Svartby

Svartby- ryskt folkmetalband från St. Petersburg som sjunger på svenska, kolla in texterna- lyssna! Hoho, go to Youtube now!

Livsåskådning med el Sturmo

Min käraste Sturmmis åskådar ibland livet med oväntad klarhet och precision, annars är hon helt ute i det blå. Skåpet.

"Det är ju inte ett dugg synd om barn som blir mobbade- de är ju de riktigt vinnarna! Jag menar när andra barn, mobbarna alltså, umgås med andra barn så är de ju hemma och lär sig spela något instument. Skitbra! Något de har med sig hela livet, vad har mobbarna med sig?"

Man kan ju kanske fundera på om det är allt de mobbade får med sig?

Den Brokiga Kon

Ande-->kamel-->lejon-->barn
Vem trodde att en gammal döing kunde göra någon så glad en kväll som denna? xD

Vad tänker man med??

när man stjäl "Arbeit Mahct Frei" skylten från Auschwitzgrindarna?
VARFÖR? Vad ska man med den till? Disrespectful främför allt, men hur?
Skylten är i järn och flera meter lång, tydligen inte svår att plocka ner - men fortfarande inget enmansjobb, järn är tungt!

Meddelande, VIKTIGT meddelande till JOM!

Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!Elsa!

Det var fel på ena framhjulet!
Bromsen låg på och det hade de upptäckt hos däck-Magnus men de sa ingenting till oss! Det var så varmt att det inte gick att byta och det var därför det tog så lång tid, det var tvunget att kallna för hjulet hade nästan inte gått att rubba, så hårt var bromsen på! Det fick fader veta av däck-Magnus idag när han var där och tankade. Det var därför bilen snurrade förmodligen. VEM HADE RÄTT???!!! Kalla mig paranoid nu då, hahahaha!

Han hade dock blivit ganska tyst när fader berättade att vi inte tog oss hem med bilen. And may I say at lawsuit here we come?! xD
Bara win... eller?

Nerds pt. 2 - Enter Sandman aka Enterprise

Alla har väl någon gång lyssnat på Metallica och funderat på vad den käre Hetfield egentligen sjunger om i Enter Sandman. Sturmis har en egen teori appropå nördar, om vad han sjunger i refrängen:

exit life
enterprise

Kraftwerk och SJ har en konspiration (Metropolis eller Allt går på räls)
Depeche Mode och...ja, fiskarnas riksförbund har också en ( It's a lob it's a lob lobster aka I'ts a lot like life)
Inte Deutschland über alles att förglömma, och nu denna pärla! En hyllningslåt till Star Trek.

Men nu är ju inte syftet med detta inlägg att håna Sturmskaja utan att faktiskt hjälpa henne så här kommer lyricsen.

Say your prayers little one
Don`t forget my son
To include everyone
I tuck you in
walk within
Keep you free from sin
'til the sandman he comes


Sleep with one eye open
Gripping your pillow tight

Exit light
Enter night
Take my hand
We're off to never never-land

Something's wrong, shut the light
Heavy thoughts tonight
And they aren't of Snow White
Dreams of war
Dreams of liars
Dreams of dragons fire
And of things that will bite, yeah

Sleep with one eye open
Gripping your pillow tight

Exit light
Enter night
take my hand
We're off to never never-land

(whisper)
Now I lay me down to sleep (x2)
Pray the lord my soul to keep (x2)
If I die before I wake (x2)
Pray the lord my soul to take (x2)

Hush little baby don't say a word
And never mind that noise you heard
It's just the beasts under your bed
In your closet and in your head

Exit light
Enter night
Grain of sand

Exit light
Enter Night
Take my hand!
We're off to never never-land

Yeah, ha ha ha

Boom

Yeah, yeah
oh, whoa

We're off to never never-land

Take my hand
We're off to never never-land
Take my hand
We're off to never never-land

We're off to never never-land

The Big Bang Theory

Jag hjärta nördar. Jag hjärta komedier. Jag hjärta The Big Bang Theory.
Kan inte bli så mycket bättre än att para dessa två kärlekar! Dessutom är kungnörden Jim Parsons aka Sheldon) 1,80 lång och väger som en normal 10 åring, morr. Han gick på maskerad som "the Doppler effect" - det är humor!
Fler som uppskattar denna? El P månne?

Generallissimus och flaskhalsen

Min fader- vår fader, general sekreteraren i Tapelake- stod för två sekunder sedan med ett vapen mot mitt huvud.

Eller låt säga över mitt huvud. När jag hotade att gömma de nyinköpta Iprenkartorna, (vilken den första han redan hade tömt i sig...) så höjde han julmustflaskan och gav vinkeln obehagliga grader. Den tippade närmare och närmare mitt flottiga nytränade huvud och jag hörde julmusten fräsande skvalpa runt där inne. Jag såg korken ligga på bordet och visste att han menade allvar.

Sturmis satt på andra sidan bordet och eftersom julmust är mörkt och så är eftermiddagen så kunde jag inte se i reflektionen som spelade i fönstret om han hällde drycken i mitt huvud eller inte, så var jag tvungen att fråga henne vad han såg ut att tänka göra. Hon svarade oroväckande nog att han inte såg ut att ha bestämt sig själv.

Inuti Generalissimus huvud var det vilda västern. Han, Clintan, höll vapnet bet i cigaretten och frågade the low life om det kände sig lucky idag. Han spelade rysk roulette med tanken. Så tippade vågskålen över åt ena sidan, hanen klickade när den slog mot magasinet och han hade bestämt sig.

Som ett milt eftermiddagsregn droppade julmusten ner i mitt huvud. I made his day.


OBS! Bilden är helt orelaterad till inlägget, fundera inte ens!

Generalissimus vs the epilatormonster

Jag har köpt en epilator. Den inspekterades som familjenöje vid middagen efter inköpet. Generalissimus som är ett hardass och tillika general sekreterare blev den första att prova (eftersom Sturmis vägrade). Han satte den lilla maskinen till benet påslagen.

Ont surrandes likt ett bi tog den sig an hårskogen på hans enligt den ömma farmodern. exemplariska ben för den ariska rasen. Likt en fisk på torra land ryckte han då den lilla bålgetingen drog upp hårstrå efter hårstrå med rötterna. Många vokaler rymdes i dessa två stackars hårsäckar som försvann av de mjölkvita benen.
Generalissimus gav snabbt upp med ett utrop: Det där gjorde ju för fan ont! till allas vår förtjusning.

Senare kom även Herr Hauptmann in touch med sin feminina sida och provade att epilera lite på handleden. Även han gav snabbt upp med ett utrop om att Generalissimus hade rätt. De enades om att den kvinnliga sorten är tokig som utsätter sig för sådant.

Själv var jag lite innovativ om jag får säga det själv. Jag provade att epilera benen och tyckte inte att det var allt för ont som upplevelse, och då fick jag en lysande idé. Jag satte den i verket och kan säga att mina armhålor ärsläta som babybutts samt att ingen har upplevt smärta förrän de har så lena armhålor.

Ode to Sturmis

Ich liebe min Sturmis!
Få andra syskon skulle så dödsföraktande härma NIN's Closer video, där ett grishuvud på något snett vänster snurrar runt i en maskin. Även folk snurrar runt, siamesiska tvillingar som sitter fast i varandra med håret, små barn och ja sådant som brukar snurra runt S/M inspirerade videos ( inget sådant begås med varken tvillingar, barn eller de andra djuren- it's OK). Hon Snurrade runt i min snurrstol glatt nynnandes på closer medan jag höll på dog av skratt, och på begäran gjorde hon om det! Igen! Ich liebe min Sturmis, hör ni det!
Kolla in vad jag pratar om --> Nothing Edit = censored Closer
EDIT !: uncensored

Hoppas grismaskinen är med, den är ju censurerad :S

Bear Grylls, utomjording eller superman?

Enligt B:Grylls hemsida ( beargrylls.com ) så har Edward "Bear" Michael Grylls åstadkommit följande:
- Bestigit Mount Everest som yngsta någonsin
- B är religiös, underbar pappa till horder av barn ( varav en heter Maramaduke)
- B har varit hos Oprah, varit med i reklamer för deodorant, varit med i cookalongs
- B har svart bälte i karate
- B har varit 3 år i the British Special Air Service
- B skrivit numerous bestsellers
- B är hired av bl a Coca Cola Company & Reuters som motivational speaker
- B bröt ryggen på 3 ställen, recovered och besteg det där berget i punkt ett
- B ledde en expedition över the north atlantic arctic ocean, I EN UPPBLÅSBAR BÅT till förmån för välgörenhet
- Ledde arméns anti drug kampanj
- Besteg ett berg i antarctica med helt miljövänliga medel
- Blev framröstad till den yngste Chefsscouten ever.
- etc. etc. further info at BG.com


Är han på riktigt? Är han en alien? Är han en ängel? Är han en robot? Är allt en konspiration? Ljuger karln sig blå? Jag kan inte annat än ta av mig hatten för denna cleverly arranged story of success! eller? hjälp mig slå hål på myten nu...

Kokongelafton i Tapelake och ett möte med en hamster som rör sig!

Patrik har inte sovit något alls utan är på allmänt jävligt humör. Han vill att vi ska mysa i en "kokongel". Vad en sådan kombination av misslyckande, hårväxt och kokong vill säga vet nog bara Putte. Nu misshandlar han min dongel istället.
Hos Patrik har vi även skådat årets julklapp; ett marsvin som man kan dra upp och sedan rusar den runt tills sladden tar slut. Hela familjen satt igår uppe vid Herr Hauptmann's köksbord och såg den rusa från person till person efter middagen. Alla var förtrollade över teknikens framsteg- en hamster som RÖR sig!

Inatt jag drömde något som jag...har drömt förut

Jag sitter i ett klassrum och diskuterar med mina fellow IBers om slutproven. Vi kommer överens om att det vore väldigt drygt att behöva gå om de två åren som spenderats bakom skrivbordet med kaffekoppen i handen som inte håller miniräknaren.
Ja tycker vi det är ju ändå rätt lugnt, vi menar att det krävs något extraordinärt för att någon ska få gå om HELA de TVÅ åren, så allvarligt kan ju ingen fucka up eller?

Så öppnas dörren till klassrummet där vi sitter, och in kommer en man och kallar på mig. Jag följer med honom in på ett anonymt kontor med blå stolar. Där sitter min mor och min far. De ser bekymrade ut. Mannen bjuder mig att sitta ner, han är helt svartklädd och saknar Svens dåliga tänder och tankspridda charm. Jag sätter mig som en duktig fotsoldat gör när den får order.

- Det är illa det här. Faktiskt så illa (mor och far skakar på huvudena som på signal) att vi är rädda att det inte blir något diplom för dig.

Tankar far fort genom huvudet, jag har ju sagt upp lägenheten?! Jag har ju papperen uppe i Tapelake, vad gjorde jag så fel?? Vad hände?! Varför minns jag det inte? Inget diplom? Vilka ämnen måste jag läsa om?!?

- Faktiskt så illa att du måste gå om de här två åren.

Det svider i halsen och andningen accelerar som den barnadödande forden. Va? Nej, det kan inte vara sant! Jag vänder mig mot mina nickande föräldrar, jo tyvärr säger deras blickar. Vi är väldigt ledsna och besvikna.

- Men...mmmen...stress..och jag...stress...två år?...stress! Är allt jag får ur mig.

Sedan vaknade jag. Klockan var åtta på morgonen 22a November i Tapelake, fast det förstår jag inte förrän jag öppnar ögonen och tittar efter. Det är inte på riktigt tänker jag, det är inte på riktigt. Jag är här i Tapelake nu. Jag är här i Tapelake. Tapelake. Tapelake. Jag ska inte åka tillbaka, jag behöver inte.
Jag drar djupa andetag så gott det går för att lugna ner mig.

Det tar ett tag innan jag törs somna igen.

Jägarna

Idag har det jagas råttor i Tapelake; en stackars förvirrad mus hade hittat sin väg in bakom mikron på köksbänken.
Plötsligt kommer den nedhoppandes i flyktförsök från nämnda bänk där både Herr Hauptmann och Generalissimus står och försöker hindra musens framfart. Över köksgolvet flyr varpå Putte, jag och Sturmis gör det enda rätta; vi hoppar upp på varsin stol. Generalissimus däremot vet hur man löser problemet...Kosackdans. På hårda hälar steppar Generalissimus i vilda försök att döda musen, inte bara direkt när den landar på golvet utan även då Hauptmann jagar fram den från gömslet under soffan.
Stomp stomp stomp.
Klackjärn hade inte gjort skarpare ljud än de som ekade mellan kaklade väggar i köket idag. Generalissimus är mössens nemesis och fällor är för pussies. Han är rättdödarnas Rambo; han fixar biffen.
Och allt detta skedde som bonus just när kod död inträffade; farmor kommer in och ser sin lilla pärla steppa i jakt på musen. Hon skrattar bara, djurplågeri är ju för lustigt!
Musen ifråga flydde in i bänken och Generalissimus vässar hälarna för rond två.

Morgon i dimman

Jambo fick idag vara lös i stallet medan jag pysslade med lite mockning och sådant, mycket mysigt med lite sällskap. Nu har han fått gå ut och jag har fått gå in följdaktigen är jag ensam igen. Inte bara gör de där mysiga lakanen min säng till en plats att socialisera utan nu har katten också upptäckt hur mysigt de är vilket gör mig helt solo.
Jag tittar på biggest loser som tröst. De ställs idag inför kval, äta mest eller inget alls? Hur ska det gå? Hur ska det gå??!!

Vad tycks?

Om den nya designen?


Häromdagen var jag på ett möte där jag skulle fylla i en massa enkäter. Han jag mötte med satte sig medan jag gjorde detta och mailade lite på¨sin dator med ryggen mot mig. Efter ca tio minuters tystnad hörs ett ylande jojkande läte i det tysta rummet varpå han vänder sig om och frågar: Har du problem med någon fråga?

Jag förstod inte vad han menade tills det kopplade att han trodde min böeutropande sms signal var jag som gav upp ett förtvivlat ylande då frågorna krånglade.

Med ett ansträngt leende för att hålla tillbaka skratt svarade jag att nej, det var min telefon som lät. Inte jag. Han ser då lättad ut och sa att han tyckte det lät konstigt så det var bäst att höra.

För övrigt är det Sturmis ylande som låter. Inspelad ger hon till ett tjut var gång jag får sms.

Hahahahaha, ser jag så crazy ut??

Vad har tagit åt mig?

Är ju så fruktansvärt dålig på att uppdatera nuförtiden! Ursäktar djupast.

Igår var Stoet och jag till Söderhamn där en hingst inspekterades, jag fick erbjudande om att ta med mig två hem till stallet. Tyvärr är det lite ont om boxplatser lediga på kolchozen så de fick stanna på plats. Av en annan fick jag erbjudande att stanna i en av inte mindre än tre sängar- Stoet försökte blidka med att hon skulle komma ner och stanna om några veckor varpå kvällens bästa citat föddes: "I don't care for two weeks, I care for now!" Stoet var fast i sin åsikt och vid nio draget vände vi åter hemåt i regnet och kylan.

Dagens happening

Sunday- RentABride

Idag sitter Sturmis och förösker hitta en lämplig ryska att importera.
Hon vill lära sig ryska av denna kvinna och Generalissimus var helt med på noterna- en Natacha i hushållet kan bara bringa glädje tyckte han. Och dessutom har vi ju då en alldeles egen läkare på kolchozen... bara bra saker!

Fars dag idag också, säger man grattis eller vad säger man? Ja Generalissimus ska ha en bra dag iaf!

Hurra, jag är tillbaka!

Jag hade ju en blogg som ligger och dammar under sängen också! Vettefasen om den fungerar än? Batterierna kanske är slut...Nej den verkar funka. Dåså.
Ja hej kära bloggen, förlåt för att jag har glömt bort dig och för att du fick ligga som en krokodil i NYs kloaker och övergivet vänta på våren.

Inatt har det fallit snö, vitt och tjockt med vadd fulla marken. Kommer mig att tänka på 4st 7ib (eller har jag vnt på siffrorna?) med Manics på ngt sätt...spotify är grejen. Sover sådär uselt nu igen så bloggen har fått lite låg prioritet. men det vänder snart och bättring lovas som alltid.

Imorrn skall jag jobba och igår jobbade jag, ett fasligt jobbande. Snart är man ju för fan en riktig proletär och så kan man ju inte ha det. Nu får pappa allt ta och betala lite här!

Tandplågeri på ingång!

Aahhh!!! Idag ska jag till tandläkaren.
Jag ogillar starkt tandläkaren.
Han är en väldigt påverkad av sitt humör i sitt yrke nämligen. En gång satte han på mig en bettskena som satt fast så hårt att vi med gemensamma krafter fick bända loss den. En annan gång sjöng han ikapp med radion medan han krafsade i min mun. En gång gav han mig bara hälften så mycket bedövning som jag behövde (medan hans mage kurrade så högt att jag inte hörde radion alls).
Jag vill inte till tandläkaren. Kan sjukanmäla mig? Näe kanske inte. Bara att gå dit men inget tvång att se glad ut.

Nip/Tuck

Sitter hemma i mors gröna fåtölj och funderar lite medan jag ser på någon dålig amerikansk komedi.
Har ridit Kellie idag det gick bra. Förutom att det hela dokumenterades genom foton :S Not so nice.

En bild säger mer än tusen ord säger jag bara, men det är inte dagens huvudevent.

Nej förstår ni, fadern började tala om hur jag såg ut som nyfödd med mig av någon outgrundlig anledning.
Jag såg ju ut som en liten människa och inte en michelin gubbe som alla andra bebisar, det var ju fint .Men visst var jag ganska ful ändå, det tillstod han som alla bebisar. Han följde också upp med att upplysa mig om hur min hand bara varit stor som hans tumnagel (är ju född ca 3 mån för tidigt) men för att råda bot på detta petita tillstånd hade jag blivit matad med en slang ner i halsen. Och då skrattade han fram, då blev jag en liten Michelin jag också.
Ibland undrar jag var min käre far får allt ifrån? Vi diskuterade ormar och han börjar prata om småbarn. Jaja, bäst att inte undra. Han tycker ju att unga jan Guillou passade för lite flummning också...

Glad allhelgonahelg

Kom ihåg de nära och kära, dead or alive.
I vuvs my Sturmis!

Ställföreträdande mamma; dag 4.

Jag och Putte har spenderat kvalitetstid med hovslagaren idag. Putte undrade om en av våra ston hade en kalv i magen, vi kom gemensamt fram till att det bara var fläsk.

Detta är alltså början på den fjärde dagen jag och Sturmis är ställföreträdande mammor. Allt går bra så länge Sturmis går med på att vara bebis och Putte får vara pappa. Bebisen är alltid bråkig och Putte läxar upp den. Hela tiden. Sedan när utskällningar och jordgubbssoppa inte hjälper så skjuter han den. Kommer att bli en fin pappa det där.
Annars bringar vi honom kultur och bra vanor. Han har full koll på vad SAP och kamrater är, och att Stalin är en hyvens man (vilken han ofta hävdar att han sett på natten...). Han vet även att Buffy the vampire slayer är mkt bra underhållning och han är engagerad i dramat runt hennes pojkvänner. Favoritvampyren är Spike, för att han klär sig så fint. Bear har lärt Putte att det mesta moder natur bjuder på tåls att smaka på. Men han har också lärt sig gått i högklackat och som vanligt har vi målat naglarna fint röda. Allt är frid och fröjd i Tapelake som liten frigjord familj.

Nattliga betraktelser; ode till min säng

När Sturmis och Putte skall umgås blir ofta min säng den arena där leken/kampen utspelar sig. De har t o m lekt så ofta och brutalt att de rivit min sänglampa ur väggen. Inte snällt.
Sturmis motiverar detta med att min säng helt enkelt är mysigast i världen. Det är först och främst fel, för det var nämligen min säng i uppsala- samma en som jag odlade små och stora kryp i, mums (ja given kommentar från brezjnevska här är förstås: men flytta dit då! men det ignoreras). Så var det utklarat.

Men vad alla är fullt överens om bidrar till denna mysfaktor är sängkläderna. El P skänkte mig lite lakan och stuff i flanell som jag inrett min säng med. Generalissimus fick ett påslakan av två- vilket han tycker är mkt mysigt men varmt. Sturmis kommer gärna in och lägger sig och myser i dem. Helst när jag inte är hemma. Följande saker kan man då hitta i sin säng:
1 st skrivbordslampa( japp den stod faktiskt på kudden)
1 st kommunistpropaganda (bojkotta EU valet flyer)
1 st godis( rosa rund jävligt klurigt att komma på vad det var för ngt i mörkret)
1 st Det vita gardet av Bulgakov.
1 st madrass halvt på golvet
Allt som allt adderas detta upp till en samling spår av nedpuppning.
Man bryr sig alltså inte ens om att undanröja sina spår av sin puppning.

Putte kom på besök idag. Jag låg och simmade runt i min säng och han kom för att diskret titta om jag sov. Det gjorde jag inte utan jag sa till honom att lägga sig och mysa en stund. Det gjorde han med ens och kommenterade strax att jag hade "iättescchöna lakan". Ja Putte, det var kul att träffa dig med.

Slutsats dras alltså att mina besökare dras till min säng och inte till mig.
Tack då El P för att du gjorde min säng så jävla mysig!
Det var inte riktigt såhär jag tänkt mig bli en social mittpunkt...

Igår- vaccinerad. Idag- sjuk.

Igår blev onk personalen vaccinerade mot svininfluensan, idag mår vi alla pyton. Teorier framkastades redan igår att det var massmord det handlade om genom injektioner. Idag trodde man att det rörde sig om injicerade tungmetaller. Vad ska man säga.... guess who will glow in the dark?

Arbeit..work! Arbeit..work!

Det lilla samspelet mellan Nitzer Ebb och Die Krupps heter Machineries of joy (om jag inte missminner mig) och har fått både mig och Sturmis att övergå från att säga ka-ka-o till ka-kao! i kör. Vi bakar havrenegrer...havrebollar(låter så jävla äckligt, tänk häst and do the math) negerbollar? Chokladkulor? Ja ni fattar. Alltid kommer detta klämkäcka läte i kör utan att vi ens koordinerar det hela. Det bara finns där inkodat i våra delade gener.
Detta har inte så mkt att göra med min dag i övrigt, men är lite fun facts så där.

I övrigt har jag jobbat idag på den skinande cancerkliniken(lite Dan Berglund inspirerad idag).

Har även toktränat på gymmet. alla tittade men jag väljer att tro att det inte var för att jag andades som en tyngre sumobrottare utan för att jag såg så insprerande ut. Uppförsbacke på löpbandet som ni kanske anat redan.

God morgon, god natt...

Idag är en sådan dag då jag är trött. Väldigt trött. Har sovit 14(!) timmar idag, ganska imponerande om jag får säga det själv. Annars har sturmis varit hemma och sjuk idag så jag har haft sällskap medan jag sov iaf. Det är nice. Både Tumme(katten) och Sturmis har varit sällskap.

Nu tittar jag på Dvärgarna, Little people, big world. De städar och är flitiga de.

Önskemål från kommendanten

Fredag!!!!

Jag är så jävla glad ikväll att jag måste svära redan innan jag avslutat första meningen!
Tacka E för det, haha!

Annars har jag jobbat idag, was OK.

Top 3 Houses på orten

3. Kebab house

Finns ett i varje by, alltså helt acceptabelt om än ganska fantasifattigt namn på pizzeria.

2. Frisör House

Fantasifattigt är bara förnamnet, hur tänkte man här? Har kebab house öppnat kedja där man både kan klippa sig och få en pizza, paket pris? Kände man för att driva med kebab house konceptet? Kanske finns en brillians däri iaf.

1. Restaurang House

Säger onekligen vad det är, men... ja nog sagt.

Basterds Revisited

Going off to bio med E.T; vi ska se The Basterds.

2.5h av härlig kamp mellan det onda och det goda kryddat med tyska och franska och någon jävla rotvälska från Södern. Tarantinska blodbad och fotshots. Ska ge den en chans till, gå dit utan att ha haft Tarantino marathon innan.
Jew hunter är lysande i vilket fall.

Visste ni att han som spelar Sturmbannführern i den där scenen spelar jude i Falskmyntarna? Det gör han iaf och det förvirrade falskmyntar storyn väldigt mkt kan jag säga. Förövrigt var den helt lysande då den gick ut på att Tyskland skulle vinna kriget genom att förstöra ekonomin för de Allierade genom stegrande inflation.

Confession

Ja jag erkänner, jag har inte lyftat ett finger idag. Hästskiten är kvar nice and safe på punkt A.
Jag har suttit i den sköna, gröna skinnfåtöljen hela dagen och bara slöat. Framför komedi, framför talkshow, inte days of our lives nivå än men nästan. Det kommer är jag rädd imorgon.

Sturmis vill nu ha uppmärksamhet. Hon beter sig lite som flatlöss, kommer oinbjudna och går aldrig om man inte brukar våld på dem...ska gå till henne nu.

Höstmys

Är hemma idag trots stoets inbjudan att följa med och besöka ett fyra våningar högt bibliotek, i en ganska närliggande stad(5 mil norrut). Myser med solen och kylan genom att flytta hästskit från punkt A till punkt B. Känns produktivt och bra. Valde definitivt rätt där : /

Har även hunnit med lite dumbbell jump squats, djefvulen i ögat säger jag bara. Youtube är ju en outtömlig källa till sådana dumma påhitt, and I like it.

1600 hours

Sturmis rekommenderar varmt porr på discovery. Utlovar "some nice titties".

En arbetarevisa

På en lördagkväll tjänade jag mitt kapital. Jag hjonade på en fest för att arbete föder arbete så att säga.
Som Generalissimus skulle ha sagt; det är till att vara neger.

Och ja, nu var man svarthårig igen.

Another one bites the dust

Så svängde vi sedan ut på E4an och styrde norrut. På radion spelade de Queen medan vi stod och väntade på grönt ljus.

Vi åkte en liten bit för att sedan möta en brandbil med blåljus på och sirener tjutande.

Glatt börjar den överempatiske Allilujeva skråla "And there another one goes, there another goes... Another one bites the dust!"Sturmis tyckte att kommentarer var överflödiga

Stasi

Häromdagen, på väg hem från staden så blev vi bevakade. De som har sett the lives of others featuring the glourious Speer vet vad jag talar om.

En grå man dök upp från ingenstans då jag som bäst försökte övertala Forden att starta ( vi har en bil med det mest korkade anti-stöld system, vilket innebär att man måste låsa upp och låsa den 30 ggr innan man kan starta den- ja det vållar en del problem om man glömmer bort var i ordningen man är) på en parkering i staden.

Han sköt en barnvagn framför sig som var rosa och svart med spetsar och grejor hängandes och dinglandes inuti, men själv var han grå. Grå ögon, grått hår, grå kläder. Stålgrå.

Han gick förbi och stirrade på oss. Så lite upprörd som jag var sa jag för mig själv åt honom attt sluta stirra inne i bilen, sedan stirrade jag tillbaka. Han mötte fast mina ögon och vägrade att sluta stirra. Jag fick äntligen igång bilen, men det hindrade honom inte från att stirra lika intensivt fortfarande. Jag backade och joxade tills vi kom ut från parkeringen. Då var han borta. Puts väck.

Både Sturmis och jag slogs av hans stasi beteende ( inte lika diskret dock) och spanade efter honom när vi styrde mot E4an, och där var han bredvid stadsbiblioteket kom han med sin barnvagn. Stirrande på oss åter. Jag gasade som fasen för att komma därifrån, men hans blick ser jag fortfarande framför mig när jag ska sova.

Stasi stirrar. Beware.

Psykologien Gegen Architekturen

Som Sturmis brukar säga.

Idag har vi pluggat Freud och EH Erikson. Spännande grejor det där.

Someone shot Nostalgia in the back

...and who killed mr. Moonlight?

In any case, sitter jag nu på Helgon och återupplever gamla minnen till Nine Inch Nails, känns lite patetiskt och lite mysigt att återse gamla sinnesstämningar. Lite som att träffa på sig själv fast ändå annorlunda, små pälar glädje med mycket färg kring kanterna. Något som jag gjort hela dagen och ännu mera nu efter ett gatlopp down memory lane är att sakna El P. För fasen, en av oss måste komma till den andre snart (eller i vilket fall träffas lite via messenger)!

Someone please keep me from posting more junk today....

statcounter

Kom just ihåg the details of my statcounter account och det inlägg på denna blogg som har mest besök är lika som bär inlägget om likheten mellan Magnusj och Dr. Troy, både från Polen, Canada och Minnesota US to name a few, jag bara undrar, är det Magnusj eller Troy som drar?

Hästbiten

Jo, har varit ute och motionerat Jambo lite såhär mellan lyssnande på Andrew och Peter och mockande och hämtande av Sturmis och allt sådant.

Vi var ute och gick och gjorde upp om vem som bestämmer i skogen. Vi kom gemensamt fram till att det var jag. Dock gav han sig inte förrän han bitit mig så halva jävla armen är blå/röd. Satans kräk det där, men som sagt - nu vet vi båda att det är jag som bestämmer.

En fånigt flin, miljarder tända ljus, bra musik och ännu en dag att lägga till handlingarna men denna är så på pricken beskriven.

Idag går ordet till Marcus Birro. Detta är en liten text som jag hittade när jag satt och inte gjorde något sarskilt förutom att lyssna på underbar musik och kontemplerade lite över nattens drömmar. Vad säger El P om denna?

Finnes i sin helhet (komplett med youtube vids) på http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/24/jag-insag-att-jag-lost-gothens-gata-den-ar-oloslig

Okej... Hur ska vi börja? Jag är ibland på riktigt övertygad om att jag ÄR Andrew Eldritch. Det brukar gå över. Sedan kommer dagar då jag ÄR Wayne Hussey.

De dagarna går aldrig över.

När jag var ung var jag Thåström. Men han är så unik att jag slutade vara honom när jag fyllde nitton. Det gick inte längre.Jag är gothare i själ och hjärta. Det har aldrig gått ur. Goth går aldrig ur blodet. Jag tycker fortfarande den bästa musiken gjordes mellan 1985-1992. Jag är en fossil. Jag är en mygga i den musikaliska bärnstenen. Jag inser att det borde få Fredrik Strage att komma förbi med en yxa.

Musik blir något från det förflutna som hjälper en att sätta ljud på nuet. Man bär med sig bitar av den där (som man tycker) sorglöse jäveln in i nuet och viktigare ändå, in i framtiden. Det är som att sjunka ner i badet med en gammal Knasen. Det måste vara en gammal Knasen. Man måste veta skämten i förväg. Man måste ha skrattat åt dem förut. Man måste ha hört en låt tidigare för att ha utbyte av den. Man är fast i Status quo. Läget alltså. Inte gruppen. Där någonstans går fortfarande gränsen.

Jag har tillbringat tiotusentals timmar (bokstavligen!) åt att diskutera Sisters texter, Missions gitarrslingor och, inte minst, bråket mellan Hussey och Eldritch. Under flera år talade jag uteslutande om detta bråk när jag var på krogen. Med alla. Alltid. Hela tiden. I bland hände det att Fields Of The Nephilim fick vara med på ett hörn.

Den här videon var det länge sedan jag såg. Jag minns att vi brukade kolla på den (på max volym) på Johans VHS-spelare i Gamlestan och sedan gick vi ut i ungefär samma kläder, samma hår, samma spända överläpp och uppvikta skinnjacka medan vi sög in kinderna och blev så fulla att vi knappt kunde stå.

Jag minns att vi tyckte Eldritch var kungen. Att han var allt man kunde vara. Jag minns att vi tyckte Eldritch var Gud. Eller bättre eftersom han levde och andades och eftersom vi kunde sno hans stil när vi hängde som svettiga demoner inne på Magasinet varje natt och rörde på armarna i takt med musiken.

Jag ville vara som han. Nu när jag ser den här videon och hör den här sången är det fullständigt obegripligt. Missförstå mig rätt. Jag älskar The Sisters Of Mercy. Jag fastnade i deras klibbiga nät 1990 och har inte kommit loss. Men jag är en annan nu och kan med ett varmt surr i hjärtat undra hur jag tänkte när jag gick runt och faktiskt trodde att jag var den här mannen.

Några frågor att ha med sig innan ni klickar på länken:

1. Exakt hur mycket droger har den lille, svettige mannen i bensinmacksolglasögonen tagit?

2. Vad handlar låten om?

3. Vilken roll har Patricia Morisson i bandet? Egentligen?4. Vad tänkte egentligen alla pakistanska arbetare på när de tvingades se den korte, svettige, påtända mannen från Leeds springa runt som en darrande dåre med en striptease-stång?

5. Och slutet, på stranden, hur gick resonemanget innan?Kan man annat än älska en rättshaverist som Andrew Eldritch.

Som beskriver sig själv som den felande länken mellan Elvis och Kierkegaard

Som kramar sönder telefonluren när han gör intervjuer. Som säger "Jag är inte svår att arbeta med, jag umgås bara med inkompetenta människor" när han sparkar bandmedlemmar eller gör sig omöjlig, Som skickar pressrelease till tidningarna som lyder "Tony James is no longer a part of the Kreml Wall" när ännu en bandmedlem får nog och sticker.

Kan man annat än älska en jävel som skriver låtar som Dominion, Mother Russia eller Flood II... som gör en tolv minuter lång låt baserad på en T. S Eliot dikt och som handlar om hur några människor faller genom rymden, rakt igenom jordklotet och ut på andra sidan och som sedan när skivbolaget (äntligen får man förmoda) rycker till ur sin slummer och säger "Vad är detta för något? Vad handlar den om och varför är den tolv minuter lång. Klipp ner den för helvete" fortfarande vägrar tills han kommer på och upptäcker att vinylen inte räcker och då helt sonika väljer att rycka loss sex minuter ur låten,(som inte handlar om det den övriga låten handlar om), klämmer in den på plasten och kallar den A Fragment...

Kan man annat än älska en blådåre som skriver en enda popdänga till sitt första album, Poison Door, men väljer att inte ta med den, utan gömmer undan den på en b-sida, eftersom den är "för bra helt enkelt."

Kan man annat än älska en rättshaverist till popstjärna som talar flytande kinesiska, flyttar till Hamburg och ägnat de senaste 18 åren åt att turnera med låtar ingen har hört eftersom han inte givit ut någon egentlig skiva sedan 1990, och istället för att göra dessa nya skivor sitter bakom fördragna gardiner och tar droger, klappar katter och ägnar sig åt märklig krigföring mot i stort sett varenda människa inom skivindustrin?

Jag tror man skulle behöva åka ut till ett ensligt torp någonstans med ett helt apotek droger och sedan knarka sig åt helvete med den där skivorna för att ens ha en chans att fatta vad de handlar om.

Tänk dig om man räknade ut hur många timmar man suttit, gått, rest eller bara hängt runt med alla de där sjuka låtarna i skallen... Tänk om man skulle räkna om de där timmarna i pengar... Jag har säkert ägnat BNP för ett afrikanskt land åt att inte förstå låtar med The Sisters Of Mercy.

Det finns olika sätt att fullständigt tappa alla koncept. Det finns många sätt att låta bli att förhålla sig till omvärlden. Det finns fortfarande vägar ut ur alla former av tryckande vanlighet, passager ut ur det normala livet, gå ner och handla lättmjölks-livet.

Andrew Eldritch har nyckeln till några av de vackraste. Här är Hussey och Eldritch tillsammans i sista spelningen med The Sisters Of Mercy splittrades och Hussey ihop med Craig Adams (här på bas) bildade The Mission.Tycker illa om den svenska ängsligheten. Vi håller ett finger i luften. Det rådande är viktigt för oss. Vi avsäger oss gärna det förflutna. Musikaliska hjältar förpassas till sophögen.

En hjälte är en hjälte för alltid.

Musiken som räddade livet på mig då räddar fortfarande livet på mig.

Alla de där förbannade ensamma timmarna på spårvagnen genom februariregnet, kärlekssorgerna, de tafatta försöken till samförstånd, utanförskapet.

Det var ju sångerna, dikterna som hjälpte en.

Som goda droger. Som salig sprit.

Vadderade hörlurar och en kasse starkbärs på treans spårvagn från Majorna in mot stan, byte vid Brunnsparken och hem till Johan, Peter eller upp till replokalen vid Redbergsplatsen. Mats, Krånne, Morgan, Johan och Andreas.

The Mission. Sisters. Morrissey. Thåström. Scocco. Nick Cave. Joy Division.

Livräddare.Musikalisk ambulanspersonal.

Jag umgicks mer med mina hjältar än med människor under de där åren. Hjältar. Givetvis fortfarande hjältar när jag sitter på ett tåg som en vuxen man tillsammans med andra vuxna män.

Hjälte är ett slitet ord.

För att vara en hjälte måste man våga vara inkonsekvent, ärlig, begåvad, dumdristig, öppenhjärtlig, sårbar, oerhörd, futtig och hålla en konstant jämn och hög nivå genom hela sin produktion.

Man måste sätta sitt dumma arsle på spel. Man måste tålmodigt och närmast tjurskalligt borra ner skallen mellan axlarna och trotsa regnet när hela värden visar en långfingret. Man ska kunna inspirera och utmana. Man ska inte alltid ha valt den lätta vägen. Föredöme har ingenting med hjältar att göra: för mig är det två helt olika saker.

Jag älskar med vilken naiv romantik de gick in i rockmyten. Gothare med ett snett leende i mungipan. Fantastiska låtar helt enkelt. Givetvis grovt underskattade och bespottade av media. Jag förälskade mig i dem 1989 och älskar de fortfarande. The Mission finns i ryggraden.

Jag kan inte uttrycka det på ett bättre sätt.För några veckor sedan skickade Wayne Hussey 28 låtar till mig. Vi har inlett samarbete. Jag fick ta en promenad och nypa mig i armen flera gånger.

Jag skickade för en tid sedan en del av mina texter översatta till engelska och han gillade dem så nu blir det en skiva i slutet av året.

Det är helt osannolikt. Det är overkligt. Fy fan vad det är mäktigt. Om någon hade sagt det till mig för bara några år sedan hade jag inte ens garvat.

Att få ge ut en skiva med mina texter och Husseys musik.

Det är en pojkdröm på speed.

Det är en dröm som blir sann.

Precis som den blev sann när jag fick skriva boken om Imperiet till den nyligen utgivna boxen. Det är sådant som räddar livet på en när man blir äldre. Att få jobba med sina hjältar.

Hjältar dör aldrig.

Historien är skoningslös och orättvis. Vem talar alls om Sven Delblanc i dag? Eller den gravt underskattade Beppe Wolgers? Vem minns Alastair Gray som skrev romanen Lanark? Mannen som ägnade tio år att skriva Historien är skoningslös och orättvis. Vem talar alls om Sven Delblanc i dag? Eller den gravt underskattade Beppe Wolgers? Vem minns Alastair Gray som skrev romanen Lanark? Mannen som ägnade tio år att skriva historiens vackraste och hemskaste debutroman. Hur många har läst den boken? Historien är proppfull av författare och konstnärer som glömts bort men som säkert dog i förvissningen om att de skulle bli hjältar för tid och evighet, få stå statyer på gator och torg. Som uppburna och framgångsrika kunde tillåta sig att dö med välbehag, men som nu långsamt men tålmodigt trängs undan från scenen. Men lika många är de som dog i slutet av en brant sluttande karriär, övertygade om sin egen uselhet, sin totala brist på talang. Författare och konstnärer med hela sin samtids totala bris på erkännande för ögonen, och med sina tillkortakommanden som enda polare vid dödsbädden, men som nu, efter sin död, genomgått en fullständig revidering och hyllas i tid och otid.

För att bli ihågkommen efter sin död måste man ha trängt in i folklagren. Det är alltid folket som räknas. Kulturmaktens män och kvinnor är i det sammanhanget endagsvarelser. Deras makt sträcker sig till skymningen.ag förstod att jag aldrig kommer att förstå. Jag älskar ändå. Som all kärlek är kärleken till musiken förutsättningslös.

Jag insåg att jag löst gothens gåta. Den är olöslig.

Cravings

Vill ha omgående, nu!

Long time no seen II

Presterat en liten stylechange iaf, åsikter?

Natasja from Russia

En av mina största sorger här i världen är ju i min Sturmis ögon att jag inte är ett luder.

Hon tycker att jag är så snabb att dra på mig päls och stövlar och blir då automatiskt begåvad med ett plut och engelska med en rysk brytning som förklarar att jag är doktor och heter Natasja from Rassja. Hon kan nog ha rätt att i mitt förra liv var jag postorderbrud, för inget faller sig så naturligt som att automatiskt övergå till Natasja så fort man är lite uppklädd.

Något som jag också är lite sådär ledsen över men som jag självklart aldrig erkänner är ju att jag inte är en man. Ja alltså, jag skulle bli världens bästa transvestit med samma attribut som ovan, och handen på hjärtat låter inte Natasja som ett tvättäkta dragshowstar namn? Jo det gör ju det. Och dessutom har de jävlarna både långa ben och fina kindben. Dessutom kan ingen gå i klackar som Frank N Furter.

Jag överväger att vara dragshow artist i mitt nästa liv, någon som hänger på?

Juicy fruit

Ett rör öppnades ner i barndomen då Putte tömde ett halvt paket stimorol senses i min frånvaro( var så snäll att han berättade att han gjort det senare dock); Varför tuggar han inte Juicy fruit som man ska när man är barn och har liten mun? Helst många på en gång för allas trevnad. ÄR juicy fruit en essentiell del av barnuppfostran? Klart det är! Eller vad säger el Particano som inte ringt och sjungit idag till min stora förvåning

Hördu, föderska

På sin plats är väl ett sådant konventionellt uttryck som GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN!!!!!

Jag vet ju att du gillar sådant borgerligt tjafs och kan ju inte neka dig det en dag som denna när du bjöd på kinesmat och allt, som Lenin brukade säga "Inget slål fyla små lättel näl man vill slå på stolt", hehe.

ps. brydde mig inte om beskärningen kände att det väsentliga kom med iaf

Sounds like sscchhh

Jag har varit en väldigt hemlig människa idag, sscchhh inte tala högt om det.

Lovar att inte berätta då?

Bra. But keep it down.

Jo, jag har våldfört mig på en minderårig idag. Ja- en riktigt liten en, så liten att han behöver shetlandsgrimma. Jamboree hade ingen chans när jag svepte in i hans hage med träns och tömmar i högsta hugg. Innan han visste ordet av så var han uppe på planen och i färd med att gå volter genom däck och tunnor. Han tog till och med ett skutt över ett ynka ynka litet hinder about ett däck högt.

Han var så duktig!

Men Brezjnevska får inget veta. Alls. Hon skulle bara få idéer.

Shopping to warm up for some commie action

Ja, inte har man mycket vett i skallen när man åker och shoppar som uppvärmning för kommunisterna inte. Men det gjorde jag i alla fall och nu är jag en hel tröja rikare, en randig sådan t o m. Tyvärr åt badbollshållet och inte åt kindbenshållet, men va fan man kan ju inte få allt jämt.

Ikväll är det föreläsning om ekonomi och alla är där, Krullis, Ischias, PRO(r), Barnarbetaren och så vi förstås, Stumis och jag. Timmar av såkallat sovietrunkeri väntas.

Godnatt värld

Nu ska jag låta poeterna vara aktiva en stund.

Tycker lite synd om Majsan faktiskt, han låter lite trött nuförtiden, och vem kan klandra honom? Det tar på att vara överhögtalaren, Osip käre vän, uppskattade du Majsan alls? Jag får fortfarande inte nog.

BK Öijer får nog med lite hes Lars Demian röst ställa upp istället, jag gör mitt bästa ska jag lova för att förstå denne herres storhet.

Och fina fröken, hon är också med...

Men skulle ni kunna?

Jag stänker färger ur ett glas

över vardans gråa karta;

oceanens snea käft

jag visar i en fiskgelé.

Jag har läst nya läppars röst

i bleckplåtsfiskens blanka fjäll.

Men ni,

skulle ni kunna spela

en nocturne

på struprörsflöjt?

(1913)

The Sanity Assassin

Imorgon är det lön. Aldrig har den känts så långt borta, aldrig har den känts så nära. Den går att känna lukten av.

Den har samma sötsura lukt som röd sås på kina restaurang och kadaver i skogen, den luktar fördärv och lycka i en lite klumpig blandning.

Igår var jag paradoxalt nog involverad i Kommunistiska Partiets propaganda avdelning på ämnet besparingar inom skolan, en lika för alla approach och idag sitter jag alltså här och längtar efter min lön. Fin balans.

Vad skall man då göra med denna lön kan man fråga sig? Tja, man skulle kunna köpa sig...ca 3000 paket rökelse eller kanske 30 kilo choklad eller kanske ge bort den till svältande barn....eller kanske investera i tjockare läppar (haha alla vet att Olinda got nothing on my lips, men det skulle se kul ut) eller en tatuering. Eller en alldeles underbar begagnad uniform från soviet unionen, eller.... Sturmis...eller en resa till Prag. Så många alternativ öppnade sig som med ett trollslag! Självklart skulle man också kunna spara den...men det vore väl lite träligt va? Eller?

I vart fall så börjas själva the downfall mot samma gulhet som postcyklar innehar med att imorgon bjuda kamrat Stoet på rå fisk inlindat i sjögräs. Det tror jag hon kommer att uppskatta.

Och ja då kanske ni tycker att det inte är särskilt vegetarianskt att käka upp små fiskar, och det tycker jag att ni har alldeles rätt i. Jag har dock fått avblåsa operation rädda världen pga att ÖB inte tycker att min idé var så lysande som jag fann den.

Och ja, det är ju faktiskt inte min sista lön, jag har avskiljt mig från de arbetslösas massor genom att börja jobba en HEL dag i veckan! O My Lord tänker ni nog alla, hur fan skall det gå??! Men jag hoppas att det går bra.