En ordinär tisdag

Igår besökte Generalissimus Brez på jobbet. Han blev introducerad för en läkare som modern jobbar med och sin vana trogen tog han ett fast grepp runt mannens hand. Det ska kännas att man skakar hand med en karl brukar den käre G säga. Det innebär oftast att man måste kolla att benen i handen är kvar och i oförstört skick efteråt.

Jag som inte var på samma ställe som modern på jobbet och fick veta om detta möte lite senare via mail. Modern uttryckte en enda förhoppning och det var att hon hoppades att G inte hade försökt krossa läkarens hand. 

Eftersom jag slutar tidigare än modern kom jag hem till lite mys vid köksbordet innan jag måste hämta henne, laga mat etc. Det första fadern sa var "jag visade vem som bestämmer". Han hade tagit ett fast grepp och klämt åt, precis som en riktig karl gör och där hade läkaren stått med nedviken blick och funderat över denna dominanta gest.
Brez känner sin gubbe väl, annat kan man inte säga. Han skrattade gott när han fick vetskap om hennes förhoppningar och kände sig väldigt förutsägbar.