6.09.2011

Ropar högt mitt namn


Jag vill ha en blomma. En inneblomma i kruka, men ingen kaktus. Den ska ha kronblad som är svagt rosa som de där jävlarna Stina hade i rabatten, de var alltid infesterade av svarta onda myrjävlar. Men väldigt fina att se på- från ett litet avstånd.

Denna svagt rosa blomma ska jag sedan gulla med, borsta tänderna med mint julep och andas på- prata med inte till, byta jord och fukta dess blad försiktigt. Tillsammans skall vi avnjuta a beautiful mind och lära oss replikerna utantill, inte skäms vi för varandra inte. Sedan

sedan...

sedan ska jag ta en näve runt rötterna och slita upp den ur krukan vilken jag krossar mot väggen och mosa in rotjävlarna efteråt i så det inte blir mer än ett vått brunt slemmigt streck, helt maskfritt efter på väggen. Det kommer bli fult efteråt. Jag ska dra lös bladen och sparka dem för vinden och sedan bita i stjälken så saften droppar på golvet i stora fläckar. Jag ska mala stjälken tills den går av, knorva loss bladen och stampa på dem. Jag ska ta det som är kvar av jorden och omsorgsfullt köra detta genom någotslags kvarn. Efter det ska jag ta bilder på skiten och posta på flashback. Helt poänglöst!

Egentligen ville jag bara skriva av mig den där känslan av att inget består och att det därför är meningslöst, frustration tror jag den kallas. Det var inte meningslöst för en timme sedan då vi tog årets första dopp i en ljummen cowpisssjö, då var det kackel, skratt och allmänt tjo! Vi handlade söta örhängen idag också- en synnerligen lättsam aktivitet! Det var tjoigt och tjimmigt det med =) 
Borde verkligen sluta älta och räkna lite matte istället, gaffatejpen!

2 kommentarer:

  1. El P - inte ett dugg bitter9 juni 2011 kl. 15:00

    Jag kan lova dig att skaffar man en inneblomma så kommer känslan av att vilja slänga dem i väggen alldels automatiskt, oavsett varats beständiga obeständighet. Detta då oavsett färg på bladjävlarna från början blir de till slut bara bruna, alldeles oavsett hur mycket jord, vatten, krukor och blomnäring de får. De obeständiga jävlarna borde prunka av ren tacksamhet, they owe me!Gröna tummar är för övrigt bara antingen stadda i förruttnelse eller smått mögliga.

    Nä, är det inte triffider, fastkedjade givetvis, så får det vara.

    SvaraRadera
  2. In the midst of rage, ursäkta el Pes, men man ska ha gröna fingrar- inte bara tummar. Där kan problemet ligga. VARFÖR TRIFFIDER OM MAN KEDJAR FAST DEM? Oops, allcaps. För övrigt gläder jag mig lite passivt aggressivt att all god blommor they all got to die, och idag är det hemskt soligt ute för alla gröna jävlar. Triffider eller inte.
    Tur på tummarna att de inte är dina om de är gröna, då hade det ju gått ont för dig liksom?

    SvaraRadera