Låg ute på gräsmattan vid Tupples sandlåda och väntade på att badkaret skulle bli fullt med vatten då plötsligt out of the blue blue sky oh my brother and only friend kom en touch av strävt hår. Hade sedan ett tag känt hundens buffande näsa i sidan och förutsatt att inte resten var en illusion (is that the baby?) och att skägget växt sig långt är jag hyfsat säker på att det var snälla hunden Greta som ämnade parkera i mitt face. Jag flög upp och Tuppe skrattade av hjärtats lust, skitkul verkligen barnjävel (tusen år sedan jag såg LAF sist)!
Någon som har en idé om varför de gör så??!!
Både hundar och barn alltså!
SvaraRaderaBarn i allmänhet eller de av vår gemensamma genetiska bakgrund?
SvaraRaderaHundar hälsar så. Först får du sniffa hennes bakdel sen sniffar hon din. Eller tvärtom. Om inte annat är det ett bra sätt att få uppmärksamhet. Möjligt att vi har något att lära av djurriket?
Kanske just genetisk bakgrund, fast ändå är frågan överflödig eller ja...
SvaraRaderaKanske vi har det ändå, de är så noga med att putsa bakdelen medan våra skakande händer får tafsa lite varstans utan att komma i kontakt med tungan för det. En ny slags social arena kanske?
Definitivt. Och handen på hjärtat, är det inte det, eller åtminstone det grannskapet, som är det slutliga målet för de flesta tafsande händer, oavsett var de börjar eller förirrar sig under färdens gång? Alla vägar leder inte till Rom, uppenbarligen, men lite rom hjälper de flesta på vägen. Varför bry sig om mellanledet, effektivisera den sociala arenan.
SvaraRaderaHear hear är väl allt jag kan tillägga, preciouses- they're all rings to me!
SvaraRadera