Handtecken för lim = gott avslut

Handtecken för subset = Gott nytt år!

BOMS AWAY!

Boms, med ett o som i alfabetet är synonymt med gratisätare och släktingar, eftersom de nu åkt tillbaka dit de kom ifrån kan man tryggt utropa boms away!
Allt som skall förberedas kan hoppas över med hänvisning till " det är ju bara boms som kommer iallafall", därav vår granlöshet, bristfällig dammsugning, överhoppade duschar och någon ursäkt till trevligheter utbytta med sagda boms. Ingen fara på taket, tattare är vi allihopa liksom, toleranta tattare, bara vi får äta gratis. Jiddisch...
I vilket fall har zwei tattare varit hos oss idag, mönster och fönster, urmödrar på bägge sidor släkten. De var på förhållandevis bra humör (som sagt, vem blir inte uppspelt av lite gratismat?) och samspråkade glatt med oss och varandra.

Jag tomtade lite uppe hos Hr Hauptmann, hans son undrade storögt vart jag lämnat renarna och ville kolla att jag täckt in allt på önskelistan. Han ville ta fram den och kolla av att allt var med, men det lyckades tomten avstyra.
En liten logisk fälla gömmer sig dock där, om tomten fått önskelistan till sig på nordpolen och tar med sig presenter för att barnet har varit snällt, varför säger då tomten:
God jul Patrik önskar Mamma? Hon borde ju inte haft något m presenten att göra? Well, nevermind.

Generalissimus fick en skiva (For those about to rock, we salute you) och sade lite lett att asen och dasen var lite urvattnade och att han inte tyckte så mycket om dem... Nehej...fan då... Sturmis fick en biografi över Hitler och TKU: Sieg Hallelujah, tjackpounder går varm, Brez en buff. Två av tre rätt är inte så illa?

Nu skall jag hoppas på att tomten glömt en samarin till mig någonstans. Over and out.

God jul!

To all o ma peeps, en redigt gossig jul ska ni ha!

Spacelab

Har jag nämnt att mitt andra mellannamn är Natasha?

Fö nu, nu jälar asså, nu blire action!!!!

Det är kyligt på den här kanten av jordklotet. Jävligt kallt för att vara korrekt.
Detta innebär att all löpning måste ske inomhus (ja tänk själv...om man inte hallucinerade innan...) samt att det är lite krona eller klave om bilarna tänker sig att fungera eller ej.

Brez färdas oftast till sitt jobb i Skorpan, Ford Skorpio från förra seklet, näe just det 2000 tal nu, så då blir den äldre. Dumt av mig. Så fort den får stå utomhus i kylan startar den och stannar den så som den själv vill. Växlarna tycks hoppa lite som de vill och bakänden är väldigt lätt. En bil med karaktär in other words.
Chansen att den startar efter en lång dag utomhus utan motorvärmare kan demonstreras på följande sätt => 0 (pilen is for you el Sturms). Normalt sett får den bo i garaget på jobbet, men det var fullsmockat en dag som denna när temperaturen är under -20 celsius.

Jag färdar oftast min lekamen eller Sturmis ex av samma typ i den nyare Volvon där finesser som uppvärmning av sitsar,backspeglar och annat fräsigt finns. Mycket behagligt får man säga. Den klarar kyla mycket bättre och är så finurlig att man kan säga till bilen när man vill ha den så fixar den igång bränslevärmaren så att insidan är varm och gosig när det väl är dags att sätta sig.

Summan av de två beskrivningarna har ni säkert redan räknat ut, jag fick snällt åka in till Brez jobb och byta bil.
Vi snurrar runt ute i jakt på en parkeringsplats när himlaportarna öppnar sig på tvåan och en plats blir ledig. Där får Volvon stå och gona sig medan Sturmis och jag skall åka frozen Ford hem. Brez kommer på att hon måste ha parkeringskortet från bil F till bil V. Vi transporterar in kortet i garaget där B väntar med bil F.

Vad ingen av oss tänker på är att frozen Ford + garagevärme = noll sikt i alla riktningar då alla rutor immar igen omgående. Vad ska man göra?
Garaget är format som en huvudgata med flera gångar in till höger där parkeringsplatserna och sedan hissarna finns.
Självklart kommer tre bilar till när det är dags att manövrera in Forden genom infartshålet ned i det underjordiska garaget utan någon sikt alls. Kö bildas, trycket ökar.
Det ä bar å åk. Mycket riktigt, det här går fint tänker jag, vi är ju två i bilen och rutorna i framdörrarna går ju (ibland t o m hela vägen!) att hissa ned.

Utan att tveka så länge säger jag till Sturmis att hålla koll på sin sida så kollar jag min (allt jag kan bedöma från min sida är avståndet till betongväggen, Sturmis har 8 korsningar att hålla koll på), fair deal tycker hon. Vi kör.
Likt Ronny och Ragge seglade vi med huvudena utanför bilen nedför huvudgatan från åttan till tvåan där Brez väntar.
- Ser det bra ut, Ronny?
- A fan Ragge, du svänger för mkt åt ditt håll, jäla skit allså!
- Kommer det någon bil längre fram, fan?
- Öhh....fan det tänkte jag inte på. Tvärnit (en liten bön att ingen kör bakom). Ljus längre fram, ingen fara, gott om plats. Fårrden gås strång.

Fartvinden är rätt nice, vi gasar på lite. Gummilisterna vajar för draget.
Missar tvåan. Svänger in på ettan och försöker hålla oss ur vägen tills Lützen avtagit.

Icke, den som väntar bakom var tjänstebilen vars parkering vi ställde oss på. Skäll skäll (revenge will be mine...). Backning utan sikt- spännande. Sturmis håller koll, navigerar i detta Death Race.
-Längre bak?
- Gott om plats!... Men inte nu!

Allt slutade väl vi tog oss ut ur garaget med två hål stora som femkronor av sikt på den dimmiga framrutan, lagom att sikta på utfartshålet med.
Lagom att ta sig i 40 km/h förbi Farbror Blå som stod med bussen och lurpassade utanför, så intet ont som inte har något gott i bakfickan!

Jag mötte Lassie eller det blev som det blidde

Jag blev träffad av Jesus idag.
I hundratrettio kilometer per timmer kom han genom dödens kurvor, själv hade jag en hastighet av blotta trettio kontrollerade kilometer. Jag drog in armarna och höll andan men kunde inte hålla bihangen nog nära. Pang boom krasch! Så fick barnen födelsedag.

Armkroken stannade oss båda i mörkret och kylan.  Jag drog mig mot sidan och han stannade mitt i kurvan, utan sikt åt något håll. Varningsblinkersen gick varma. 
- Vilken tur vi hade, tänk om vi kraschat rätt på varandra. Adamsäpplet guppade i takt med hans försök att rädda situationen. Ja, tänk om vi gjort det då hade vi varit som vrak, kraschade in i granskogen. Hopplösa. Ett våg av mild acceptans flödade från hans nasala röst, babblade osammanhängande. Det spelade ingen roll, det var bra nu. Inte stressad, inte sen till spinningen, inte ont i benet. Bara frid. Han var helt utan undertoner, ärligheten personifirerad. Det ena ögat var halvslutet vilket i stark grad bidrog till det fridfulla utseendet. Ändå fanns det något som skvallrade om att Jesus nått nirvana via Christiania, mörka ringar, fett hår.
- Borde vi inte byta nummer? Såklart. Jag hade tappat bort mig i skenet av glorian som omslöt hans flottiga skalp. Jo, det borde vi. Jesus hade mobil? 

Jag har Jesus nummer och armen den gick att foga tillbaka med lite våld men någon spinning det blev det inte.

Imorgon klinikfest

Fadren har tipsat om det ultimata raggningsknepet tillika klädråd inför tillställningen.

Ragg:
Krabban, forma handen som en klo och kläm åt i skrevhöjd när du passerar en hane. Sedan följer de efter dig hela kvällen! Det är tväräskert, de kommer springa efter dig dregglandes! 

På något sätt är jag inte fullt lika säker, men funkade det på 60 talet skall det nog funka nu med resoneras det. En uppföljande idé är också att man borde stryka lite korvspad bakom örat som parfym, inte hundra säker på den delen heller.

Plagg:
Actionpants! Sådana där som sitter ihop endast med kardborreband, lätta att bara rycka av och på igen, för du vet på sådana där tillställningar blir det oftast kö till toaletten och då måste det gå undan! Kan paras med sådana där lårhöga stövlar kanske?

Man måste ju fundera på vilka firmafester Generalen har varit...var de sådana fester kobonde skrået hade? Eller kanske go-cart på SCA dagarna går till på detta sätt? I vilket fall är det nog lite overkill både med actionpants och fuckmeboots... 

Vad vet man egentligen? Inte mycket...vad anar man? En hel del...

Sturmis kom hem!!!!111

Sitter hemma. Beundrar landskapet och huvudvärken medan jag väntar på mitt kaffe, tänker lite på matematik och lyssnar på vattenkokaren.

Den slår av, mycket märkligt eftersom vattnet inte kokat än. OK tänker jag, kanske inte hörde bubblet när den kokade och hämtar pulverkaffet. Klick låter det när den slår på igen (av sig själv god damn it!), what the... jag går dit för att slå upp när den åter stänger av. Uppkokat och klart. Men icke, den nu misstänkt initiativrika tekokaren slår på igen, kokar upp en gång till och stänger sedan av igen, nu för tredje gången. Mycket märkligt.
Samma tekokare brukar också dyka upp och meddela att den fungerar i mina drömmar...funky. Så jag överväger nu att läsa om Da Vinci koden och använda den som kodbok för att tyda ut vad allt betyder.


...men mest av allt ville jag bara blogga...

Derivata mig hit och derivata mig dit

Chemistry is a many splendoured thing

Ride of the Valkyries

En kälke, två björnar. Backen måste betvingas. Ett illtjut och en snabb nedfärd för den branta dödsföraktande backen.
En pulka och en kälke, klen plast för två björnar. Det skall avgöras om fire eller ice är vassast. Samma backe. Stridsvrål "Spaaaarta!" "Freeeeedom!" "Williaaaam!" "Are you entertained?" "Motherland!" "Germany!". 
En med över ett lår. Två tumlande snöbollar och en förklaring över varför Fire blev överkörd av Ice "Det var inte mitt fel, jag styrde med livmodern!"

Billiga skratt

men vet ni vad besökare som hamnar här via google söker på?
Jo, t ex
berlin+ porrfestival
Majakovskij
och
prästutstyrsel,

Undrar om dessa besökare blir besvikna? Och btw, vem av dem är du?

Fars dag- tårtan

Som brukligt är kom det en tårta till Generalissimus postlåda i torsdags (give or take a few). Glad i hågen men lätt förbryllad öppnade han paketet, vem hade skickat en bok till honom?!
Men han såg till sin stora glädje en tårta i paketet istället för något intellektuellt tjafs utan stuns. 
Mums sa han och drog in luft med gorillaläten, vred och vände på den ett par gånger och såg sedan silverkanten på molnet.

Tryckt i marsipan fanns en bild där allas vår ÖB poserade med ett avätet kycklingskrov halvvägs in i munnen, besatta ögon och en halv lugg. Den andra halvan hade vedpannan tagit hand om precis som den gjort med bitar av ansiktet.  Klistrad på bilden fanns en lapp med en hälsning från hemorrojderna. 
Han kunde inte för sitt liv förstå vilka dessa kongelbär var förrän han vände sig om och såg de flinande genetiskt betingade dåliga maskhållarna i bilen (that's right vi tar bilen till postlådan, så coola är vi).
Sedan log han och sade att det var snällt av oss i ekonomisk beroendeställning att uppmärksamma denna dag, det var allt han begärde och så förstås att han inte skulle få kompressionskalsonger eftersom Påsinski fick så konstig färg då han bar dem.
För en stadig karl med fast bakdel är allt mindre än 3 X to the L kompressionsplagg vet ni.

Grattis i efterskott på fars dag.

The crippled soul divides and the scars of years fly away like confetti on the desert wind

IKEA idag m 2/3 Puttes familj mellan logaritmerna och slumrarna med kattpåmagen. Alla slumrat vissa med andra medutan Kattpåmagen.
Kattpåmagen är cosy.
 Sedan mer logaritmer tills hjärnan snurrar sedan kolor för att det är så det blir då och mer kolor och mer logaritmer. Billig föda för dålig sak, kolor, kolor, kolor, vissa med, andra - de flesta- medutan god smak.  Gammal musik, tidsresa, Tear Garden.

Hopplös på logaritmer, beröm på facebook, hjärnsnurr. Avigt.

And the cripples soul unites and prepares for the journey home.

HiLow

Livet är lite lingonaktigt syrligt, det sticker till lite på tungan ibland men smakar bra överhuvudtaget. 
Lite grand som ironi skulle smaka om det vore så att det hade en smak inbillar jag mig, ironi och köttbullar eller köttbullar och lingonsylt; exchangeables?
Anyways,

en affärsbekant med G ringer ibland till min telefon pga att Gs telefon ofta ligger på lite funky ställen som t ex på toppen av ett eller annat berg i en stor lastbil som tar emot grot men inte signaler från mobiltelefoninätet. 

Vi pratade runt lite och såsmåningom visar det sig att mannen har en karriär som marathonlöpare bakom sig samt ofta åker på springtime löparresor samt har facebook där man kan diskutera gemensamma intressen.
Wadda ya know?

Mupp och Pupp- gulliga grisar

Gillar att skälla på dem en hel del, men jag måste ändå erkänna att när de imorse hade slutit enad front för att vara support på upptågen slog det mig vilka gulliga grisar de är, Mupp och Pupp.

Det var liksom allt jag hade på g, tyckte att alla borde veta att de är bra söta =)

Vi har bara varandra

Kärt barn har många charmiga namn, ikväll ska jag

göra stan
leta pinne
på raggen
hitta någon som kan klia
svänga de lurviga
skaka rumpa
jaga
ut på köttmarknaden
göra en krogrunda
söka upp en hane
... ja vad heter de hos er?

Anda good night to you all

Hunters & Gatherers

Kväll i huset.
Mr G ligger på soffan och luftar sig medan han tittar på TV. Boxningstv. Över golvet bakom TVn strosar en knubbig råtta utan brådska.
G ropar att någon skall komma dit med katten. Katten ligger och snusar på soffan och störs varken av ropen eller råttans närhet. A går dit och placerar katten vid soffan råttan just sprungit in under. Katten tittar på A och undrar varför han inte fick sova mer? Så hör han råttan och försöker lite valhänt fånga den. Går inte så bra. Råttan kryper upp i elorgeln (yes, funky and true en sådan står i vardagsrummet, ibland nynnar den Kalle Johansson) och blir där kvar.

-flera timmar senare-

A ligger på sitt rum och läser Bröderna Karamazov när hon hör Gs stämma. Han ropar att katten är på väg till As stängda dörr med en råtta, till slut fick den var den tålde. A smyger ut och tittar när kattens fotsteg avtagit och dörren kan närmas utan risk för råttpest. Katten sitter då utanför Bs rum, oh the irony tänker A då B är sanslöst rädd för råttor.

Vid synen av A tar katten sitt byte och springer till köket. A hänger på och där väntar G. De båda inspekterar råttan och G insisterar på att den inte är död. Han hämtar därför sopen. S joinar gamet och tittar även hon på råttan och katten som sitter i hörnet mellan spaljén ( en annan fuky grej) och kökssoffan.
 G kommer åter och sträcker in skaftet på sopen mellan spjälorna i spaljén. Sakta och försiktigt tar han det. Katten sträcker fram huvudet och luktar undrande på sopen. G höjer den lite försiktigt och petar då nästan katten i ögat. Absolut tystnad råder, ingen kan luska ut vad G tänker göra med den änden på sopen. Katten sitter kvar och snusar på sopen, mer intresserad av den än sitt byte som fortfarande andas.
Så höjer G sopen hastigt och sänker den än hastigare. Det smäller till i golvet när den landar och katten flyr hals över huvud mot den öppna altandörren med ett synnerligen nervsjukt uttryck. Råttan är spårlöst borta.
Katten söker efter den, G söker efter den alla söker. Men så fort G närmar sig katten flyr den fast G bara ville hjälpa till att först ha ihjäl råttan och när det misslyckats söka reda på den. Men Tumme vill ingen hjälp ha och springer så fort G kommer närmare än 3 meter.

Bara tur hindrade G från att slå ihjäl katten i sin envetna jakt på råttan. En duktig jägare fäller alltid en byte kan tyckas.

Stål

Mitt i en Neubauteninfluerad symfoni hamnade jag idag. Det var bankanden och klinganden i fasta takten medan gnistorna sprutade överallt. Fleece kändes som ett dumt val men för sent att ångra. Små järnbitar transporterade jag från A till B på kärlekens väg (se Perpetuum Mobile för utförligare bakgrund), ett tag hade jag sällskap av Sturmis men hon blev sedermera oljad nog för ett århundrade och gick in. Då joinade Putte mitt party och hjälpte till. Han var stark!

Sedan beslöt vi oss för att fuska och hämtade alltså traktorn, jag startade den och körde medan han instruerade och höll koll när jag backade. Gött så.
Vi hade varsin maskin, Puppa, Hauptmann och jag. Lite familjenöje på helgen.

Noteras kan skillnaden mellan Kraftwerkiga helger, aka sötsynth och Neubauteniga helger med låt av hjulmutterdragare, eller något.

Mer sport i TV

Lilla Sturms och jag satt idag och såg på World's strongest man 2004, Pudzianovski drog en tio tons lastbil utan att ens hålla i repet (jaja, kanske inte helt clean...men det är underhållningen som räknas)!
Äggstockar tinglade och mulliga män klämde varann lite kärleksfullt på vadderingen när de inte tittade på delfiner tillsammans eller kramades. Det gav ett fint perspektiv på en karlakarlssport tycker jag. Andra tankar som florerade var mer böjdräkter till folket!

I want it all

Juda, verb
Att tillskansa sig fördelar i form av vara eller tjänst med pengavärde.
juda, juda, judat

Uttrycket kommer av alla tusen WW2 filmer vi, the borgs, har sett där snålhet framhållits som utmärkande för vissa människor, fördomen är utmärkande för andra grupper.
Så småningom blev det långdraget att förankra uttrycket i en film (som allmänheten ändå inte greppade kopplingen till) att aktiviteten juda har fått ett eget liv. Det är visserligen lite mer komplext än definitionen (eller försöket) låter påskina. Ett exempel som också faller under kategorin är när Brez förbjuder flaskor att kastas i pant lådan på ett random gatukök någonstans i Sverige, den skall sparas och pantas. En synonym kan vara "närig". Man judar också när man går för att låna kaffe av grannen och kommer tillbaka med inte bara kaffe utan även diverse andra varor såsom bullar, lökar, sylt etc. 
Nej som vanligt rymmer inte uttrycket så mycket kylskåpsracism som man tror utan det bara heter så hade kunnat heta att Svenna eller vad som helst, en sak definiras inte av sitt ursprung?.

Detta är dock inte poängen, kanske en liten del av den, för detta rör fredagen.
- 3 st måltider
- 1 st CD skiva
- 1 st Biljett till Ladies Night ( I know, who would've thought?) samt 1 st biljett till efterfesten, all judat by the master herself. 

Jag bugar bockar och tackar för applåderna, det är inte ofta man har en sådan tur/skicklighet. Vad är det mesta ni judat?

Vill ge dig allting ikväll

Guldgula fält. Över guldgula fält. Kameran, guldgula fält. Knappt en bild.
Jag lyssnar på den fras som repeteras i min huvud over and over.
Det låter mer patetiskt när någon annan säger det även fast det är från början stulna ord.
Hatar nödrim.

Någon ville tänka, en annan försvann för länge sedan. Blev den gladare för det? Veinte.
Ekon ekon överallt ekon och rundgång, en upphakning någonstans som fortplantar sig genom musslan, eller snäckan eller kräftan eller vad det nu heter.
Round round like a record baby round round.

Ett par dumma kommersiella minuter, det är allt, med reverb. 

Barnen i Afrika.
Fler röster, fler minuter, de hörs inte i kör på någons produktion och brainchild.
Dem är det synd om. De borde höras.

Watts zap? eller boobs n' bloopers eller Allsports

Runt 20 på Eurosport, sport har aldrig varit bättre!
En timme(?) av boobs n bloopers helt enkelt, mycket från touren som väcker frågan om vad cyklister egentligen fnular på alla mil?
En del stannar och gråter tillsammans, andra filmar publiken, en del stjäl en kyss medan några stångar(!) varandra.
Mkt värt att se!

Running low on stardust!

Jo förstår nu, järn är stjärnaska. 
Det är egentligen ganska häftigt att man har stjärnaska cirklande runt i systemet. Inte konstigt att man behöver konsumera kompressionsstrumpor för slaggproduktsbortförsel! *julklappjulklapp* Vet ni varför det är lätt att få järnbrist när man springer mycket? Jo, för när man springer så går blodkärlen sönder, de krossas av stötarna.  Ergo behöver man mer stjärnaska för att reparera skiten.
Den där kroppen är en rätt så superhäftig manick.

Och appropå superhäftiga grunkor så såg vi a beuatiful mind igår, den handlade om fördomar på matematik instutitioner på universiteten i USA från 40 talet till 90 talet, andra temat var försmådda vänner som betedde sig lite underligt.

Anyways så  kom jag iallafall på vad nästa FR x05 från Garmin (om inte Apple snor det först) kommer att vara idag under springet hem, ni vet när han får chipet stämplat i armen i filmen? 
Så kommer den vara. Minimalt med plats, maximal återkoppling för prestation. Awesome! 

They call it the dance, the St Görans dance

Imorgon skall jag på ett två timmar långt spinningpass. Det ser jag ju skitmycket fram emot! under själva hockeymatchen!!! Snakar Anna snakar Anna snakar Anna!!!!!!!!!!
Jag skall vakta Putte imorrn, vi blir hemma med matteboken och koalabröderna och glassen i frysen... glassen glassen glassen fulla frysen.
Vi tänkte bada men jag har ställt in det. Punkt. Öppnar man simhallen 2 får man finna sig i att bli utan besökare. Enhällig envåldshärskare.

Funderingar över nuets beständighet. Lyssnar på Skinny Puppy. Cult. El P.

Where the wild Kopparormar grow

Det har hörts ett rykte i St B där jag bor att borta i skogen finns ett kopparormsnäste. Generalissimus hade visst spridit ordet till Sturmis.  Han är visst kopparormarnas Steve Irwin.
Man ska inte vara rädd sägs det men en av dem har ömsat skinn och lämnat det där. Ett annat rykte säger att de även kan gömma sig bakom krökar eller i papper... de är sneaky de där kopparormarna och lite rädd blir man allt.

Matematik 4000 eller They call it IB love eller Ode till en Casio GDC

I'm the operator with my pocket calculator
I am adding and subtracting
I'm controlling and composing
I'm the operator with my pocket calculator
I am adding and subtracting
I'm controlling and composing
By pressing down a special key, it plays a little melody
I'm the operator with my pocket calculator

Say what?

Quote: 
"Racercyklar utvecklade för tjejers specifika krav och fysik. 
De ger en mer naturlig sittställning som passar den kvinnliga bäckenstrukturen och en optimal cykelupplevelse."

Say what you said? Spontant blev jag inte klokare utan snarare mer konfunderad gällande hur racern anpassad för de av honkön skall se ut. Bäckenanpassad och optimala upplevelser...

They won't take me alive!

This is Sparta!!!!

Min backup has arrived

Tänk om jag hade en armé... en räkarmé

Ahhh, they're coming for ma' scalp!!

Översten har visserligen bara ett öga, men en äggskalshjälm istället- för bravery kanske?
Save me! Save me please from the Bearshrimp (coolare på tyska, men jag kan tyvärr inte)!

The road is full of cats' eyes

Basår på MIUN, start på hösten, no surprises
Basår på komvux, start på hösten, start på hösten SURPRISE! 
Så går det när man knappt är läskunnig.

Men skam den som ger sig, skam!

Congrats!

Brez fyller år idag yay!
Grattis!

I let love in

Butter eller kanske rättare sagt elak, ond och allmänt  sur tog jag de första stegen på dagens joggingrunda, betvingade ett par kilometer backe hamnade uppe på berget och rullade nedför på andra sidan. 

All ilska smalt som glaciärer och rann bort allteftersom glasögonen immade igen allt mer och terrängen blev stenigare och jävligare. Ingen sikt + huvudstora stenar överallt= potentiella benbrott. Trampade snett drog ut ngt ledband i foten, va fan, vidare uppåt mot toppen. Blöta gerenar i facet och hörlurarna gav upp. Likt en brunsig älgko som vädrar ljumsksvett brölade jag vidare genom den barriga vegetationen över blöt mossa och hala klippor.

Väl där uppe dog ilskan bort helt. Det gjorde ont, jag var svettig och såg ingenting alls när jag placerade foten mitt i en dypöl. Min vita gulddiskosko blev dyngsur och luktade lik men just där uppnådde jag det.  
Mindfulness, zen, zenit. Inget bekom mig under elrepens surrande medan GPSen räknade sekunder och minuter. Bara en sak fanns kvar att göra, fortsätta på lätta fötter mot nedförslutan. Farten framåt nedåt för att smaka på mullen för att blåsa rent inne i huvudet och för att röra sig i cirkel tillbaka till hemmet.

Vägen hem var en promenad i parken, Nick Cave frågade uppfordrande Do you love me? i det starka månskenet och jag rullade på, trampdyna till häl genom koskitslukten, doften av ensilage fyllde näsborrarna och månen hängde där som en pizza pie över det bistra landskapet. Huvudet var blåst och likt en outtröttlig travhäst sprang jag hem till flocken lugn och harmonisk.

Kontentan av det hela är alltså att det är bra att utmana sig själv lite för att få lugn även om jag fortfarande har ont i den där veka foten.
Och inte är någon el P online att dela lyckan heller. What a shame.

Jag tänkte väldigt mycket, mycket på att blogga, skulle jag göra ett inlägg igen?

Varvar Systrarna med Placebo. Givande. Man vet inte vad som är vad till slut fast det inte har just någon effekt något av dem.
Inlämning imorrn, humöret är botten, stickningar och skit brusar omkring. Kan ju inte förmå koncentrationen att stanna så länge. Vad göra? 

SOVA! Det är alltid mest rationellt.

Nej man måste ju sköta sig faktiskt ibland också och tvinga ur sig en uppsats. 
Det är ju tom filosofi! Det är ju roligt ju, så varför inte? Lyssnar lite på the rocky horror picture show OST, för att pumpa upp lite geist. Don't dream it...Be it! Eller hur var det nu? Skepticism står på schemat- the certainty argument skall argumenteras emot och för och jämföras därtill.

Rose tint my world keeps me safe from my trouble and harm

Vad man har en blogg till

Jo så här är det, när jag skulle rösta så gjorde hela familjen Taikon samma sak. Brez och jag klistrade inte igen våra kuvert först utan vek in locket (yrkesskada?) men det fick ordentliga följder. Brez röster räknades nämligen inte i detta val eftersom hennes kuvert inte var tillslutna (jag ändrade såklart på mina), detta ser kontrollanten som stoppar den i därför avsedd box men säger ingenting förrän alla är stoppade däri.

Pappersdemokrati!
Det är inte läge att förfäras över SD eller för alla delar dessa militanta protestanter mot SDs närnaro i riksdagen då små små saker gör att rösten ogiltigförklaras så lätt.

Vidare så bor vi i en såkallad demokrati, där folkets vilja representeras i riksdagen av de partier de röstar på. Folket har röstat dit SD och då tycker jag att de partier som vägrar arbeta tillsammans med SD är direkt demokratihämmande. Låt folket få vad de vill ha! Låt dem se varthän det bär.

OBS! Denna text författades ej av en SD sympatisör utan en som tror att de återvänder i större horder nästa val med en del protestantröster om de ignoreras nu.

En ordinär tisdag

Igår besökte Generalissimus Brez på jobbet. Han blev introducerad för en läkare som modern jobbar med och sin vana trogen tog han ett fast grepp runt mannens hand. Det ska kännas att man skakar hand med en karl brukar den käre G säga. Det innebär oftast att man måste kolla att benen i handen är kvar och i oförstört skick efteråt.

Jag som inte var på samma ställe som modern på jobbet och fick veta om detta möte lite senare via mail. Modern uttryckte en enda förhoppning och det var att hon hoppades att G inte hade försökt krossa läkarens hand. 

Eftersom jag slutar tidigare än modern kom jag hem till lite mys vid köksbordet innan jag måste hämta henne, laga mat etc. Det första fadern sa var "jag visade vem som bestämmer". Han hade tagit ett fast grepp och klämt åt, precis som en riktig karl gör och där hade läkaren stått med nedviken blick och funderat över denna dominanta gest.
Brez känner sin gubbe väl, annat kan man inte säga. Han skrattade gott när han fick vetskap om hennes förhoppningar och kände sig väldigt förutsägbar. 

Every Christian Lionharted Man Will Tell You

• Trött som en gås i huvudet, va? Ja trycka på start inte mobile connect. Vad höll jag på med? Titta en penna med många färger. Strösslad tapet. Törstig. Klick klick med pennan. Kul ljud! Kolla en mugg. Törstig.
• Inte ett uns trött i kroppen, håller på att explodera!!!!11 Jag vill jogga!
• Har inte tränat en minut idag, anar att det hänger ihop med föregående punkt?
• Tänker kliva upp innan tuppen imorrn för att morgonjogga förutsatt moderat nederbörd eller mindre, annars bangar jag mycket pensionärsaktigt av mig.
• Ska rösta så vuxet så, imorrn
• Ska yoga imorrn! Vuxet det med... borde träna styrka imorrn också :/
• Ska studera filosofi imorrn! Busy busy!
  Säger med den intetsägande ickeinformationen godnatt! Sov så gott!
  

At värma en påse i mikron är inte hemlagat

Middagsförslag mottages tacksamt!

Annars skall det pluggas och gymmas idag, en rätt vanlig dag med andra ord. Fantasin är inte så närvarande:)

Han sa testa på de// feliz navidad!

Hej lilla blogg, du som tålmodigt väntar. Vi börjar med att sända tankar till Feddan trots att han är allierad med Måd.

En gång fanns det en lek som hette "skrik&brottas" eller i folkmun schrei und kampf den gick ut på att man under oorganiserade former skrek och brottades med någon som var ungefär jämbördes styrke och teknikmässigt med en själv. Denna våldsamma sport kunde utövas i hemmet men gav våldsamma blåmärken som följd.
En gång under en av dessa "matcher" råkade en av brottarna oavsiktligt greppa den andres ena skinka för att få lite bättre tag. Den andre blev då vansinnig och trodde att den första var ute efter att stjäla lite kroppsvärme med fingret. Man insåg snabbt att detta var ett nytt sätt att skrika och brottas, och att sporten aldrig mer skulle bli sig lik. Här fanns övertag att få och lätttillgängliga poäng att tjäna i kampen om vem som var överheten. 
Sporten blev aldrig mera sig lik och numer kallas den i folkmun analjagis, som ett svar till den påstådda skinnhungern.

En dag berättade Brez på sitt jobb där även undertecknad arbetar om denna sport av vilken undertecknad månne kan vara en utövare. Förmiddagsfikat blir intressant nästa vecka...

I don't exist when you don't see me

I'm not around when you're not here. Mitt i studierna dyker han upp med sin mörka stämma.
Bland Russell och Descartes kvalar alltså Eldritch in denna moderat soliga dag med inslag av deterministiska tendenser. Drag så att säga. Deadline närmar sig i skyhög fart och bromsarna fungerar inte för den. Hoppas den går i tusen bitar när den slår i stratosfären. Annars.. får det väl vara som det är om det inte blev som det skulle.
But it ain't gonna rain anymore, för det har Nick sagt.

Vett och etikett i valtider

Karl Urban Karlsson i kostym = T. "Cyborg" Östros / Landsfader Reinfeldt

Stats

Har inte sett fliken förrän idag, men det är ju heaven! Blogspot har nu en liten flik med namnet stats!
Jag hjärtar statistik (inte som disciplin inom fältet studier)! Jag kan nu enklare än någonsin se vart ni sitter och vad ni har för datorer, det blir man ju helt vild av! Jag döljer inte ens att jag nördar, det kan jag väl få lite respekt för? Snälla?

Rysk afton

Ja Sturmis, jag och ca 38 andra mostly pensionärer satt på det där berget och fick lyssna till Svenskryssar som berättade om sitt hemland. Det var spännande.
Sedan sjöng de och detta var den stora behållningen, det var långa vackra tårdrypande ballader blandat med folkvisor. T ex den om kossacken som gick vid flodens strand och träffade flickan som för evigt skulle vara ensam. Ja då darrade en och annan underläpp. En man tog till mikrofonen, han stod ensam under stjärnan och väntade, men ensam förblev han. Det var mycket ensamhet som kontrast till kärleken, perfekt balans med hans dånande stämma. Såklart dök även Kalinka upp till allsång och det var mycket roligt. Alla gånger en av syskonen spelat med linjalen (eller på PET flaskor till den och lappen och rocken) som ackompanjemang till den andra.  Vackra Natt i Moskva avslutade och den är alltid fin. Det måste ingått sång utbildning i alla Sovjetmedborgares skolprogram för de kunde alla sjunga (generalisation, nono!) så vi i publiken mest nynnade med då allsång påbjöds. Det var fint.  Det enda som saknades var lite Majsan uppläst med känsla av dem, men jag har hört att ex-Sovjeter avskyr Majsan hjärtligt, något med skolgången att göra.

Vi åt förstås gott också, hemlagad Borstj (ingen aning om stavningen, my apologies), piroger och en rysk tårta med smör och grädde (tog tyvärr slut innan jag och Sturmis hann med). Två unga ryssar kom enkom för pirogerna, åt dem och stack igen. Sturmis jagade pirogresten på vägen ut, så goda var de!

Det var kort sagt en trevlig kväll även om detta inte var huvudattraktionen, det var när en lokalkändis dök upp. Hela lokalen tappade fokus på våra ryska värdar och var tvungen att tissla och tassla, var det verkligen Tjirrevippen som kom? Ja....eller nej! Men bordsgrannen sa ju.... så kanske var det han iallafall som hade en soft spot för pirogerna.

Inspirerad som få bakade jag Karelinpiroger igår, inte Karelska piroger utan stora monster fyllda med KÖTT: Karelinpiroger :)

Lolski polski starki marki

Snart är det dags för ryska aftonen på ett när men norrbeläget berg. Dit skall Sturmskaja och dit skall jag, tjollahopp! Vi har autentisk rysk rock, stalin tröja, medaljerna samt pilotkan i högsta hugg, vi kommer att smälta in så bra :)

Hardwired

Mitt inlägg försvann. Damn Opera.
Anyways, så har jag panikjobbat idag, skall upprepas i en viss utsträckning imorgon och dagen efter (vilken vana!). Idag har också filosofi A börjat, bookless som man är har man inget dåligt samvete. Vad värre är att jag inte promenerat något idag heller, bah!

Å andra sidan har jag fått höra historien om murvorna i duschen som reste från hårfästets land men på vägen gick vilse och försvann samt skrattat gott åt fadrens sång om Tomi (ja alltså Tåmmi eller egentligen Tommy) som i Tomi huvet. Han är kreativ den där.

Vad mera är har det blivit höst. Det ligger i luften, en slags förförisk kyla och löften om intet.

Blowing through the jasmine of my mind

Jag hoppade på filosofin igen, wadda ya know? 
Hoppas bara att jag inte avregistrerade mig eftersom jag beställt böckerna...
Kaos :D

El Nino

Ute faller himlen ner på oss syndare. Grå himmel blir till brun sörja under våra fötter, innanför våra kläder, inuti våra hjärtan. Tillsammans står vi alla med håret slickat mot våra pannor och väntar. Vi kan inget annat göra än hålla fast vid tron och vänta. 
När ska vi bli förlåtna? När skall regnet sluta att förstöra våra grödor och skölja bort allt som boskapen lever av? Förgäves att fråga efter svar, knappt kan vi tala med varandra genom regnets ohyggliga ridå, hur skall då den som vet kunna svara? Om svaret kommer hör vi det inte om inte regnet är svaret-
Endast en bot finns och det är bönen om förlåtelse säger Ezhekiel med det spretiga skägget och den avgrundsdånande stämman. Vi måste förtjäna förlåtelsen med hela våra varelser och ber det gör vi i våra stugor, på knä i gyttjefälten och kramandes våra barn. Ingen sparas, hjorden decimeras, de gamla och de unga tas av regnet vi sänder dem till den sista vilan på floden som är gul av gyttjan. Vi blir starkare säger Ezhekiel då vi med stirrande blickar och böjda nackar är tvingade att acceptera det öde regnet sköljer över oss. Vi blir färre men starkare, utvalda. Ezhekiel är inte en av de utvalda. Han rosslar och spottar, skinnet är så blekt att man kan se genom det. Själv vet han att regnet kommer att sluta i tid hävdar han, men jag har sett tvivlet i hans ögon. Om inte vi kan få medicin för hans hosta är honom slutet snart kommet.

Under våra hus sköljer regnet. Husen är uppbyggda av de äldre generationerna, de visste att regnet en dag skulle komma. Bland oss vet bara Ezhekiel och han minns inte allt. Han berättar inte allt, vi måste tro säger han. Våra försök duger inte. De eldar vi tänt i våra kaminer kan inte jaga bort fukten och kylan, ingen bön i hela världen kan få grådiset att lätta. Vi sover under regnet, snarkar i takt med takdroppet och kliver upp från en svettvåt sömn för att tröstlöst försöka rädda lite kött från den avmagrande boskapen. 

Någon sa att vi måste jaga bort det, men min fru sade att det var hedendom. Ezhekiel höll med, han hävdade att det var sådan hedendom som gjorde att regnet aldrig slutar. Han rådde oss att hjälpa till och rena hjorden själva. Några tog villigt sig an uppgiften men inte jag. Jag fann det avskyvärt och kunde jag bara skulle jag rida härifrån med min fru som jag planerat innan regnet. Innan regnet tar sönder oss som de andra. Det var då jag insåg att Ezhekiel var en rädd gammal man precis som resten och att han lever lika flott på hoppet som dem. Regnet har gjort honom galen och sjukdomen har lagt sin börda till på det. Jag insåg att han skulle uppvigla oss mot varandra för att rädda sitt eget skinn och så lystet han sneglat på Emily, jag förstod hur han skulle tolka min tystnad. Det fanns bara en sak att göra.

Kanske är det jag som fört regnet hit? Mina planer på att överge platsen kanske drog vreden över oss, ödets ironi är träffsäkert. Kanske beror det inte alls på detta, men vem ska jag fråga om råd? Första stenen är kastad och jag vill inte bli träffad av nästa. Sanningen är en svår dans på hala stenar. Nedanför forsar ovissheten lika gul som strömmen och så får den vara. Floden renar oss alla. Vad jag kan göra är att vänta och hoppas.
Regnets slöjor måste lyfta någongång och när de gör det hoppas jag att en häst är kvar i ridbart skick för ta mig och Emily härifrån.

En tilldragelse som hände mig, Allilujeva, en dag på landet

I en nedförsbacke kanske 6 km in på min runda lyssnade jag till någon slags musik. NNNAAAMMM för er insatta, högst ärande för Moderlander med andra ord.
Jag funderade lite på hur det kändes med asfalt under fötterna och hur hälsenorna samt knäna hälsade på denna underlags förändring. Allt verkade rätt okej. Alla system sa go and I went. Vikten av att hålla en fysik i fall av blowout är mycket stor. Asfalten andades kampanda och den är den väg vi måste vandra mot framtiden. Den luktade lätt av olja i värmen.
 Lukten av grillad mat slingrade mot mina näsborrar och beblandade sig med doften av utslagna blommor som redan var där. Jag tänkte goda tankar om vetefält och den röda fanan. Kantareller och förmuleringar.

I tanken författade jag ett inlägg på funbeat om dagens rulande parallellt med en poem som hyllade de progressiva.

En rad bilar kom åkandes, jag väntade i iver på att se om inte en av dessa innehöll den fasansfulla KOD DÖD men icke. Det var lugnt att rula vidare.  
Den sista av bilarna saktade ner. En t-ford till märket och likavälen utländsk sådan. Jag funderade, vem i dessa trakter vill riskera att ses som en borgare och likvideras av KGB. Jag funderade länge men kom inte närmare en slutsats. Så jag fortsatte att jogga medan bilen kom närmare. Den tutade glatt åt mig så jag tittade skumögd av ansträngningen närmare på bilen. En hand beklädd med en spetshandske av fin fransk stil vinkade åt mitt håll och ett strålande leende sken som en konkurrent till solen ur denna bil.

Ni kan ana min förvåning när jag insåg vem som återvänt till vårt underbara moderland där kulturen frodas och RAPP producerar kvalitetsalster! Elsa min Elsa log, körde och tutade glatt. 
Jag log inombords då jag fortsatte min färd, vilken glädjens dag! Trötta lår och socialismen härdad i strid var väl ingenting mot detta. 

Party i en papperskorg

Ibland blir man sådär jävla glad, som av Peter Englunds gamla blogg om prettokakor och inavlade katter samt historisk korrekthet i datorspel eller som av att höra av en gammal vän som man inte trodde brydde sig men som verkar vara en riktigt stenhård klippa (medtaget i beräkningarna att man inte var så jävla snäll själv utan egentligen ett riktigt as), den större människan så att säga spetsad med äkta omtanke.
Ibland finns det så små saker som gör en sådär glad som att lyssna på steam machine och jogga. Det planerar jag förresten göra imorgon. Eller kanske bara dansa the st Vitus dance i korridoren.
Det finns helt enkelt väldigt mycket roliga grejor.
Som ett motionslopp om någon vecka, som att jag ouppvärmd och otränad snittade 4.00/km igår och som att det inte gör ett uns ont någonstans idag. Bara sådär så har de även reparerat vår telefonlina så världen finns igen också. Allt på en gång, miracles!

Femårsplan...eller iaf en halv or so

• Utbildning: dietist, start VT-11
• Plats: Uppsala/ Umeå

Hoppade filosofin idag, skall spara mina pengar till dietiststudier tänker jag mig. Intresse+jobb= win!

Väl förvaltad ledig och tillika solig dag

samt inälvsvårdande grönt japanesiskt körbärste, oh yes.

Overdo it and have a fit // Mål

Mål.
Jag vill ha mål men bara ordet ger mig dålig eftersmak i munnen. Sätter man för höga mål då? Mål gör att jag skrattar ihjäl mig fast det inte är särskilt roligt. Mål känns som en konstruktion baserad på piskamorotsprincipen.
Man kan gå i mål fast det verkar inte riktigt så eftersom man bara flyttar målet framåt. Målet blir inte ett finit mål utan slutet på en etapp och därmed början på nästa. Borde ju vara riktigt inspirerande tycker man? Eller bara ett sätt att säga aldrig nöjd om man är sådan.

Såklart finns det orsaker till dessa målriktade funderingar.
Jag önskar kunna springa midnattsloppet nästa år men ärligt talat är det ett rimligt mål att sätta? Med fnuliga knän och uthållighet värdigt en sushibit.  Mums, borta.
 Yay, bygga muskler! BF here I come!
Nej, jag vet! Springa långdistans here I come, va fan lade jag på mig sådan massa för!? Näe nu blev jag ju skadad igen. Åh suck. Självkännedom?ÄSen som talar? Fråga igen om en halvtimme.

Midnattsloppet är bara en mil långt, det borde egentligen inte vara någon fara... och det är ett helt år till nästa.... för visst finns det en charm med att vara ute och rula i halvmörkret fortfarande. Dagen svalnar, Curtan skriker på och andningen låter som en skördetröska. Man blir rätt så lugn av det, tänkte skriva ren i huvudet men nej. Man blir inte ren av att löpa även om det kan verka så. Bah!

Kungen är Död

Plötsligt händer det.
Dokumentet poppar upp, jag förstår det inte själv. Änglarna talar genom mina händer för deras är upptagna med att vara utslagna i mild-nåder-gester. Deras skägg är mjuka och lurviga och gloriorna sitter där de ska. Man bränner sig inte på dem men ljuset är inte kallt alls.
Så här gör man ser ni, härr Gårman kunde inte gjort ett bättre jobb då han visar på hur allmänheten och gemene man skall agera. Flygande över tangenterna flaxar de, deras motsvarighet till tungotal. Det här är bra! Det här blir bra skit, jävlar i min lilla låda, Best of the Best! Make way för nu behövs ni inte längre gubbar! VI har uttrycksfrihet här, haha!
Mental shock!

Du är de långa milen mot Berlin

Igenslagen bok, bruten rygg med sneda slag på omslagskavajen. Tunga sidor har stängt sig och den ligger med ryggen upp. Den brutna ryggen mot himlen, den ser ingenting utan stirrar bara tomt ner i björkträet. Egentligen masonit. De är båda föklädda och ingen av dem ser solen, tyget skymmer solen.
Dunkel ute
dunkel inne,
påverkan är omedelbar
som att slå på och av
ett jättelikt ansvar.
Överallt gömställen. Trådar går som nervändar över träet, ord på färd mot friheten? Rycker till vid beröring. Utslagna pennor, de blöder ut sin trasighet på samma björkträ. De är långt gångna förbi sin gräns. Långt förbi mjuka rundlar på vokaler och konstnärliga precisioner i prickar, de låter det ske. De frågar aldrig efter alternativet för vad har de egentligen kvar att ge? Trasigheten omfamnar och kräver dem inte.
Plastkorkar utspridda som champagneflaskhattar efter en studentfest, bortkastade out of order.  Fluorescerande kala huvuden torkar bort i tysthet. Det är bara att glömma alltihop. Färgen torkar fast, fastnar medan de sakta kommer ur sin roll son funktionella. De glider ur rollen som är såphal, de glider över in i sin färg. De trodde de visste hur de skulle göra men de vet ingenting alls. 
Stabilopennornas konturer blir fastare när pölarna torkar in och de vet att de aldrig kan undkomma sitt öde, de är gröna för att de blöder grönt och det torkar fast på dem. De vill inte mer, vill som allra mest få tillbaka sin hatt och slippa se men det går inte. Den ligger för långt bort och det hjälper inte att försöka skaka av sig det gröna. Det är överallt. Inuti. Det äter transparensen.
ÖÄÅZYX... 
rulla bandet bakåt,
de kallar det 
färdigheter för att
stå ut.
Överallt pappersslamsor. Vad hände? Hur gick det till? Så mycket text på detta främmande oläsbara språk. 
Hur gick det, snälla någon, säg hur gick det till? och om inte hur så presentera iallafall ett varför? Det måste gå att spåra bakåt, hitta ett skäl, finna på en jävla anledning? Ett ground zero, starta om med senast fungerande inställningar eller i vilket fall skylla på någon. Skulden måste vara någons den kan inte bara segla där. Den måste utpekas, tillmätas, korsfästas.
Och jag skall skrika
tills ekot blir hest
och tiden ger vika
för min basun
den förkunnar min seger
över väsenskillnaden

I can't get you out of my head

Cuts like a knife

Hemma i Tapelake igen. Saknar att resa redan. Trivs på tåg, lugnt gungande långsamt tåg, med eller med utan män på taket.
Reste med buss igår också.
Hon bredvid hade med sig en liter o'boy och en liter cola, jag duschade hennes dryck med min loka. Den exploderade över oss båda, kablammo. "Sådant som händer" sa hon. Jag torkade av henne med min förtrånga tröja iallafall. Hon såg måttligt nöjd ut, men bättre det än blöt tyckte jag.

Införskaffade en svart spork igår på designtorget i Ups. Han bakom disken log och sade "svart". Jag log tillbaka och nickade, japp precis som den svarta trenchen, svarta skorna, svarta tröjan och svarta väskan. Ska det vara hardcore så ska det. Köpte kaffe, gick runt i regnet och drack. Det var väl fint.
Löjligt lycklig blev jag på LundeQ när jag hittade inte en utan tusen nya WW2 böcker.En som en SS soldat skrivit under den andra halvan kriget ( på tåget talade två tyskar med varandra bakom mig, de tyckte att svenskarna var som ryssarna - inte så talföra). Jag anlade kännade min när jag tittade på böckerna tills jag såg den med röd svart omslag. Jag log brett och tog den fnissande. De bakom började skratta. De tyckte också att WW2 var förjävla festligt. 

Jesus wants to be uGli

SåG SKINNY PUPPY, OGRE SVETTADES På OSS, SPOTTADE På OSS, FEJKBLöDDE FRAM DEN BäSTA SHOW JAG SETT. LJUDET VAR ENORMT, DET VISUELLA UNDERBART TIGHT OCH PAKETET OM äN LITET Så MYCKET VäL KOMPONERAT. 2 DECIMETER FRåN KEVIN O MED UTAN MASK SLåR MAN INTE Så LäTT, KEVIN C HöLL SIG BAKOM SYNTHARNA OCH DATORERNA. MASSOR AV SVARTA UNIFORMER OCH KNäBOOTS, HEMMA MED TANz DER MUSSOLINI. FLYGET GICKL HISKELIGT HöGT OCH MOLNEN VAR SNäLLA, 34 000 KALLT INGENTING MELLAN STJäRTEN OCH  BACKEN. LANDNINGEN VAR TREVLIGT, INGET ANNAT. TåGET FöRSENAT MEN ANTIPASTIN APTITLIG, SPRåNGMARSCH TILL PLANET. PULS I 190 SKALA OCH STICKANDE ARMAR. BRUM BRUM SWOOSCH. NU I NäSSJö På VäG MOT STHLM.  UNDERBARA DISKUSSIONER På GYLLENE MåSEN, YOU CAN CALL ME FATHER MITJA IF YOU PLEASE. I PLEASE. NATASHAS MOTPOL. RäDDAD UNDAN BUSSORSAKAD PL ATTHET AAV EN NY VäN, EN MAXCELL BJöD SIG HEM. RADBYTE OUT OF ORDER. SJ SAKNAR DISCIPLIN, INGA "REIN! REIN!" MäN På RTAKET. LäST UT MAJSAN, MåSTE KöPA BLOCK. BUSS åKER 18, I UPS KL 15. OVER AND OUT

Generalissimus, we salute you!

Grattis pappsen!

och nu får ni fan skärpa er så det inte blir som Sturmis födelsedag...

Naken, blästrad & skitsur

Näe men tjockis, svettis och skitnödig ( i bemärkelsen nervös tro inget annat, det här är ju en familjeblogg!).

Rensar väskan från onda saker som inte får följa med, lägger dit Majsan. En eller två?! stor fråga, finns inget svar. Red bull får följa med, gottis. Nötter i märkt påse. Telefonen. Resten är upp till el P.

20 minuter har jag innan boardingen är för sent. 20 minuter som beror på SJ, hur i helvete tror ni det känns?! Jag hörde minsann på radion idag, mhm, det gjorde jag! Signalstopp och armageddon. Vad gör man om det blir så? Sätter sig på pendeln in till Stockholm och har det bara fint?! Näe, just det.

Jag har en god vän som sade vad man skall intala sig själv i sådana här situationer, det funkar faktiskt bättre än S.O.A.L (stop, observe, accept, let go): Hakuna Matata! Hon sjöng också, det gör inte jag.

A good night to you my pretties

Sitter vaken i min säng och slöläser/bloggar lite. Om fem timmar skall jag kliva upp och duscha, om sex timmar åka till jobbet. Ute mullrar det- hästhovar? Åska? Undergång (faller nog under hästar ändå med tanke på ryttarna)? En ny dag som bryter sig genom jordskorpan? 
Jag funderar lite på detta med drömmar.

När jag var liten halvdrömde jag ofta sådär i halvvaket tillstånd om en robot som höll på att ta sig genom väggen och in till mig. Regelbundet hörde jag dess tunga fotsteg mot marken i rask takt. På någon nivå visste jag nog ändå att det kunde vara mina hjärtslag och inte prompt fotsteg men valde att inte tro på det som en möjlighet eftersom jag isf skulle vara rökt om roboten faktiskt kunde bryta sig igenom väggen denna kväll. Bättre att vara beredd så att säga.

Funderar lite på om man inte borde läsa lite Majsan som man så vanvördigt kan kalla honom. Björnen som flydde in i decembrarnas raseri. JAG! ligger ju alltid på mitt skrivbord. Det är fint så. Där ligger också Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva för att den är (en av)min(a) jag-orkar-inte-somna-bok, den är lättläst och kräver inte så mycket. Man blir helt enkelt matad med sked även om man inte riktigt hinner känna smaken då så är det OK. Rothstein skulle jag kunna tänka mig att pyssla med också, men det är så låg mysfaktor. Baka, det vore grejor det, kanske lyssna på lite kent? Är inte särskilt trött, men sova det ska man ju göra så då är det bäst att inte lyssna så mycket på kroppen, det blir mest bara jobbigt.

Sovs det på Er sida skärmen?

Succé på Grand; omättlig aptit

 Igår åt vi middag på Grand Hotel i Halmstad. Dagen hade varit lång, lunch vid elva och nu när klockan nästan var åtta var alla vrålhungriga. 

Det skulle ätas tapas, fine tänkte jag spanskt (?) har jag aldrig ätit förr. Smårätter sa sällskapet att det var så ta flera. Javisst tänkte jag och tog två olika ovetandes om hur små/stora. De beställde samma samt en rad andra rätter. 

Så kommer en tallrik in med de spett vi beställt och den kommer till mig. Ingen annan verkar få sin mat så jag tänker vackert vänta, men sällskapet tycker jag ska passa på medan det är varmt. Javisst jag mumsar och äter framför deras hungriga anleten. Gott gott men det var ju en rätt OK portion av spett. Inte behöver man så många andra rätter tänkte jag. Sällskapet säger ingenting men börjar snart fundera vart deras spett tagit vägen. Personalen berättar att allt kommit in på samma tallrik och plötsligt smakade de där räkorna papper.
Snopet slutar jag tugga och skäms ögonen ur mig, jag hade ju ätit upp nästan alltihop och alltså ätit upp deras mat.

Åh vad jag skämdes över min glupskhet! Så White Trashigt ouppfostrat stövarglupsk har jag nog aldrig känt mig eller betett mig. Kände att en mer lämplig plats var bland raggarna på korvmojen tvärs över gatan där man kan äta med fingrarna och rapa högljutt utan att någon skulle lyfta på ögonbrynen, eller kanske i  My name is Earl. 

Sedan tog vi vår bil runt i bygden tills vi hittade var gräsplätt, kröp in i bakluckan och lade oss för att sova.
Så går det när landet åker till stan.

Wherever I may roam

Blogger e dumt pt III

Imorse vaknade jag i bakluckan på en bil. Sedan gick jag in i en stor tegelbyggnad "Här finns dusch!" I bet it does tänkte jag.
Jag är i Halmstad idag på en hästutställning eller annan, så ingen fara- på rätt sida gränsen. Ingen annan än jag ville följa med på pilgrimsfärden till Mecka så jag co-drivade min moder dit. Sedan fanns där Magnusz också, han ryar på med sina djur som vanligt i en orange slips dagen till ära för det matchar fuxarna så fint.Tänkte bara att ni behövde få veta, nu skall jag och Rothstein do our thing.

Eurotour 2010?

Min kära fader har många fördelar, hans förmåga till analys är en av dem likaväl som hans förmåga att använda fantasin. Han är rätt orolig inför stundande resor den kära herr G och detta främst för att blondiner är hårdvaluta i europa. Speciellt Holland skall tydligen vara intresserade av blekta blondiner och tvekar inte att gripa till kloroformtrasor för att komma över the goods så att säga.
Resonemanget gick såsom följer:

- El P måste följa med! Du kan inte vara ensam på Centralen i Malmö en hel natt, då kommer det en liga och rövar dig till Holland för att arbeta på bordell! Det är nära till Europa där nere och bordellyrket det är bara roligt första veckan sedan blir det bara jobbigt det med.

Eftersom El P tycker om skinnade puppor (som akten jag skall se heter på Tapelake-mål) samt att campa och se annorlunda platser har hon gått med på att följa mig till de skinnade puppornas land, det vill säga Malmö och inte den Holländska Bordellen (tm).

Skinny Puppy + Malmö = :D=D:D=D

Oh the joy!
Åh glädjen!!
Nästkommande fredag spelar Skinny Puppy efter flera års tystnad i Malmö och JAG HAR EN BILJETT!!!!

Jag blir som Sturmis skulle uttryckt det svettig mellan skinkorna av upphetsning! Biljetten ifråga ligger här i min bokhylla tryggt skyddad från elementen. Så här i skrift översätter sig inte riktigt glädjen men den finns där I assure you. 

Det är frikkin Skinny Puppy!!!!

En vacker värld

Fyra fluorescerande pennor i en rad, röd,gul,grön blå, alla korkar pekar mot användaren. Transparenta. Skyddande hölje.
Precision.
Ett blankt A4 ark utan linjer redo att prydas av kolumner, punkter, streck och rader.
Disciplin.
Kraftwerk vibrerar i  rummet från den svartvita datorn placerad exakt tjugo centimeter från väggen på det ljusa perfekt rektangulära skrivbordet. Rytmik, en planerad tystnad.Ett exakt vakuum. Bläckpennan i handen, acceleration mot papperet. Trädgårdh och Rothstein med obrutna ryggar. Systematiskt staplande av idéer på blankt papper. Potential. Ettor och nollor, tankar rangordnas, bokförs och betygsätts. Ett språk utan tvivel. Fylld punkt, ihålig punkt, nycklar till en ordnad värld. Perfekta former.
Så analretentivt.  
Så organiserat.
Så rätt.
Så åtråvärt att underkasta världen Systemet.
Skönhet och logik sammanfogade i ambitionen.

Ordning.

Idag fyller Sturmis år!

Cake blogger är fortfarande dumt.

Så jag tycker att alla som poppar förbi skall ta och lämna ett grattis till henne, bara för att hon är en sådan särdeles bra Sturmbannführer! För att fira lämnade vi henne ensam hela dagen. Sedan när hennes förväntningar var lagom låga så kom vi hem och Brezj fick laga falukorvstroganoff med ketchupsås! Då blev hon jätteglad!!!!

Och som alla vet så är hon inte en nazi eller så, utan det är helt enkelt hennes alias. Punkt.

I don't want a holiday in the sun

Bild, blogger vill inte lägga upp bilder idag :(

Funderar så smått på att läsa både ekonomi helfart i höst och Filosofi A halvfart, tankar?

Jag tänker iaf att man borde ta och bli lite utbildad någon gång, idealiskt hade varit två halvfartare men due to ldålig planering går det inte så då får det blir så här. 

Givet historien, är det klokt? Nja, kanske inte om lemmarna kliar bara av att ha en uppsats att skriva som jag dessutom är bekant med. Ekonomi är djupdyk i okänt vatten.  Men jag kan ju meditera nu, kontrollera andningen och grejer och deprimerad kan man bli ändå, göralöshet har inte påverkat måendet särskilt mycket.
Det kommer när det kommer och går när det så önskar, inget att göra åt?
Dessutom finns ju alltid möjligheten att dra sig ur om det inte går och dessutom så finns det ju personer att vända sig till om det skulle skita sig helt så att säga.
Bara jag kan sova, no problems!

My typewriter stood mute as a tomb

and my piano crouched in the corner of my room
with all its teeth bare
All its teeth bare

Ballada o Soldate

Igårkväll avnjöts 90 minuter mosfilm; Ballad om en Soldat, som utspelade sig under andra världskriget.

Där fanns passion uttryckt genom ivriga gnuggningar face mot face och örfilar på militärtåg, där fanns hjältar som blott ville ha permission för att laga taket hemmavid som belöning för att ha slaktat zwei deutsche stridsvagnar och enbenta slagna hjältar allt detta i svartvitt och glory såklart, priser har den också fått i Cannes, Rom och etc upptäcker jag vid en googling.
Det enda som kanske lämnade en lite undrande (eller så var jag bara trött i huvudet) var slutet.

A rock, an island

Hej där.
Idag har det inte hänt så hemskt mycket.
Jag har lagat en massa mat och badat och skrivit lite på min Rothsteinuppsats, han kan inte få ha rätt hela tiden. Jag måste stå upp och protestera, kausalitet? Hell no! Eller ja, lite finstilt harkla mig iaf.  
Massor med vatten har säkert haft tillfällig med min förbenade oskyddade trumhinna som aldrig verkar läka. Den bara tinnituspiper hela tiden. Jäkla grej.
I övrigt idel solsken och värmebölja. En sådan där ljummen dag som måste få finnas men som man inte riktigt minns med andra ord.

Men så kom jag på att jag måste fråga er läsare (förutsätter plural!) hur ni tänker om en läsvärd blogg, bredd eller djup? Svart eller vitt, "det beror på" svar accepteras inte. Då spåras IP adresser och skickas brandbomber. Det syftar även rubriken på, fundera på det. Carrie Bradshawdjup idag!

Att rädda ett barn

Putte, Sturmis och undertecknad plockade smultron häromdagen. Smultronen växer på andra sidan ett dike som numer är ganska torrt, det har det dock inte alltid varit. Medan jag klättrar i slänten och jonglerar kroppsvikten i ett par Foppatofflor så sitter Sturmis och Putte och pratar.

- En gång höll Allilujeva på att drunkna här, när hon var lika gammal som dig.
- Stack handen upp? Var det allt man såg?
- Ja allt annat var under vatten så man såg bara handen. Men då kom Rune, han som bor därborta (pekar) och drog upp henne. Tur va? Om inte han hade sett hennes arm så hade inte Allilujeva varit här idag.
- Ja det var tur... fick han dra upp henne med bilen?
-...nej...med armen...

Både jag och Sturmis hade stora problem att hålla en seriös approach till denna ärliga fråga. Men vad ska man säga, han kunde ju ha behövt använda bilen för han var ju gammal och jag tre/fyra år och jättetung.

Epic fail

På orten där vi kollektivet Allilujeva bor hölls i helgen Tammerpokalen. Var camp Allilujeva där? Näe.  Såhär i efterhand borde camp Allilujeva varit det istället för att ha öroninflammation och sådant där tjafs? JA! Fy fan vad mycket krall man skulle fått se, och kolozzeum-kändisar, och Arne Persson och och och... näe bättring Allilujevas BÄTTRING!!!

Var och köpte ett nytt gymkort idag. Nu jävlar skall här tränas tills fin respektingivande fysik uppnås. Kött behöver disciplin!

Coheed and Cambria

The plot, the plot! Hur? Vad? Förstår inte, men C&C är knark bevisligen, ungefär som AFI var. Guilty pleasure så att säga. Jag gillar iallafall vad jag hör på ngt konstigt sätt, here we are juggernaut går varm...

Hundratusen åsikter som ingen lyssnar på

Sitter vaken och läser Rothstein. Flashback sedan tretiden Rothstein sedan halv sju. Tid är viktigt att kartlägga. Jätteviktigt jag lovar, super.

Lyssnar på det senaste Knet albumet. De låter lite lagom poppiga med de här gamla texterna. Å andra sidan fortsätter jag lyssna efter Brian Molko i varje låt. De sjunger om att det tog tjugofem år att nå så här långt  och då måste man fundera hur gammal Jocke Berg- the real deal egentligen är. Sen i starten månne? Å andra sidan var han tydligen född slagen. Loser. Ändå sitter jag här och ägnar min dyrbara limited edition tid åt att skriva om deras nya platta; En plats i Solen. Så det kan gå.

Jag hade en plan med det här inlägget men den glömde jag visst av så fort jag började hamra tangenter, de är tysta dock. Jag hör inte någonting på ena örat, inflammation? Ja kanske det, inte ont längre. Dalande stämning på inlägg alert! Achtung! Achtung! Byt bort En plats i Solen mot Relapse eller the Fat of the Land! Det blev Natural Born Killers soundtracket istället. Duger fint det.

Har en akut lust att handla på ICA Maxi, bara gå genom hyllorna på morgonkvisten alldeles ifred... jo just ja så var det.

God morgon på er!

God kväll,
sitter och läser Herr Rothstein igen. Sympatisk får man säga, kanske till och med underhållande. Förkylningen lättar och livsanden återvänder med Elsa! Hallelujah!

Update

Kreativ titel eller vad sägs?
Sitter och pluggar, avbryter med lite kollektivt S.T.A.L.K.E.R spel. Både Sturmis och Putte är involverad. De är allt bra söta.
Har precist läst en halv bok i onödan. Det känns stabilt. Jaja, jag ska säkert läsa den sedan men det hade ju behövts ha den tiden till annat. Ska nu istället ta itu med min nye vän farbror Rothstein istället.

I Göteborg odlade jag mitt koffeinberoende med hjälp av energidrycker och just nu skulle en mocha burn sitta så fint. Jag nästan dregglar efter en sådan med en saltin till. Tänk det ni då skulle inte Rothstein vara så skrämmande längre.

Ramm Lied

Japp, jag är i Mjulby nu. Har varit i Göteborgen (med stora äpplet yes!), Borås, Alingsås och Uppsala senaste veckan. That's nice =) men jag ljuger faktiskt. Jag räknade bara där vi stannade upp lite. Göteborg är sant dock. Har sett Rammstein för andra gången på bananpiren, oh yes!

Sprutkanon med påsittande sadel var där, så var Till Lindemann och hela paketet(haha). Han sprutade skum över oss alla medan han skrek att han hade en dikkah! sedan kom konfettiregnet. Hörsel var begränsad, syn mycket begränsad. Jag stod en kort stund inne i en hårig pubertetsarmhåla med tillhörande smala smala stickeben, det var rätt trevligt som kontrast mot köttpaketet som frustade på scen.

Vi började längst fram sedan tappade jag fästet och flöt bakåt sedan kantrade hela alltet. Jag och fyrtio pers till ramlade ned i en sprattlande hög där nästan alldeles längst framme vid staketet. Någon vänlig själv hjälpte mig sprattlande hostandes skum upp. Jag höll krampaktigt i mina glasögon, de blev faktiskt inte så fina. Men jag har böjt till dem igen, ser hyfsat nu.

Sedan skulle vi då åka hem. Vi körde lite fel, blev lite ovänner, fick några övänner på färjan som gav Sturmis komplimanger för norrländskan, El P för gnällbälte målet och mig för Stockholmskan. Rätt förfriskad var han Benke men inget mot Perra. Vi skulle hälsa Skåne och fick se hans båt Calimero, en Flipper. Han var stum över att vi inte uppskattade detta. Sedan fortsatte vi tillbaka till Mjulby i regnet. Vi studerade kartan och funderade men hamnade rätt.

Nu skrivs uppsats med full blowing stickande lemmar och South Park i bakgrunden.

Oh please

guldkorn= ALLT!
Båten nap= speed på uppdateringarna!

Har dragit igång med plugget nu igen, det tickar på eller ska jag säga sticker på för sticker det gör det mest hela tiden men med många pauser och snigelfart it's OK. Det är ju klart att det är pluggets fel att jag inte uppdaterar för när jag inte hade ngt annat för mig på dagarna då uppdaterade jag ju flitigt right? Nej inte riktigt kanske. Men jag jobbar faktiskt också nu, på the good ol' onk again yes yes. Det där om att inte göra om en sak gång på gång utan att lära sig var bara bullshit, it's gonna be ok!

Har varit mamma under veckan dessutom. Lämnat på dagis, hämtat på dagis lagat mat och that kind of shit. Om jag var en emo mamma skulle Putte vara mitt emo barn. Livet är hårt mot honom.

Nu laddar vi för Metaltown, deadlines and all kinds of dopey shit samtidigt!

Extrem lördagskväll

Ser på Bear med Sturmis. Han är på ovanligt gott humör, talar om avokados,majo, choklad och isolerade öar. Inte fritt från att hungern börjar rasa. Det blev inte bättre av att vi såg på Ultimate Cake Off innan.

UCO, Cake Boss etc, på Discovery Travel and Living, har de kommit på något som jag missat? Nevermind egentligen, jag bara undrar. I Cake Boss är the boss himself överhuvud i Sopranos stil och konditor, så frågan kvarstår är det badass att baka? Jag vill gärna vara badass om det innebär att bygga stora tårtmonster och styra med italiensk accent på sin engelska.

Rätt ska vara rätt

Ja jag vet att det var på fel sida tolvslaget, men va fan, you gotta give a little to take a little, huh?

Day of Föderskor

Idag bar det av till Urmodern till camp Allilujeva för tre sorters tårtor med tilltugg . Vi åt alla med god aptit och sedan tog vi en kollektiv promenad längsmed minnesstråket. Urmodern fick den ljusa idén att ta fram fotoalbumet för att titta på sina släktingar som de varit en gång. Inte för att de satt i rummet och man kunde ha tänkts pratat och så utan för att det blir trevligast så. Sagt och gjort. Väl bland halvnakna foton i liderliga poser hittades ett foto av herr G som ung tupp.

Skjortan var uppknäppt ner till naveln och cigaretten dinglade fashionabelt i ena näven. Huvudet ståtade med en raggarfrisyr av sällan skådat slag, Sturmis och jag utbrast som en: Nick Cave! men fick inget gensvar av någon annan. Det är sådant man har el P till men hon var inte på plats. Hon låg istället hemma inkognito kan tänkas.
Vi hittade ett annat där Pärlan himself boxades med någon på gräsmattan endast iförd kalsonger samt ett sparat omslag från ST som samma Pärla prydde. Han visade hur man slaktade 6000 får om dagen. Det tyckte vi alla var en härlig grej att pryda lokaltidningens omslag med. Inget hymleri.
Kronan på verket var nog ändå den bild som visade en byxlös Urfader sittandes på porslinstronen rökandes. Sturmis och jag undrade länge över historien bakom den bilden. Kanske planerad? Kanske bara en olycklig omständighet som när Brezjnev råkade maila en bild på herr G i duschen till alla sina vänner, vilket han ännu inte glömt. Man vet aldrig och det kanske är bäst så.

Oh that's right ma, Grattis på mors dag!

Bilskägg

Idag hade jag och Generalissimus en konversation i bilen om LCHFens vara eller icke varande. Vi kom inte riktigt någonstans i debatten pga några oseriösa inlägg om knäckebröd-och-mjölk dieten som förespråkas av herr G som ett sunt alternativ. Putte som sitter i baksätet med sin nya gröna traktor som han skulle skydda ömt från Sturmis greppande nävar gav sin syn på ämnet:
"Äter man bilar så får man bilskägg" så enkelt var det alltså, inte äta fett för att bli smal eller någonannan dietavart utan bara plain and simple. Nice. 

Att förändra historien

Borde nog heta förändra historiken istället men är det egentligen någon skillnad? Vet ej. I vilket fall så är jag amazed över att kunna göra ogjort genom att manipulera mitt arkiv av inlägg. En ganska självklar funktion egentligen men ändå. Häftigt är det, jag är Big Brother när jag själv vill. It's nice, känns lite lagomt förbjudet som att använda tidsresor i oegentliga ärenden. Skithäftigt men farligt men andra ord för man vet aldrig när man stöter på sig själv.

Made any sense?

Korrekt representation?

Stämmer det?

Kolla när de röda slutade förekomma^^

Ich liebe dich, ich liebe dich nicht - ich liebe dich nicht mehr

Nedräkningen till Rammstein fortsätter, då blir det familjetripp med en inlånad komplement till kissekattfamiljen, Maureen! :) el P kommer också med! Exciting times ahead! Såklart reser sig frågetecknen- hur ska jag hitta till Göteborgen? Hur skall det gå att köra med så tungt ansvar på axlarna och hur ska vi kunna enas om ett enda matställe? Ja ni förstår ju själv att man måste rådfråga stjärnorna innan...!

Just nu sitter jag och väntar på att hämta lilla Lulle den svikaren lämnade mig hemma själv idag också! Vad jag egentligen skulle vilja ha är ett personligt hov av trevliga personer som på min signal kan komma och umgås med mig, men sådana människor är ju inte gratis har jag hört och ja, jag har bara råd med gratis så jag får väl krusa den där Sturmis och hämta henne då...

Have I told you lately...

Hej, längesedan jag uppdaterade nu.
Har under tiden hunnit åka till Uppsala fram och tillbaka för att fika lite med vänner och sett solen gå upp i Enköping med en sådan stor slädhund som sällskap. Jag har också köpt en klänning och blivit solbränd som fasen på axlarna, för i Uppsala blåser det inte.
 Har också hunnit avsluta min tid i DBT gruppen och avsagt mig mer kontakt med Jocke Berg terapeuten, ja nästan iaf. Eftersom jag mår så mycket bättre nu så är jag inte direkt motiverad att fortsätta terapeutera mig. Han tyckte det var bra att jag spoke my mind. Så vi kom överens om att träffas en gång till och sedan säga bye bye. Tyvärr har nog inte mina såkallade destruktiva beteenden givit med sig, jag sover inte idealiskt osv ( ja det där jag faktiskt sökte för...) ordnat till sig, men jag tror inte att det kommer bringa några större problem, för jag är faktiskt rätt ostoppbar. 

Studierna börjar strax och jobb ligger inte långt borta i tiden. Kreativiteten flödar och inget kan stoppa mig någon längre stund! Nu existerar jag inte längre bara, jag ska arbeta mot mina mål och jag ska bli allt det där som jag kan bli. Jag ska definera mig genom mina handlingar hihi.

Jag ska ta tillbaka ansvaret för mig, inte låta någon annan fungera som ansvarstagare utan fixa till det här nu. Det ska bli bra! och ingen fara, jag kan avsluta mina projekt bara de intresserar mig hela vägen, annars gör jag något annat.

From despair to where

Betyder nog samma sak som from her to eternity eller vad tros det?

Såg en dokumentär om metal idag. Norrmännen lever uppenbarligen efter mottot picture or it didn't happen. De mördar varandra och bränner kyrkor medan Slayer är troende katoliker i botten. Alice C däremot verkade ha investerat i nya fina tänder, distraherande vita. Mycket underhållande dokumentär annars.

Lyssnar just nu på Kiddie Grinder (remix version)- Marilyn Manson, gillar något med den.

POWAR!

Prime time of your life it's now live it

Hur mår ni idag alla sötnosar? jag hoppas ni mår bra :) Själv är jag övergiven av Sturmis. Den jäveln prioriterade övningskörning framför mig. Vilket sätt. 

MEN

hon lämnade mig med en historia att berätta:

Det var en gång miss X, hon hade dröjt sig kvar i klassrummet lite extra länge eftersom hon var tvungen att packa sin stora väska.Medan hon packade upptäckte hon att hennes byxor hade en obehaglig doft. Inte så farligt tänkte hon.
Miss X's lärare var också kvar och hon ville konversera lite med miss X. "Vet du vad det är får lunch idag?" Miss X hade ingen aning och sade det till läraren. "Okej, det kanske är fisk?" Läraren sniffade i luften."Det luktar fisk". "Ja kanske det" svarde miss X sedan sade de hejdå och miss X gick till matsalen.
Väl där upptäckte hon att det var kyckling till lunch och insåg rådnande att det var dags att tvätta byxorna.

Hoho, inte så roligt i tredje hand men tänk själva vad roligt jag hade! Haha!