Jag vet att drömmar är ointressanta MEN

Inatt vaknade jag kallsvettig efter att ha drömt att jag jagades av en skogsmaskin (traktorgrävare....fast höll till på ett hygge? så en skogsmaskin, right?) som lät som Smaug. Det var konstigt. Höll till ungefär i höjd med mötesplatsen på vägstumpen hemmavid, och hotade mig och Ju och Colle på en helt vanlig promenad. Vi sprang som bara den, men hade liksom inte the leg power att ta oss till trygghet från maskinen.
Tack och lov att jag har en modig liten chivvis som kröp upp från sitt tillhåll under täcket och kom och gosade med mig (tekniskt sett försökte han väl usurpa min kudde när han kände av min weakness men pära/potato).

Sedan sist - kort i bilder

Putte var här på höstlov

Det var halloween

 Har gosat mkt på Colle

Alla förståsigpåare, media och alla hade fel

Big day pigs, big day out

Idag ska jag vara hemskt social. Idag kommer Arvsan hit och ska snackelura och sedan kommer det Stora Priset, nämligen Julle. Wiho! Kalle har uttryckt bestämda önskningar att gå till tåget så fort vi korsar vägen åt det hållet nu i en veckas tid, saknaden är med andra ord stor, och lika stor är den hos mig då det blir TOPPEN. Tills dess ska jag fortsätta att knacka på mitt epos, eller gå till biblioteken. Slits mellan de tu. Just nu har jag iaf en varm chivvis i knät som vill bli sytad ett tag till, det går alltid först.

MAMMIS FYLLER ÅR

GRATTIS MUMS!!

Hemma!

Slöar vid Tvn då familjen drog iväg, har återintroducerat gluten på dr's inrådan (med en glass sandwich sneaky me...) och lider nu, i all tapelakes glory. 

Skrattat så mycket åt min knäppa familj, nutty mcnuts, det är härligt.

4.00 vaken och lite snakis

Det regnar ute. Hör att det slår mot fönsterrutan. Härinne i govärmen har chivvisen krupit ner under täcket och murvlar mot mitt ben. Så gosigt!

Ska åka hem idag, krama på alla jag saknar. Särskilt mor som out of the blue tog sig an landstinget igår. 

Visade sig att min remiss var avvisad i tysthet från akkis, hade kunnat vänta tills arslet ramlade av utan att något hände. Tur att hon ringde och skällde upp dom en aning.

Hon framtvingade dock en gastroskopi från vc  ändå, min mammis eftersom hon är bäst. Läk ringde upp mig igår och rekommenderade kontakt m dietist, jag har pratat m dietisten sedan maj, vad fan mer ska hon göra? 

Hon avslutade kontakten förra veckan med att ge mig nog med näringsdrycker för ett halvår och sa ring tillbaka när du vet vad felet är så vi har något att jobba med. 

Maten kommer upp igen, retro as fuck, som i våras.

Men det åsido, ska bli ultramys att vara hemma! Big hugs, small hugs (till pyttisarna!!), hoppas på sol så Colle kan vara i sin hage och bara stora myset!!

Snart en månad in! Gah!

Skriver på, läser på. Suddar. Skriver på, läser på. Kopierar böcker. Läser på, skriver på.
Fantastisk termin! Inte ironiskt alltså, utan jag gillar det verkligen. Tycker det är toppen att få läsa om sådant jag tycker är väldigt intressant, och har inte haft första återkopplingen än så jag vet inte om mitt är skräp än. Blissfully unaware.

Annars är Julle på besök hos mig och Colle. Det är ju alltid lite extra trevligt. Vi ser på film och...ja...ser på film. Såg Slow West häromkvällen. Lyckad vändning i slutet, vi båda skrattade högt åt hur roligt det var. Colle älskar att Julle är här, krokkar järnet med henne hela dagarna. Ikväll gäller mer Fassbender, X-men. days of future past

Annars rullar det på, onwards and onwards and onwards we go. Terminen är ju fan snart slut redan. Jag avlider. Måste söka kurser, måste söka jobb.
Min buk fortsätter strula, men har äntligen fått en remiss till akkis. Ett skäl så gott som något att fortsätta tugga CSN. En av världens mest nedlåtande läkarjävlar skrev den, men så är de. Van.

På specialmottagningen får jag göra rorschach-test, de bedömer min personlighet. Hur fan?! Va fan?! Många uttrycksfulla tecken senare. Tar en vecka att reparera sig efter var gång man varit där. Vaknar ibland på morgonen och ifrågasätter allt, bara slippa dem. Aldrig dem mer. Värt det? Oklart. Rock and a hard place eller hur det heter. De älskar att ifrågasätta och dra sönder, smula en mellan fingrarna och aldrig är det nog. Antingen är det inte "nog illa" för att få hjälp eller så är det inte deras bord. Sedan är det alltid intressantast att diskutera det som inte är deras kompetensområde. Se det vill de gärna gräva vidare i, inom ramen för 45 minuter alltså.

Hann bara öppna munnen sist så undrade de varför man inte utrett om jag har asperger (finns ju inte ens längre! och please, de är inga neuropsykiatriska utredare), om jag inte har undantryckta minnen som förklarar varför jag stängt av min personlighet (det är nog det värsta hittills faktiskt, den lilla "dissen"). Åh sickna pärlor! De träffar mig en timme och tror de känner mig. Le och vinka. Le och vinka.

Jag fick på mig till nästa gång att tänka på något jag kan anföra till min sak, sedan ska hon skriva utlåtande. Jag är ingen psykolog men vet redan nu vad hon bestämt sig för, så vagt hotande med att jag måste fundera ut ett försvar till nästa gång. Jo jo, men det är väl så. Jag tror jag kräks över att måsta sitta och lyssna på skitsnack.

Bli kritiserad som person efter en timmes konversation inom ramen patient och psykolog. Sedan kommenterade psykologen att jag måste bestämma mig för en sexualitet, eftersom man inte kan vara bisexuell och avslutade med att jag även måste klä mig mer manligt om jag vill tas på allvar (eller mera kvinnligt och sortera in mig i ledet). Nu skulle jag ju kunna vara en tjej som klär sig lite ledigt eller en kille som klär sig ledigt, sa psykologen och höll handen för mitt huvud så hon bara såg kroppen.  Precis så känner jag mig alltid där, en köttkropp utan huvud. Ingen tankeförmåga att ta hänsyn till bara ett stycke kött att peta på tills det kvider till lite.


Visst finns det de som ångrar sig, men det är inget deras allra intimaste frågor kan försäkra någon från  och sedan finns det sådana som jag antar jag. Som skulle "ångra sig" bara för att slippa utredningen som är så förnedrande att jag smäller av.

Rorschach! Finns inget vetenskapligt belägg, utan man ska tolka fram mitt undermedvetnas önskningar... vad fan är det för något?Jag kan inte svara rätt i en sådan utredning, vad jag än säger måste tolkas genom linsen av psykologens utbildning som vet hur man tolkar det undermedvetna. Med andra ord kan precis allt jag säger vändas till min fördel eller nackdel. Det spelar ju just ingen roll alltså vad jag vill, eller säger, argumenterar eller uttrycker. Tolkningen ligger hos psykologen.

My lord. Jag får veta resultatet om en månad. Håll utkik, kanske framkommer fler pärlor att dryfta då.

Chill and not so chill

Så har den kommit, terminen när jag ska skriva min masteruppsats i juridik!
Igår var jag på det första uppsatsseminariet, i fredags första föreläsningen och idag ska jag ha första träffen med handledaren.

Föreläsaren väntade sig att vi skulle komma nästan klara dit på typiskt jurremanér och skåpade ut oss för brist på engagemang, sa att vi skulle hit the ground running, komma igång innan första veckan var slut go go go och det startade stresskanonerna en aning.

Jag har lite smått panik just nu för jag vill bara komma igång någon gång, helst med allt samtidigt och det är väldigt värdefullt att ha Julle här som snackar ned stressnivåerna några kiloton.
Det känns som jag har ingen tid alls att skriva på, fast i själva verket har jag ju iaf 18 veckor kvar.

Vaknar på nätterna och har drömt att hela veckan har gått och inget har blivit gjort. Tänkte det igårkväll bara för att jag inte var klar med allt innan kvällen. Det var måndag. Idag är det tisdag. Tappat uppfattningen lite. Måste backa bandet, ta pauser och lugna.

Det är lite för viktigt, jag vill göra det här så bra att arslet ramlar av mig!!!!

Jag har för min egen skull skrinlagt extrakurserna redan, för det är inte värt det. Upplägget var som distans från Umeå vilket innebär att allt måste göras innan deadline precis, då det beror på när alla andra gör det. Inte mycket möjlighet att planera = mer stress = no. Allt som allt blir det tillsammans, ordinarie och extra ungefär som på IB, men se det har jag inte lust med igen. Inte alls när inlämningarna inte får feedback eller ger någon förbättring utan texterna bara betas av. Det är inte värt det.
Extragos med Colle inplanerat istället.

Jaja jaja.

På den lite chilligare sidan så jag har nu yogat i 1 månad och 6 dagar, hur låter det? Varje kväll i ett försök att rädda rygg och axlar och allting. Aldrig har senorna, ITB- banden eller vad de kallas varit så ömma som nu, men det är bra. Hittar nya stelheter och ömheter varje dag. Dekonstruera, rekonstruera.
Unnade mig en Asana bok med kurslitteraturen, mycket bra innehåller poser och variationer som jag gör ett gäng varje kväll utöver några huvudnummer som stagar upp och mjukar sådant som är värst. Det är befriande lågprylkrävande och kan göras medan vi tar det kvällslugnt.

Colle älskar att engagera sig i yogandet. Han sitter gärna och blir kliad eller springer under eller äter bredvid, eller passar på att tvätta mina fötter eller bara är väldigt nära. Hemskt gosigt.

Husmålarblus

Den är randig och saknar knappar över buken. Husmålarblus. Urtvättad och ärvd sedan 80-talet. Sval och kick ass med fejkfickor, brukade posa i hammockar.

Ryggen har pajat, röva och benet har domnat och smärtan satt in. Husmålarblues. Pillis hus blir torpgrått och fräscht och fint men jag gick av igen då jag sittandes målade bron, what? Haha! Hur är det ens möjligt?! Oh well... It happened. 

Sitter och avnjuter pukka mörkröd med sojamjölk, hemskt stilla nu på altanen. Chivvissnus. Oh so quiet, utom det ständiga ekot: naprapatjävel.

I didn't sleep the morning through

Chivvisen har börjat gå tidiga morgonprommisar, och sedan hade visst tåget dragit förbi sleep station. 

Det är sommar! Det är home town, skogsprommisar m småboys o chivvisen.  Det är skräptv och vräk, sovmorgnar och hästar. 

Inaktiviteten är lite oroväckande, men samtidigt blessed då min buk är ond jämt jämt jämt nu för tiden still. Mina tarmar håller på att omorganisera eller något. Har inte ens aptit till dryckerna, så orken är rätt blaj.

Oförskämt trivsamt tentaplugg

I hettan flyttade vi ut i parken och satt på en filt i skuggan under träden. Colle jagade fåglar, gnagde pinne,  och krokkade och jag repeterade. Jag sippade lite kyld näringsdryck och han smaskade på medhavda godbitar som han själv länsade väskan på. Mkt läraktig... Det var mysigt, sedan sov han gott hemma medan jag fortsatt med repeterandet. Kvallistid med chivvis! På vägen hem hade vi en run in med dagisbarnen som tyckte  att han var så söt. Det gjorde även två trevliga grabbs i parken.

Sover igen. Trött chivvis =)

Tentapluggshelg - sista på programmet

Sista tentaplugget på programmet, waddap! Rockar näringsdrycker och örtte, och terapeutiska promenader och hund naps mellan Rawls, Dworkin, Hart and all those boys... 

Colle och jag rullar runt och socialiserar med områdets alla hundar vars ägare nu verkat tina upp och blivit mycket snacksaliga, inte mig emot. Medan lägger någon jävel ut gift i hundparkerna. Hur tänker man?! Värna små prupphundars rätt i samhället!! Hittills har en dött. Fuckheads!!!!!!!

Har också börjat botanisera i det laktos/mjölkfria sortimentet dryck på ica och blivit hooked på sojamjölk. Rätt konsistens, med bara en touch av råk i eftersmaken. Alpros chokladsmakande, hade jag bara tålt chuggande av den hade jag nog inmundigat massor. Måste hitta på något åt bukjäveln, och tentaplugg har ju en tendens att framkalla  sug efter fett, salt, stora volymer, men också sött.

Slow Futur

Zombie zombie ep av sedvanlig klass finns nu på spotify. 4 låtar, dryga timmen lång. Check it out, är asbra.

Ingång 10 våning 3 väntrum B

Hur gick graviditeten innan du blev född?
Skulle du vara lyckligare som man?
Vad använder du för nick på nätet? Kodar du det manligt eller kvinnligt, kvinnligt va?
Har du alltid sett ut såhär? Inte vidare manligt...men inte så kvinnligt heller...
Sa inte någon något när du klippte av dig håret? Det är en STOR förändring!
Ljuger du?
Ja det säger du nu ja...
Vad lekte du med kompisarna när du var liten?
Du hade väl kompisar?
Varför inte fler killar?
Har du haft sex med en man?
Hur kändes det?
Kändes det fel?
Hur kändes det?
Mer i detalj, hur kändes det?
Är det fel?
Varför?
Vi hoppar bakåt i tidslinjen
Vad kände du då utan att tolka efter hur du känner idag?
Kände du verkligen så?
Var det så? Utan att tolka efter hur du känner idag?
Har du haft sex med en kvinna?
Ser andra dig som lesbisk?
Stör det dig?
Vi går framåt i tidslinjen
Behöver du legitimera din kärlek på det här sättet? Ett mer kulturellt accepterat sätt?
Varför har du inget förhållande?
Varför har du inte berättat för fler?
Är du mogen? Skäms du?
Vi går bakåt i tidslinjen
Oj det var dåliga reaktioner...är det där sant?
Hur tänkte du när du svarade på frågorna?
Vad har du för mediciner? Är de tillräckliga?
Vi hoppar fram i tidslinjen
Tror du att din gamla diagnos stämmer? nej just det ja...
Varför grät du mycket?
Hur kände du inför din kropp utan att tolka det i dagens termer?
Varför?
Så vi går tillbaka i tidslinjen
Ätstörningen...det var ju bra bantat!
Styrketräning är godkänt, det är en bra grabbig hobby
Är du ute efter andras acceptans?
Bryr du dig inte alls om vad andra tycker? Säkert...alls?
Tror du din gamla diagnos är inkorrekt?
Vi hoppar framåt i tidslinjen
Du måste ju veta om de JURIDISKA KONSEKVENSERNA
Konsekvenser hos andra, har du tänkt på det?
Hur tror du det kommer påverka dig själv?
Vi vill bara säkerställa, vi vill bara vara säkra, vi vill bara göra så klart som möjligt, vi måste ta reda på, vi måste undersöka noggrannt, INGEN FÅR ÅNGRA SIG NÅGONSIN, INGEN ALLS FÅR ÅNGRA SIG, NO REGRET POLICY, NEJ INGEN ÅNGER, MAN FÅR INTE ÅNGRA SIG, GJORT ÄR GJORT KOMMER ALDRIG IGEN, INGEN ÅNGER FÅR PLATS

Grillpremiär! Altanhäng! Folkfest!

ÖpÄr i Hemmat.

Vi har...

1. Grillpremiärat! Jag grillade, asgott utan att skryta... Så mkt...

Även kunnat sitta ute och läsa Hart, underbart värre!

2. Satt upp Colles sommarhage! Han är nu mkt vass och övertänd sommarchivvis som jagar boll och barn, mycket gulligt! Sedan är han så slut att han somnar på en, vilket även detta är supergulligt.

3. Gjort akuten här också för mitt magont, noggrannare utredd på 6 h där än hittills öht i the snackademiska/vc m 3 läkares input, gastric cocktail, mycket blodprovande och ett bonus EKG för att jag fyllt stämpelkortet. Allt är fine, så det är lugnt. Ska ultraljuda buken på måndag, hoppas de hittar felet istället.

Sömnlös. Njurstensproducer?

03.00

Ligger och väntar på morgonen. Min morgon var tänkt att börja 7.00, ontet tänkte annorlunda. Av allt att döma är det dags att producera en ny sten av det njuriga slaget. Sådant muntrar alltid upp. Det tjuvmoler på sådär elakt. 

Jag har gjort slut på freebees och måste gå på föreläsning idag. Förihelvete. Men lika bra att få allt gjort på en gång?

Har iallafall hemskt gosigt hundsällskap. Snarkar som en liten ångmaskin.

4.00

Transcendar. Sugen på kaffe. Drömde mardrömmar om Randy ur Trailer Park Boys förut. Fucked. 

Fryser.

Chirpy wirpies ute.

De har inte uppdaterat Discover Weekly heller - vilken värld?!

Vintern har rasat

Vi flydde lägenheten med hunden till ett område med kolonilotter, bakom Fyrishov. Där eldade man granar och toppar, och sålde korv. Det var rätt gemytligt. Någon ledde en slags allsång, där man hade satt rumsrena texter till ett gäng välbekanta snuskvisor. Vi stod och skrattade o Colle frös, fast mest ville han bli buren. 

Hemma skakade lägenheten av valborgsfirandet under, så det var skönt att slippa dunket en stund.

Hemtentan är gjord, nu ska jag flixa o dvala

Hemtentan sammanföll såklart med installering av fiber i huset. Man borrade i betongen, Chivvisen sjöng och jag är nu väl rustad för att hantera ljudbaserad stress för att knäcka folk.

Nu när deadline är passerad har slagborrsgetingarna dragit vidare. Skönt att få vara ifred nu förstås.

Buken, vad fan som nu hindrar mig från att gå och andas samtidigt (I swear to God den som säger hjärnan...PILLI) är sitt vanliga jävliga själv men whatevs, the bird is the word. 

Så nu dozar jag och el Chivvo framför TVn vilket är höjden av gos och recovery, och lättja. 

JAG BORDE SKRIVA.

Jesus only loves a man who bruises

Jojo, jag är back på snackademiska, och ingen läsning blir gjord. Det fortfarande ont, såklart men så kan det ju såklart gå i världen. 8/10 vid beröring. 

Åkte taxi hit med en man som snackade om taxiförarens vedermödor, de var många och hårda. Tack och lov blev de inte rånade så ofta längre, måste verkligen vara en lättnad, fy fan. Tyvärr uteblev också dricksen. The curse of plastic.

Update update major update, read all about it!

Hemma igen fortf inget fel men ont åh så obt gör det. Jaja, onwards and onwards.

Jag hatar vården del 1 000; I'm the S.E.P

Hemma!
Technically hemma igår, men då orkade jag inte skriva något. En yttepytte blödning har tydligen retat bukhinnan och detta gör denna hemska ondska i buken på mig. Den här veckan, i påskas, i september.
En ny undersökande läkarlady konkluderade att då kan man lika gärna åka hem och eftersom det är helg vila ut i sin egen säng. Smärtlevels status quo, värktablettlevels nivå inga alls.
Men tre vänner är allt jag behöver, sängen, Kolle och Julle. Tre vänner är mos def allt jag får.

Hon var villig att sträcka sig till att ge mig p-piller så fler sådana här blödningar inte uppstod igen, men främst för att jag har sådana kraftiga äggSTOCKAR som gör massor av bra saker och att man är av en mer maskulin typ i sig själv, hårigare, bastantare. Främst för behåringen och det var det ju bra att äta p-piller med östrogen i så man blev lite femininare tyckte hon, och så fick man svullna bröst fick ju inte heller var en nackdel.

Jag blev väldigt paff. Vad fan säger hon? På kvinnokliniken? Är det så systerskapet ser ut? Så jag sa att jag trivs med mitt hår (och jag ju för fan använder binder!!! Långkorv ftw!) och inte vill ha östrogentabletter.

Östrogentabletter ger ju även humörspåverkan, och min brainchemistry sköter den delen utmärkt själv tack så mycket. Inte heller brydde hon sig om att kolla om de piller hon skrev ut var kompatibla med mina nuvarande meds så om jag nu tar det jag fått är resultatet oförutsägbara blödningar = zero resultat. Kan inte ta dem förrän om ca 1.5 -2 v heller, och fick ingen liten värktablett alls så länge. Så summa summarum noll. Måste alltså gå tillbaka eller dryfta med någon annan eller vad fan som helst.

Medan hon petade runt hittade hon nämligen en ond fläck, men inte 12/10 fläcken utan snarare än 8-9/10 och drog slutsats att den var problemet fastän jag sa att så ej var fallet. Medan hon höll på så sa hon upprepade gånger att jag inte grimaserade nog mycket. What? Jag förklarade att hon inte var på rätt ställe även om där gjorde ont men hon pratade över mig.

Sedan när hon var klar, i sedvanlig ordning stack det in en jävel i dörrn där man står med bar underkropp och upplyste om att det var fika och då blev det bråttom.

När undersökning så var klar skulle jag tillbaka till rummet och samla ihop mina kläder, bli av med nålen och få något starkare så jag orkade gå till bussen. Jag blev kallsvettig och fick stanna helt yr mot väggen och kika om jag skrivit upp rumsnumret på mobilen, inte en chans att jag hittade tillbaka. Från ena sidan till den andra, tvärsöver, inte längsmed. Här någonstans började jag ifrågasätta hur jag ens skulle ta mig till bussen, men tänkte att det skulle ordna sig med the power of determination och ett fast beat.
Nålar ryckt, oxynorm in, kläder på - ut. Tårar tårar tårar sprutar, jag har så ont, jag är så kränkt, jag har inte sovit mer än någon timme, ätit sedan dagen innan och droppet ryckte de mitt i natten. Allt är för mycket. Ringer till Julle som får kolla bussen och coacha, är krossad, har ont. Julle är klippa. Oklart om någon kollat hur min medicin interagerar med någon jävla oxynormare - rädd att dorma av på bussen. Hugger i buken av broms/gas, ingen risk.

Man orkade inte hämta min medicin från lämplig avdelning utan bad Ju ta med den - har alltså kollat var den ska finnas - den vetskapen kör stopp hos sköterskorna att få annan smärtlindring än alvedon/ipren, trots upprepade upplysningar om det inte hjälper. Att jag inte haft annat än alve/ipren används av läkaren som att jag inte har nog ont, och så grimaserar jag ju inte nog.
Jag är inte feminin nog, för platt och för hårig - jag har ändå behov av p-piller för att fixa det.
=>Är det inte lika bra att jag går hem med min psykosomatiska smärta och käkar p-piller och quit my bitching istället?

Kommer hem, sover länge - vilket är bra, får behålla lunchen men inte kvällsmaten igen.

The other hotellet

Ligger på sängen och lyssnar på metal när morgonen gryr. Har förmånen att se ut över hela stan, från strax bredvid slottet. Har haft en ynka wire att skryta med själv sedan igår då kroppjäveln inte ville ha kvar mat som svar på smärtan längre. Sovit fläckvis, på hotell ackis efter att ha blivit pokad och proddad av en läkare. De vet inte riktigt vad som är mitt fel, bara att jag har rrreeeaaalllyyy ont. Läkarladyn hittade på något som fick past 10 på smärtskalan att framstå som en 8, som allra mest. Ont som fan gjorde det. Nu ligger jag mest på förvar och väntar... Utan Kolle.

Jag pissar i koppar. Får mat i droppar, skällde på Julle när hon skakade om för/huvud/efterrätt igår, pushar sympati poängen hårt.

A mind full of tyranny and terror

Om en vecka stänger antagningen. Då måste jag ha knåpat ihop min höst, det är lite läskigt.
Om 4-6 månader börjar antagningen, antagligen. Kryptiskt, creepy kyphålskonstruktion - berättar inte vad det gäller. Är en fegis! Låt bara säga att det länkar till det mycket dystra tankelandskapet som tecknades i inlägget innan.
Snart börjar sommaren.
Snart slutar terminen.
Snarare än så har jag hemtenta.
Snarare ändå är det helg.
Dowap dowap.


Imorse markade jag 50kg. Fuck yeah! Pallade viktskivor under för att göra rörelsen kortare, men den kändes underbar. Jag saknar stången. Alltid.  Jag kunde nästan gå som folk därifrån, och jag tror mer på mark som the cure, än vad jag gör på roddmaskinen. Den är oberäknelig och ger mig snärtar i nacken.
Beep Beep. Paus slut. Åter till boken!

Rights of passage eller the man machine

Igår var det dans i köket, lite matlagning och mycket skratt. Vi hann också med att debattera användbarheten i att kunna se magnetfält och huruvida det var OK att få sina nerver testade med ström,.  Jag fick mina lätt testade med metallgem på morgonen, och det gav inte mycket utslag. I vilket fall känns det mer självklart användbart att ha användning av att kunna se magnetfält och kunna navigera mot the true north idag.

Det går tri-vawes, och feedback:en är på max. Det ekar runt av det mesta. Mitt i allt det trevliga igår kom påminnelsen, och avgiften för densamma betalas idag. Jag vet att det inte får påverka, men sånt är livet. Medan jag å ena sidan shoppade armlösa tight-as-piss kläder som passar racy boys (åh myrorna) inser jag också att denna personliga frihet kommer till priset av att stå ut. Det skaver att bli missuppfattad jämt.

Ignorerad och överpratad. Alla kan känna igen sig. Ihjältigd att drunka i sina egna vätskor. Läkardamen höll på att hosta ur sig tänderna när jag berättade att jag pluggade juridik, syntes verkligen inte på mig! Såklart tiga ihjäl sömnen till henne för att inte hamna i den psykosomatiska byrålådan.

Jag passar inte in i de kategorierna. Jag passar inte in riktigt någonstans and its fucking killing me. Alla kan känna igen sig här med. Utbytarna som själva inte tillhör fattar galoppen, men så fan att de andra gör det. Snart är det dags för arbetsmarknaden. CV med foto. Är jag butch? Borde jag femme:a till mig? Erkänna tillhörighet till en erkänd kategori. Passering kommer ta sin tid....sin sweet tid att vänta på...

Det är högre i tak på uni än arbetsmarknaden? Weekend warrior:a mitt liv? Jag är ju erkänt kategorisk av mig. Blargh. Hatar den här sortens pubertala skittankar som borde vara avklarade för 10 år sedan, men jag var tyvärr upptagen då. 

Jag har såklart en asbra position jämfört med andra, det måste man vara ärlig och säga men jag är mör idag och klagovisan går vidare. Ibland blir det lite mycket bara.

Jaja, nu till det jag vet att ni väntar på eagerly! Vad införskaffades idag?

- 1 st svart armlös singlet med lite krage - asnice, mjuk Fischerspoonersk look

- 1 st vit t-shirt med smal krage,och avklippta armar med tryck på bröst och färgtryck på ryggen - en pärla, bara vissa kommer få se denna i verkligheten då den kräver viss attityd, dock fantastisk kommer matcha pilotbrillor och pick up truck fantastiskt. Hittade hatt till också, men den vad för dyr.

- 1 st skjorta, grön och blå rutig med smal krage- vardagsplagg

- 1 st jeansjacka, m avklippta armar, fållat och försiggjort - vardagsplagg närmare sommaren mos def

- 1 st svart klänning till Ju

Allt detta för ca 150 kr - hallelu för second handning! Ligger nu på infrysning som traditionellt är

Blasphemous Rumours, gnäll gnäll gnäll

Sover krattigt. Pissigt. Uselt.

Ringde t stället. Medd detta o att jag ville ha hjälp m detta. 

Hatar sömnbrist, limbo av disintegrerande vardag. Ska skriva examinerande uppsats t veckan, fungerar gärna som folk då.

De sa återkoppla dagen efter så skulle hon lägga lapp till läk. 

Återkopplade. Hon mindes mig sa hon, men tjata hjälpte inte. Läk satt faktiskt i möte m chefen om sina schemalagda pat o jag hänvisades att dryfta mina biverkningar vid åb i slutet av april. När jag hade min bokade tid, enligt schemat.

Belyste att biverkningar inte var problemet, varpå hon avbröt och höjde rösten.

Mycket troligt att det ligger högt upp på prio listan hos dr att ta kontakt om biverkningar, när jag har tid i april och ännu troligare att jag har lust att stå på inramad av uni-husen och låta mina symtom, i klartext annars ingen hjälp, eka fram. För det är ju där man håller till på dagarna.

Mycket troligt att man inte kan boka en tfn tid på det här satans stället som på alla andra vårdinrättningar bara. Väntar mig inte omedelbar hjälp, men någon slags struktur vore önskvärd.

Numan - fortsättningen

My new favourite obsession. Lite inspiration till Moriarty i denna kanske...?

frame width="420" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/Xw8dTF9Jr34" frameborder="0" allowfullscreen>

L n G - I give you :I die You Die

I Dream of Wires again

Oh! The Numan spell! Det är så beautiful!!
Replicas och Telekon primärt är mina bakgrundsljud just nu. De är lugna och harmoniska med exotiskt härliga apokalyptiska texter i bakgrunden.Uppfriskar alltid med kontraster, och nu kontrasterar detta mot Fischerspooners härliga dekadens. Back to the roots, hundra miljoner kära återseenden.

Genom att skriva detta inviger jag mitt nya tangentbord, det är en del i att handikappanpassa mitt skrivbord och att separera skärmen från pappersnivån, den ska få flytta upp på en boktrave eller baslådan eller något så det blir lite bättre.. Jag hoppas på att det gynnar återväxt och tillväxt och all slags växt det går att tala om där bak i kotpelarregionen. Med tre av fyra möjliga lemmar som sockerdrickesbrusande måste något åtgärdas. Det är sequel:en till something must break.
Något gick sönder iförrgår hos sjukisen - 20 min crosstrainer på lägsta motstånd ledde till otrolig smärta och fan och hans moster igen. Läget är nu officiellt värre än när napprisen hade gjort originalskadan. Tippz toppz.
Spenderade 90 minuter på att gå hem den sedvanliga murder-kilometern.En liten norrländska kom och gav mig det finaste hon hade i min kamp mot elementen nämligen helande handpåläggning från Jesus, och jag skrek att nej för i helvete inte på ryggen!!! Hon såg lite förvånad ut men bad ändå för mig eftersom jag var en av de sjuka.Efter bönen när vi skakat hand och jag tackat för omtanken frågade hon om jag var frisk nu och jag svarade att tyvärr så inte var fallet. Då såg hon mycket bedrövad ut och sa att jag borde säga ifrån åt sjukisen istället. Så sant så sant.Uppskattar såklart ändå att få sådan omtanke, det är klart.

Jag har även uppgraderat Yosemite till El Capitan, vilket blogger inte är toppenförtjust i.Konstig text skylls lite på detta då jag inte ser markören utan får gissa lite för att ändra där jag missat ett blanksteg eller så.
Appropå uppgraderingar har jag lekt med mina volcor idag också - alltid uppfriskande. Mina små knobs på keys:en verkar dock drabbats av dammlunga och smittar numer varandra. När jag knobbar på  LFO pitch interval:en påverkas också rate:n, inte bra ofc, även om inte gör min maskin obrukbar såklart. Kanske räcker med att ta av höljet och dammsuga. Or smth. We'll see for sure.

Det här inlägget känns lite som ett nervöst första möte, ett sådant där när man mest pratar om sådana världsliga ting som inte säger så mkt om någon som person alls, bara för att det finns så mycket jag vill skriva om. Samtidigt vill jag inte använda ord alls längre utan bara volca fram det där som behöver komma fram. Men när man väl passerat byrålådan...tja, jag bloggar ju inte bara här och det roliga är ju att starta en diskussion att utbyta tankar och åsikter utifrån inlägget. Detta är inte riktigt platsen för den typen av inlägg och diskussioner och tankar att lufta?Ännu hellre: Ska allt luftas offentligt? Fan vet...

Jag hänger mycket på instagram nu för tiden, detta i samband med annat har lett till att jag är lite sugen på spoken word, men jag är inte den typen? Lite för stel? Ser då jävligt kul ut, och jag är inte ute efter annat än uttrycka mig. Sådana knölar rostar annars. Men som Majsan, min husgud och bäste vän alltid hävdade som inte kunde stava värt skit men som ändå blev sovjets poet nr 1; det är feelingen, inte finishen. Oh well, nya grepp helt enkelt. Nya grepp. Innebär det en YT kanal? Innebär det ett IG konto? Innebär det fortsatt affektdriven produktion av byrålådematerial men upplagt någon annanstans i ett annat format med detta som en fortsatt samlingsplats enbart för personliga anekdoter och uttryck för habegär, vilket detta urartat till? Ja kanske... så många kansken.
Kanske är det här gammalt nu.

Down in the Park

Veckans rec från spotify var down in the park m Gary Numan. Alltså!! LOVE IT!! Har ju hört förut, men var inte lika såld då.

Detta bor de definitivt hela världen ta del av: robot tushie-grab och pistol-hands till tonerna av minimoog:en!
Tyvärr inaktiverat inbäddning, men lyssna och njut, se och avundas!
-->   https://www.youtube.com/watch?v=XaF9KTH0SEg

Feed the Duckies

Vi matade ankorna igår efter att ha sprungit runt hela stan i jakt på fungerande Korint-maskiner... när således uppsatsen var inlämnad gick vi till svandammen (ligger s a s mellan Korint mask o inlämningstället) och kastade åt duckiesarna lite gårdagsbralla som det heter.
De flockades runt en och snart stod de som Colle vid byxbenen och kikade upp. Det föll sig mycket naturligt att prata med dem, uppmana dem att vänta på sin tur, inte bråka och vara snälla. De kom så fort de hörde prasslet av påsen. Längre bort åkte barnen skridskor på isen. Mycket idylliskt. Sedan sprang Ju hem t Colle och jag mötte på annat sällskap.

Nu är skiten klart

Nu får det vara nog!!

Mitt masterpiece är klart:

”Sooo changeable!”

- Militant Democracy in the name of Public Safety, the consulting criminal of Constitutional Law, and its influence on social capital in a democratic society

Nu ska jag bara korra, och kolla noterna sedan är det kvällers som gällers! och är inte det rätt sweet så säg.

AAAAAHHHH!!!!!!

TIDEN GÅR OCH INGA BARN BLIR GJORDA!!!! (hi dad!)
aka imorrn har jag inlämning och jag känner mig inte riktigt redo för det, utan snarare för processering av detta en veckan till.

Waiting for another war, and waiting for my Valentines burger

Firade 14:e med att göra burgare. Asgoda. Here they go.

Man behöver:
Burgaringredienser:
ca 1 halv pkt torkade svarta beluga linser
1 stor gul lök
1 stor konservburk majs (billig!!)
1 st flaska liquid smoke (eller vad man nu kan mjölka röksmak ur, rökta chili:sar, etc etc)
1 st ost; av ngt slag tror någon med lite mer smak i gör sig fin fast jag själv använde gouda
salt

Utrustning:
1 st bunke
1 st plåt, med tillhörande ugn - ca 200 grader C, olja t plåten eller ett bakplåtspapper. Olja gick bra det med.
1 st stavmixer
kniv
skärbräda
kastrull
tålamod
salt


Topping: Valfritt men rekommenderat är
ruccola
friscobröd
chipotlesås
keso
tomatjävel om nödvändigt
salt
Bacon

Att äta medan burgarna blir klara:
salt

This is how we do it:
 Koka linserna ca 5 min extra mot vad som står på paketet. Det behövs alltid. Mkt salt. Låt linserna svalna.

Häll upp löken i bunken först och mixa den till slät mos. Häll sedan samman alla ingredienser i  bunken, mixa till lagom bitig konsistens. Beror ju på tycke det där. Försök låta bli att dricka liquid smoke:n fast det luktar gott som fan. Oh så GOTT.

Smeta upp lagomt stora burgare på plåten/papperet lägg en lagom tjock/stor ost ovanpå och smacka in i ugnen tills biffarna farit ut sig på plåten och fått rätt så mörkbruna kanter. Osten ska också slutat bubbla ut sig och blivit rätt mörkbrun. Jag gillar halvbränt.

När varma ur ugnen, stapla in i burgaren och käka. Det är den godaste biff i burgaren du någonsin ätit, cross my heart. Skulle tagit bilder men åt upp dem.

alt. end.

Dessa patties kallas warzaw ghetto för de blev för blöta och jag försökte rädda dem med mjöl och ägg, sedan slå in dem i ost för att de skulle hålla ihop med det blev bara ruiner av alltihop.

Förbered linserna som ovan. Krydda för fan inte alls sånärsom på löken. Tillsätt den som ovan.

Pity too, it seems...

Properly spaced out...

smeta ihop i stekpanna på hög värme och ha i rikligt med olja. Se allt falla isär. Svär. Försök rädda enligt ovan. Misslyckas. Svär mer. Bränn fingrarna. Sprätt olja över hela underarmen när du ska lägga ned skiten i pannan, efter ytterligare räddningsförsök. Se till att ha fixat nytt diskbråck dagen innan så du har klent med känsel i armen är det dock no worries. Visa upp iallafall i hopp om sympati och uppskattning, misslyckas. Svär. Arga blickar på den som begär specialburgare. Space:a ut och bara sug ut färgen ur allt och häll ner allt i en from och känn uppgivenheten omfamna. Ät mat. Bli glad igen.

You'll eat the burgers THIS FAST!!!

Veckan

Arvsan- fick en bilderbok med Nick Cave bilder, alltså this guy...
frisyrbyte...bzzt bzzt
grönat av sjukis att höja vikterna!!!! --> köpt gymkort!
Uppsats 1 in the making, rostig engelska
Sfq, zonade ut och bort här med wtf?! mkt trevligt annars ju!! Lekte lekar, minglade (can''t believe it...)

Så kvar är alltså...
Deadpool-filmen?
Valentindagen?
Nä vem skojar jag med... uppsats hard, gymma hard

Sprit och gott, massor av flott

Igår var jag åter till fjärde statsmakten. Fick en liten uppsträckning att jag kostade dem tid, blev det akut gå till akuten. Okok. Poängen av öppenvård? Jaja, han var mkt bra på andra sätt.

När läkarhanen skulle hämta mig fr väntrummet hörde jag bakom dörren det välbekanta pumpljudet av handspritsflarran innan jag såg honom komma ut genom samma dörr. Han smorde fortfarande händerna när han hejade på mig, och var fortfarande kyligt fuktig om handen när jag tog den för att skaka den.

- Det är bara sprit sa han.

- Jojo svarade autotalboxen, det livar ju alltid upp. 

Totalt straightfacad mötte han min trötta humor som passat utmärkt på institutionen på gatan nedanför men inte i korridorerna här.

The Eternal

Jag sitter i benpressen. Tappar takten i musiken, ställer ner viloläget ett hack till.  Jag tittar upp i taket och tänker 10 till. Det blir 50 reps i första set:et. Men jag tappar takten, jag tappar fokus. Mekaniskt upprepar jag rörelsen, det är tröstande men min inre vindslucka gapar tom. Anden flydd. Poff.

Jag kan inte fokusera blicken, jag vet inte vilken smärta i världen som skulle kunna få mig att avbryta set:et för det är så perifert. Där jag brukar vistas är bara ett hål. Jag har sådant totalt fokus på ingenting, är i en sådan bubbla. Ögonen svider, jag vet inte när jag blinkade senast. Helt plötsligt har jag gått förbi lekparken. Benen jobbar på, monotona rörelse. Jag får ingen luft, jag mår illa men samtidigt har jag ingen kropp. Jag har blicken vid horisonten.

 Jag vill bara fortsätta gå tills det slutar, tills hålet sluter sig och allt blir bra igen. Sona för det hemska, ur hålet slipper allt ur kletigt som fastnar likt våta löv på mig. Förlåtelse, försoning för allt bara snälla sluta. Snälla släpp upp mig från det här. Ni vill ha så mycket, vad har jag att ge? Allt är taget, och jag är tom. Jag förstår inte hur jag ska sluta gå, vad ska hända då? Jag förstår inte heller hur jag ska orka ett enda steg till. Benen som trumpinnar kan inte annat än att fortsätta gå, det är vad de är gjorda för och det är jag tacksam för. Har jag satt mig på en bänk har jag fastnat där. Det är hemskt, det läcker ut något fruktansvärt stumt och det känns som det aldrig kommer släppa taget igen.

Framför ytterdörren brister jag nästan i gråt i oförståelse över hur min genomskinliga hand ska kunna öppna det solida objektet. Omänskligt stark kan jag ändå öppna dörren och gå in. I hissen svider det i ögonen.
Colle är glad, sover i mitt knä. Vi sitter med dålig hållning vid skrivbordet och andas i takt med den långsamma The Eternal. Det har gjorts förr, den är lätt att hålla takten med.  Chivviskroppen är varm och något tungt i famnen. Det är bra. Rutin vet att det går över, men nog är det desperat angeläget att undfly det här tillståndet. Varje gång.

Gymmet. Sjukis. Action.

Jag har gymmat med sjukgymnasten idag. Väntade i femfingrarna i deras vita soffor, och han dök upp  och strålade i dörröppningen. Mr sjukis.
- Du kan röra huvudet idag!
Då vet man att det är en bra dag. Vi krossade, pressade och drog (20 kg) och allt som allt trivdes jag rätt bra med att vara åter i gymvärlden. På andra sidan så höll jag förstås på att förgås av konstiga tingly winglys i benet/n, ryggen och foten/fötterna när det inte plain högg, men man kan ju inte få allt här i världen. Han tyckte att jag verkade vara en mycket smärttålig människa med god muskelstyrka, och jo det går jag med på hehe... sög i mig allt hans smicker medan jag ibland fick titta tusen mil bort för att hantera smärtan.
Hem fick jag kravla eftersom jag är en showboat, och gjorde allt han bad mig om och musiken pumpade på i bakgrunden, och jag hade värmt upp innan med BODY. Men men...så kan det gå. It is known som det heter. Lite stel nu, men inte märkvärdigt mycket ondare än i vanliga fall.

Annars var jag till optikern idag. Köpte nya brillz. Läsbrillor mer bestämt, eftersom jag ser så dåligt på nära håll och alternativet var progressiva glas vilket hon tyckte jag var lite väl ung för. Så ett par hett efterlängtade mörkbruna, aningens spräckliga clubmasters är på väg till Uppis som lite käckt ska förvaras i bröstfickan på kavajen för att dras upp och placeras på nästippen, som pekar ut och upp strax ovan polokragen, när det är dags att vara viktig. Eller plugga. Either or. Ja jävlar vad nice det kommer bli, uj uj.

Oh my... mina är dock mindre. Jag är mindre.

Hade smakrådet med mig till optikern, och hon insisterade trots sin fobi för fåglar att mata änderna med gårdagsbröd på vägen hem. Jävlar vad snabba de var, de små liven!! Hon pep lite med jämna mellanrum när de kom lite väl nära men allt som allt var det en mycket trevlig upplevelse på kanten av ån. Barnvagnsmammor och förbipasserande iakttog oss nyfiket.

Imorrn ska jag som en otrevlig men ändå trevlig återresa till verkligheten konceptualisera property rights som uttryckt i US case law. Så att säga en utmaning...

The volca keys experience

Igår grejade jag lite med min volca. Det var underbart. Jag fick den att skräna och tjuta och rabbla likt hundra röster samtidigt. Sedan sansade jag mig och böjde mest bara sekvenser snällt och (semi)melodiskt. Gör mig så glad! So much fun! Var ett tag sedan jag grejade med volcan, trodde kanske att jag passerat götteperioden men no! Det var roligt att återupptäcka.

It's in your reach. Concentrate.

The shivering last days and the beaming firsts

I fredags begravde vi mormodern. Det var fint. Vi fikade efteråt fortsatte sedan att fika i två dagar till. Det fikades med moderns släkt, det fikades med Pillis familj. Det fikades kväll och det fikades morgon. Det är lite så vi dealar med det mesta. Tre  tårtor, sedvanliga tillbehören. NOM NOM NOM NOM NOM.

Sedan åkte vi och shoppade. Eftersom det lagom tajmat precis som med farmoderns, hände sig att jag jag fyller år i dagarna också. Min fader skaffade mig ett par nya brallor, "så låga att skägget syntes". Yster sprang han fram på shoppingcentret så man kunde tro att hans rygg hade normalmånga kotor, och normalmycket brosk och diskar och grejor. Jag stapplade efter och han erbjöd sig att dra mig med! Turntables...turntables...

Efter detta fick lilla familjen skjuts ned med vår brand-spanking-new: KÖKSSOFFA!!! Vi har nu en vit underbart fin (self-assembled no less) kökssoffa i vårt kök! Det är underbart! Perfekt, asnice, you name it! Kom och fika hos mig! Beundra soffan!! I love it. Nu saknas bara gardiner, om än jag tycker det är lite småborgerligt. Soffan är så nice!!

Jag fick även från min lätt teknikfientliga (så fientligt inställd att hon igår svartade hela lägenheten) syster ett löfte om att skaffa mig en ny volca, så nu är frågan....beats or bass? Åh det är good inredningstimes! Alla bday önskningar uppskattade SÅ mycket, loved it! Tack!!! Million bucks, you lot - all of you!!

Wild Mood Swings

Förbenade kyla. Lille hund vill inte promenera i kylan och är därför nattvaken. Kl 3 går vi nattprommis av frustande brådska sedan in och försök somna om. Somnar om halv 5. Kliver upp 7. Mental energi lider av detta.
Igår hade jag sista RoP seminariet. På kvällen sörjde jag med bensin i ådrorna att jag inte har något nationskort.

 På måndag äntligen bokföring  av betygen - fingers crossed hörni. Ladyn tog upp mina svar som exempel på hur bra man kunde göra,

och hur snett det kunde gå när man hade dåligt omdöme (men yikes då...det här drar jag nästan lite i näsan, för jag har svar på tal här men det tar vi en annan gång om NSA läser eller institutionen).

Idag lyssnar jag på Placebo och draggar kurlitteraturen som nu anlänt. Det kan hända att bensinen svalnat något, men stelnat har den inte till stearin just yet. Kanske om någon dag eller aldrig någonsin, sådant vet man aldrig. I skenet av mina elektriska ljus (som jag är barnsligt förtjust i) låg jag inatt och funderade och formulerade sedan somnade jag ifrån alltihop. Imorse när jag vaknade var det som bekant en annan dag och med anländandet av dagsljuset kom även en viss tvehågsenhet och allmän harighet. Avkodning? Inkodning? Vem vet?

Jag läser om komparativ konstitutionell rätt, det är intressant.
På fb fick jag upp som dagens minne att jag för 4 år sedan postat en bild att jag detta datum åkt Ford till Uppsala med picket och packet och Pilli och pappis. Jo, i ett häfte som läsning till T1 fanns en uppsats om komparativ konstitutionell rätt om jag inte missminner mig, och jag minns att jag tänkte att det här är uni - yikes vad underbart teoretiskt och göttigt. Cirklar eh. Kurslitteraturen skriver om Dworkin, hehe cirklar eh. Ja jisses, inte är en så fantasifull men målmedveten må en ju säga. Just nu handlar det om hur man väljer vem man jämför med för att hitta en lösning, längre rant om det laters när jag vet mer, eller jag drar premature slutsatser iaf. Tjing!

The indoorsy pleasures

En fellow traveller skrattade åt mina försök att återuppliva de styrmoderligt behandlade krukväxterna när hon passerade vårt humble bo. De slokade, man grät lite på insidan när man såg dem, men nu! Nu har de helt återhämtat sig till sin förra glans. De har t o m skjutit nya skott i tron att det är vår nu när de fått både sådana där små pinnar som jag köpte när jag köpte fredskallan till Ju och vatten och sprayade blad. Bladen dör dock fortfarande.
Orsaken ska vara att de behöver större krukor, provade således att ge den mindre en större kruka(eftersom mina krukmöjligheter sträckte sig till detta, vilket fungerade splendid) och därför måste de nu planteras om. Jodå, Steinlager är närvarande och frodas på den här sidan skärmen i mina gröna försök!
JAG MÅSTE FÅ KURSLITTERATUREN NÅGON GÅNG!!!

Visdom från internet: imagine Bucky

""“He’s gonna get fat if you don’t let him walk anywhere,” Natasha said.

“All bodies are beautiful,” Bucky said.""

Bucky har skaffat en knähund och säger som det är.

Kumma Gömma!

Något annat som pojkarna ffa Mattis var mkt förtjust i, var Kumma Gömma, eller kurragömma som resten av oss känner det som. Han avbröt allt han hade för sig så fort man andades åt kg ljudande ord för att med glädje engagera sig i det istället.
Det var inte särskilt avancerad kurragömma dock, han drog med sig en kamrat in i klädkammaren och satte sig bakom dynorna till trädgårdsmöbeln men var så nöjd och glad med det. Det krävs inte mycket för att tillgodose hans äventyrslusta. Även Calle var inbjuden till en omgång med kumma gömma och klappades snällt för att han inte skulle avslöja oss (jag fick mest leta, då jag inte är så liten, eller så flexibel att jag hur som helst både kan knövla ned mig bakom dynorna och ta mig därfirån utan att gå av på mitten under samma dag...)
Ibland ropade de små att det var där de satt, så inte heller var själva dealen att bli hittad, eller gömma sig utan bara att få vara på förbjuden mark tror jag. Hursomhelst väldigt mysigt!

Afrika, måste tillbaks till Afrika

Jag har köpt en skattkista att ha mina skatter, och filtar och andra trinkets i. Den stod och dammade på fyndlagret under en gammal Underwood (Åh mr King...vårt eget blue Hawaii...).
Den är mörkblå med järnbeslag och stabil nog att hålla som bil åt två små brorsöner som kom nedramlande idag efter att ha ätit middag. De var övertygade om att det var en piratskatt och att vi måste hitta nyckeln till kistan, så att inte piraten kommer och snor mina grejer i tron att det är hans borttappade skatt. Sedan skulle de för säkerhetsskull gräva ned den under parketten, och efter detta köra (på) den till Afrika för att där i den torra sanden begrava åbäket för att undkomma John Longs dolkar.
De satt i bredd och körde allt vad tygen höll, noggrannt lutade de över i kurvorna och vinkade hej då till mig varje gång de startade från något pit stop för att fortsätta sin framfart mot det förlovade Afrika. Hejdå ropade Mattis och vinkade med båda armarna innan han "vööörn vöööörn":ade iväg ut på sin egen route 66 igen. Åh så matt jag blev av allt vägdamm som letade sig in i mina skrymslen och vrår, men åh så glad jag är också att jag är här och får dela det med dem. My preciouses.

Sedermera övergick vi till att packa ned mer av mina grejer i den, och stundvis blev vi lite ovänner om vad som skulle åka i min kista och inte. Om det var nödvändigt, "verkligen fakktiss gör man så har deras mamma sagt"..., att hoppa på min resväska för att "platta till" kläderna så man fick plats med mer fastän jag inga fler plagg hade... då hotade de små med att de minsann skulle skvallra för sin pappa och att han skulle skjutsa mig till "Öpppsaaaalaaa" medan de var på mitt rum helt själva, och sedan när jag var där nere skulle de minsann tömma ut mina saker som bor häruppe i traktorskopa' och tömma ut dem på tippen - FAKKTISS!!!!

Som alltid råder dock en viss tveksamhet om vem som är Björn och vem som är Benny - vem som är Saldot, och vem som är Schibidibi. Därför döpte E om Ju till "den andra människan" och det är ju sant, hur fel kan det gå då? Hon var saknad idag, Schibidibi.

Lång dag blev till slut natt och det var dags för de små att gå och lägga sig. Jag fick då stolt motta dubbla godnatt-kramar och droppande blöta godnatt-pussar som tack för att vi lekt tillsammans hela dagen. Totes worth it!
Imorrn börjar vi om igen, sista dagen innan jag återvänder till lärdomen.

You're behind the wheel

NU ÄR DET NYTT ÅR!! DET FIRAR VI!!!