Gott nytt 2015!

Blir du avundsjuk nu?

Vi ser Oz igen då jag var för trött för att uppskatta serien då vi såg den i våras. Ju uppskattar den väldigt och vi är båda hemskt tacksamma att el P sände den vår väg.
I vilket fall så ser vi en scen där Keller mottar ett bj från en fellow inmate då Ju frågar mig om jag blir avundsjuk. Frågan gör mig minst sagt förvånad men Ju ser helt oberörd ut. Så många frågor om hur min kära syster ser mig kommer upp till ytan och jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
 Jag låter tystnaden göra sitt och bara tittar på henne.
Tillslut stiger färgen i hennes ansikte då hon utbrister: Nej! Jag menade inte så!

Det visar sig att vad Ju tänkte på var tatueringen som syntes på Kellers vänstra arm, den är en avbild av Jesus på korset för att symbolisera hur Keller är larger than life (nu tror jag pga google att tatueringen är Chris Melonis men ja). Jag hade tidigare nämnt att jag var avundsjuk på hans tatuering och ville ha en liknande om än inte med samma motiv (lite härligt impulsivt).

Ju producerade därför förslag på motiv då vi bannlyst infinity 8:an pga Rotenburg samt hipstervarning samt the infinity killer

1. Rättvisedamen, med blindfold, svärd och våg

2. paragraftecknet

3. Några toppenidéer?


OBS oroliga själar jag ska inte tatuera mig!!

It must feel nice to know that somebody needs you eller bloggen livet och allting

Bloggmässigt

Som man kan se av årssummeringarna till höger så har jag inte bloggat mycket iår. Lägst antal inlägg hittills faktiskt. Det har mycket att göra med att jag vill skriva så mycket som jag inte är helt bekväm med att publiken läser och kommer ihåg, tolkar och donar med. Jag funderar på att starta en ny anonym blogg och ösa ur mig allt där. Man kan ju fråga varför det är så viktigt med en blogg när man kan skriva för dagboken, men då skulle man ju gå miste om meglomani-känslan när 150 personer läst ett av mina många ramblings födda ur skaparlust utan eftertanke. Jag gillar den känslan, och jag gillar att kunna diskutera saker i bloggformat, den kommentar som ibland trillar in får mig att känna mig som Dostojevskij och det är trevligt.

Kanske lösenordsförse den här bloggen och fortsätta här vore ett alternativ...eller ha en öppen och en stängd eller vad fan vet jag hur bloggbrudarna brukar lösa det. Har ni åsikter, now is the time. Berätta hur ni löser/ vill se lösning, och för all del inkorporera gärna tips om andra bloggplattformar på en gång.

Merry christmas

God jul på er!

Jag har ätit, och kramats och ätit mer, sedan åt jag lite till och tog mig en en frukt och några godisar på det.  Jo just det, det fanns ju ris ala malta med, och så lite godis på det. Det där med magen och fyra kanter kan ju glömmas, här är det en rund och mjuk mage på g. Inget tvångsmässigt över det dock utan helt enkelt season's greetings. Det är gött att vara julgris.

Jag har tomtat utan misstankar (vad de sa till mig iallafall) och Puttis var så duktig att läsa när tomtens gamla ögon inte orkade mer.

All in all en toppen julafton!

Someday at Christmas

Jag sitter i Norrland och det snöar, kan det bli bättre?! Längdskidor ftw!

Yeah boi!

EDIT: jag glömde pjäxorna i lärdomsstaden, va fan...

NightMOVEs

Vi har flyttat in på nya stället nu, lite större (ja inte för min del, tror mitt rum är mindre faktiskt!) överlag och ffa större kök! Awesome. Övertygad om att det kommer bli mycket trivsamt där på femte våningen bara vissa förändringar är gjorda. Det ska bli nya tapeter och nytt golv, samt ommålat lite här och där men det sker först i... februari? Han som bodde där innan var nämligen a marksman med sitt gevär...eller så säger iallafall illvilliga rykten startade av de som såg lgh för första gången i helgen.

Tack och lov fick vi hjälp att flytta all skit från K-gatan till D-gatan, det uppskattas så in i bomben ska alla veta TACK!! Snabbt och lätt gick det, för alla utom Pilli som bar allt tungt...han hade en oanad förmåga till att tetrisa in alla stora grejor i hissen eller så drevs han av en riktigt stark lust av att inte vilja bära något uppför trapporna. Who knows?

Sedan följde all städning där vi bott och flitt ned som de grisar vi är, men det är en story jag inte tänker utveckla...

Kantorsgatan exit stage left.

This is my truth tell me yours

Tentaplugget inleds nu, och det kommer att avvika från den vanliga rutten ur den aspekten att allt är noga planerat innan, och det finns t o m rum för lediga dagar. Fantastiskt. Kommer jag ångra mig, eller avvika från planen? Ja det finns en viss risk, men jag tänkte att ett fräscht sinne kanske gör bättre ifrån sig än ett sönderstressat ett. Sömnen har visst slutat funka som den ska riktigt också vilket måste åtgärdas. Allt som allt är utgångsläget för att skriva en bra tenta utmärkt! Vem vill inte ha tid för familjen och de nära när tillfälle finns liksom, så det verkar vettigt att ge min plan ett försök.


Appropå  (vice) potatisar, resultatet kom från caset idag och jag säger bara (kaxigt va):

Day of the dove

Idag var det så dags, flytten. Idag ska allt junk från plats a till plats b och jag gruvar mig något då det känns som att jag fortfarande har packning att göra men det kanske jag hinner lösa innan flytthjälpen kommer. Allt ska vara klart då de kommer, sedan ska det städas mer.

Städade hela gårdagen, vaknade 05.26 och städade lite mer idag men än är det inte klart. Flyttstäd is a bitch.

Just nu ligger jag och chivvismyser. Han kommer bli så glad att träffa familjen när den anländer! Just nu är han dock en väldigt trött chivvis som inte vill höra om att kliva upp.

Från en annan dag och Julles kamera

A diet of the mind

Opponeringen är gjord och julen är på g. Bara den där lilla flytten kvar...men det går fort visst? Jaja helsäkert!

Sitter nu och väntar på Ju sedan jävlar är det GTA och hundmys som gäller!

Hit me with those lazer beams

En annan smittsamt bra låt från GTA V

Ledig lördag

En välförtjänt ledig dag efter den mardrömslika gårdagen. Skakade fortfarande vid frukost så jag beslöt att idag skulle vara en dag av just ingenting. Så...mitt ingenting har spenderats på följande sätt:
promenad in till stan, där det var folkstorm på torget komplett med clowner, stormtroopers och hundar i balettkjolar. Musikhjälpen ni vet.
På stan fyndade jag en stickad väst att ha över skjortan, 35 kr. Myrorna var tyvärr stängt till min stora sorg, annars är ju det the place to be.
Trailer Park Boys, inte bara julspecialen utan även den längre julspecialen (jag kommer inte ihåg vad de heter), bra grejer.
Bad Santa...Julle insisterade och jag måste säga att den var bättre än väntat, har nog aldrig sett hela.
och så en promenad bort till den nya lgh för att kolla posten.
Utöver det har såklart mysts en hel del Kalle också, en riktig toppendag med andra ord.

Imorrn är det seminarium och förkovran som gäller igen.

Nothing is new

Har nu haft caseföredragningen. Done. Gick skit. Lät som en ekorre på speed med minne som en guldfisk. Yeah, you've got a killer scene there...nu blir det inget plugg på minst en dag!

Uppmanades av ÄSmänniskan att berätta om mina sociala difficulties, och jag sökte efter en öppning i min lilla grupp fram tills de sa hur illa det var med människor som tyckte synd om sig själva istället för att bara powered through. Klassisk juristmentalitet, och då skrinlade jag mina planer. Viss frustration did ensue.

Ikväll blir det Don't Legalize It som fredagsfilm, yay!!...och resterna av heat..och de där minuterna the office vi har kvar...

Case:t just nu

Senare delen av teminen i reaktionsgifar

1. Många seminarier nu, de går till så här.

2. Det är slutet av terminen nu, det får oss att känna så här.

3. Snart dags för case också...

4. Och allt jag  gör är...

Slow down

Inte den sort ni är van vid va? Nej mer av ett GuilTy pleAsure... 
bara lyssna och titta inte så mycket

Har städat toaletten. Har bakat (för sjuttioåttonde gången den här veckan). Har diskat. Har renskrivit anteckningar. Nu då? 

Det är ju faktiskt fredag och jag har bara gjort söndagssysslor...

Post op på en helg i Tapelake

Lite aliens mycket snack god mat det snurrar i min skalle beskattning kramar katter snak mer snack hästar och mer hästar = så nice helg!

Nu baklänges åter till dumma pappa och 

Shy - Spektralized

Åker tåg, lyssnar på musik. Solo på väg upp till gården vid sjön då K håller busy Ju sällskap. Inte för att jag heller saknar göra men men... Prioriteringar nom sayin?

I vilket fall hann vi med case föreläsning innan jag åkte, 70 % av betyget grundas på muntligt framförande. Party i en papperskorg. Party party eller party med dubbla huvuden under lampskärm för party lär det ju bli när gruppen vässar tänderna jeepers. Hade gärna föredragit Nozick men detta ayay... Internationell skatterätt hur låter det tycker ni?

Dom om detta inte vore nog hånades Bobs försvarsmekanismer i sådana här situationer av föreläsaren som talade om upplägget också. Cover blown...

Eddie! eller one from the vaults

Vid ett skrivbord, i ett kontorslandskap. I ett bås, en parkeringsplats för för breda rövar råmade telefonerna ikapp. Det var måndagmorgon. Hårknuten hade aldrig varit så stram, det var ett försök att rycka upp sig och ge början på veckan struktur. Det var vardag och helgen var bara simmiga minnen nu. Formlöst flytande ihågkomst av något annat, någon annan som ekade runt inuti bröstkorgen. Någon liten och skör som skrek med samma intensitet som ett skrämt barn.
Likt hovar klapprade klackarna fram fastän en tröstlös gammal heltäckningsmatta skylde golvet. Varje steg small som pistolskott, eller ljudet då den tjocka isen på en älv ger efter för vårvärmen. Mattan var gammal, vinröd och fläckig av det inmundigade modet som tvingat fram vinglande närmanden vid kopiatorn.

Inget smällande skott i hela världen kunde hjälpa mot fördunklingen, skymningen som sänkte sig över ögonen likt en grå glädjeslukande hinna.När man steg in bland båsen. Kontoret luktade av instängdhet, kroppodörer, gammal fylla och dyrt smink. Det luktade lika jävligt alltihop som var för sig för att det var en sörja av rester från deras privata liv, dessa tetrisbitars sorgliga alter egon. Ett inramat foto här och där var utspridda som landminor av privatliv på skrivborden. De small ännu högre då någon detonerade dem med orden "Och hur mår barnen?" Det tomma pratet fungerade som skyttevärn, ingen ville erkänna någon annnan som människa utan endast enhet. Men denna mina utlöste en explosion av förtrolighet som sände den frågande hjälplöst ned i det hav bekantskaper utgör.

Klack klack. De förhatfulla Louboutin klackarna tillhörde chefen. Hon klapprade fram som över kullersten, svajande och klapprande genom landskapet. Hon gjorde sitt bästa för att vara charmig och minnesvärd. Blont hår, rosatonad rouge, bländande vita tänder och grönspräckliga ögon. De röda läpparna var lika vulgära som de uppenbart förstorade brösten som gjorde skäl till att alla kavajer klädde henne så illa. Det var standarduniformen i SS kompaniet (obs liknelse) och avvek aldrig från denna. Kavaj och pennkjol i alla väder, en illusion om diskret men ångande sex appeal.
Det kunde inte hjälpas att hon bara var en mellanchef, ett ekande skal inte bara av barnaskrik utan ett ständigt behov av självhävdelse. Leende, alltid för att ingen skulle märka hennes otillräcklighet. Vem som än mötte hennes fiskaktiga handslag var dock omedelbart medveten om denna och utan att ens fråga även om hennes komplicerade förhållande till fadern.

Thomas Dysterkvist stod det på hans lilla namnskylt på skrivbordet. En tetrisbit som andra.

Bortglömda hjältar #1: Police Band Man

Han finns alltid där och ser till att hålla pöbeln på avstånd. Utan tack rullar han ut sina band för att säkra bevisning och hålla ordning och reda i polisvardagens sörja av blod svett  och tårar.
Han är Police Band Man och är med så fort ett mord begås, förbisedd av alla.
Tacken han får är uttöjda band som slokar och fluttrar i brisen när poliser, jägare, fan och hans moster har varit där och gått under eller över banden. Han ser varken ras eller kön utan omgärdar alla offer med sina fina band.
Tycker att alla ska skicka ett tack denna dag till Police Band Man!

Klagovisa eller borde borde borde eller pro tip honey skaffa en dagbok

Det är den där dagen på året då universitetet och arbetslivet sammanstrålar i det stora pianot för att utbyta fyndigheter och små mutor. Jag borde alltså gå, för jag gillar små mutor.
Borde är det springande grejset här, jag borde för jag vet inte om jag vill men jag vill absolut kunna. Inte inhalera rymden så ögonvitorna blir röda eller tyst driva runt utan gå leende och engagerad, vara fyndig och tillgodogöra mig alla föreläsningar (och mutor...främst mutorna...) men ja, vad har jag för nytta av att gå dit i dagsläget? Lite träning, lite brus och lite rymd.

Jag vill inte gå själv, och jag vill inte sk knyta ihop med min sköra bekantskap från huset eller vem annars jag skulle kunna sugkoppa mig fast på heller, alltså blir det inget.

Nnononnonononoono

Jag ser hur detta kommer göra att jag aldrig någonsin får ett jobb förstås, här hålls inga proportioner.

Hade hoppats att självklarheten skulle räcka så här långt, men den verkar inte göra det, se Clas Ohlson förra veckan. Shake dog shake...

Eller hur var det nu då med bortförklaringar...?

Jag känner också att det är vekt, och att det är dåligt att ursäkta med Bob och så men det sticks lite.

Jag vet inte om det är något jag saknar egentligen heller, utan det har nog bara med att göra att jag känner att jag borde, för att det är så man gör. Sådant Man Borde kunna göra.

Pinterest: frisyren

Har upptäckt pinterest och gillar det skarpt, då jag kan samla hur mycket bilder och stylingförslag till min frisyr som helst. 

T ex delar jag ju frilla m Jimmy i Boardwalk Empire ( o måånga hipsters), och söker nu efter pomada att greasa till det med. Tror det blir skitsnyggt när jag klippt mig igen, det är för långt på sidorna nu för att greaseslicka bakåt.

I jakten på Julles skor passerade vi en frisör som gav mig ett prov på american crew:s pomada att ta hem och prova att kleta i, hemskt snällt av syster och bror, vilket jag gjort och blev stennöjd. Stenar är nöjda. Pomada är som gummi, jag trodde det skulle vara superfett.

Att vaxa håret som nu kräver mkt spray för att inte få mittbena och min hud gillar inte sprayen, så det verkar bra ur denna synpunkt med att ha options.

Har även samlat tatueringssleeves där och good golly vad mycket snyggt det finns! Disclaimer: jag kommer inte att skaffa en.

platt och nice jimmy, vad han nu heter egentligen...

Nightmoves

Jag somnade ovaggad 2.30, jag är klarvaken 4.46. Svettig och andfådd. Sömntåget har åkt från Paddington och jag verkar ha hoppat av.

Ensamheten är rätt påtaglig nu och jag överväger att sätta mig och plugga, bara för att ha något att göra. K vill sova länge än och störs av lampan, han protestlägger sig vid fötterna. 

Utanför hör jag dock de som slirar hem under glatt samspråk och i huset åker någon hiss. Jag vill ropa ut till dem: tack för att ni finns, kom upp på kaffe men lämna sniper rifles:arna på brokvisten. Jag ler snett pga bristen på humor i tillägget. Men köket är tryggt det skulle nog gå an med lite sällskap där, vid sådana här timmar behöver man bli lite kompletterad.

Buucky!!

Imagine Bucky is actually sad when he hears about pierces death.

Imagine Bucky

"He always told me I was making a difference. Doing the work that no one else could do. I was a hero."

Newspaper crumples beneath stiff metal fingers. The face in the photo stares blankly back, preserved in perfect black-and-white serenity.

"He took care of me."

Steve’s hand rests feather-light on Bucky’s shoulder. He doesn’t know how much he can say now, how much is allowed. His throat aches. “He didn’t, Buck,” he whispers. “It was a lie. A trick. It wasn’t -“

"I know." Like the paper, Bucky’s face is crumpling. His eyes are bottomless, empty. "I shouldn’t…I know I shouldn’t, I just…"

"It’s okay." Steve’s finger close tighter, squeezing. "You’re gonna be okay."

"Funny," Bucky snorts. He has never sounded less amused in his life. "That’s what he used to tell me, too."

(titeln är länk tll tumblr:n)

I want to break Free

Var hos Enheten idag. Vi pratade mat som sig bör och hon konstaterade med eftertanke i rösten att envisheten i min matproblematik nog låg i att jag åt som svar på känslor. No shit Sherlock?
Jag undrar vad hon tänker sig att ätstörningar annars kommer av, en gåva från ÄS-fén? Sedan skämtade hon högst oprofessionellt om min övriga problematik strax efter det att jag berättat om det oproffsiga bemötande jag fått av sjukgymnasten. Ja det är bra så...
Hon erkände sedan att man måste stå ut i vården och spela deras spel för att komma dit man ville, det funkar ju så. Jo kanske är det så i den vida verkligheten, men igen, relevansen i situationen var inte slående.

Så nära var jag att sluta med deras spel och leva ut den livskvalitet vilken skulle varit min utan strävan att bli bättre på alla håll och kanter. Kort och gott bara skita i alltihop, vända den där jävla vården ryggen och leva som en bättre människa på egen hand. Knappast nyheter i vissa läger här, att man vet bäst själv.
Knappast skulle livet bli så mycket bättre heller, men det skulle vara ett sådant där delikat destruktivt val som görs i sådana där filmer med pinnsmala protagonissor och stiliga män jag identifierar mig mer med. Eller förresten det räcker med inte så pinnsmala peeps heller, bara det är så där delikat. Fast...choose life.
Puh. Steam blown off.

The Wet-Vest Experience

Jag har alltså provat att gammelpersonsgympa i vattnet, i en väst man först spolar i kallvatten innan man tar på sig.

Basen för allt var cyklande eller joggande rörelser med benen medan olika rörelser gjordes med armarna. Dessa rörelser gjorde väldigt ont och jag var gråtfärdig efter uppvärmningen. Jag fortsatte dock passet genom för att jag skulle ge det en ärlig chans. Efteråt kunde jag bara gå halva vägen till omklädningsrummet innan jag var tvungen att sitta ned en stund för själva gången gjorde så jävligt ont.

Passet var säkert lagom givande och jobbigt för instruktören, men vattensitups eller små cirklar med armarna i vatten gav inga adrenalinkickar direkt och bredvid crawlades det friskt i banorna.

Kort sagt tror jag inte att jag kommer vattengympa igen. Får prata med friskvårdslotsen om vad jag kan hitta på istället.

Next in line

Intresseanmälningarna har kommit tillbaka, 2 lgh har våra namn hängande i luften på sig. Båda finns på samma ställe och blott ett stenkast härifrån. En på vån 5 ( m balkong) en på vån 1, annars lika stora. Inflytt den 1/12e, en måndag. 

Oh decisions decisions...

Rocko Macho Foxo

Changes my friends, changes.

Going up the country

Ikväll drar jag uppanöver s a s!

Kalle och jag lämnar Ju åt sig själv och familjen för att åka hem till andra familjen och äta tårta! Tillsammans har det visst fyllts 103 år, inte illa det!

Just nu kämpar närmare 100 studenter med korint och sitt pm in i det sista, 19 andra sover förmodligen fortf. Och en lyssnar på Creedence,

Interaktion vid juridiska biblioteket

Fantastiskt, inte bara bjöd denna dag på kommande med Julle på stan, utan jag fick även tillfälle att öva mina social skills på en före detta kursare.

Detta gick nästan helt smärtfritt, och således fick Bob stå tillbaka, för till syvende og sidst är jag Bob och Bob är jag, men det kanske går att jobba på proportionerna mellan Bob och mig.

Sitter nu med hjärtat i halsgropen för lägenheten är för tyst, det är så förlamande tyst att vad som helst kommer hända när som helst. Any day now.

I Don't Know

Ofta får jag påskrivet min förmåga, eller snarare oförmåga att fatta beslut. Så imorse medan jag donade mitt hår, fixade fejset med spade och planerade outfit of the day (ironifritt jag lovar!) så lyssnade jag på groovy tunnes, aka Ultimate 2 (allt började med en craving efter High Pressure Dave) och hörde denna. Tänkte då...min låt (Ni får sila standard electro/synthBS lyrics lite, men groovy är den och det är omkvädet som är grejen)!

In the Flesh

Nu har jag sett klart ITF och måste lämna något slags omdöme (inte now this very instant, men förrgår, jag pluggar faktiskt också).
Som jag nämnt innan tycker jag det var stor skillnad mellan S1 och S2, S1 var visserligen bara tre episoder och var således inte tvungen att vara så Tv:ish men ändå. Jag gillade den så mycket bättre pga musiken, känslan, bättre skriven ja den var helt enkelt bättre.
ITF kan nog läsas som en metafor för mental illness ( tumblr...) och jag gillar den som en sådan. Metaforen är tunn på sina ställen och övergår till att vara en rätt ut diskussion, det är bra. Viktiga saker att ta upp, allt från Kierens ärr och Jems PTSD till att de har dåligt självförtroende. Det måste liksom inte vara dramatiskt för att vara mänskligt bland PDSS:arna
Introduktionen av Blue Oblivion som ett slags syra för zombies gjorde däremot inte någon några tjänster tycker jag, då de tog detta pulver för att gå bärsärkagång. Kommentar om radikal religion? Jo, men lite överflödigt klyschigt om sådan, kändes som en kommentar om THE radikal religion.

Här har Marvel hämtat inspiration från verkligheten,

scenen är bekant. Jag är Steve, Julle är Bucky....

eller var det tvärtom?

Märks det kanske att jag sitter hemma för att skriva PM?
I all ärlighet är det dock puts kvar (hoppas jag). Ska putsa från 6-7 till 8-9.

9 is God, eller Hur slutar GTA V?

Casual inledning
Igårkväll efter det att jag bakat till lite drömmar, och långt efter det att jag lagt studierna för dagen på hyllan, spelade jag slut A och B i GTA.
I det ena slutet har Franklin ihjäl Michael, och i det andra har Michael och Franklin ihjäl Trevor. I det tredje, deathwish, som jag redan spelat, dör ingen alls. They stick it to the man istället.
I vart fall kanske det krävs viss backstory för att ens bry sig om vem som dör? Ja?

Fr v: Trevor, Michael, Franklin

Backstory
M&F träffar varandra under ett av Fs repo uppdrag, då Ms son inte betalat på sin bil. I baksätet ligger M och lurar med en 9:a (lät coolt va?) då F tar bilen. Istället för att osämja sås fröet till deras vänskap här då F luktar sig till att ett mentorskap hos M kan betala sig i framtiden. Vänskapen betalar sig också när de tillsammans slår mot juvelhandeln Vangelico då M inta kan hantera sin uttråkade tillvaro som förtidspensionär.

M och T har ett förflutet som tjuvar och bankrånare i en liten stad nära den kanadensiska gränsen. M gör en deal med FIB (FBI) och fejkar att han dör, och blir då undercover förflyttad till Los Santos där spelet utspelar sig. T ser av en händelse Vangelico hit:en på tv:n och känner igen Ms cheesy filmcitat. Han drabbas av många många feels, både av sorg, ilska och glädje.

I bakhuvudet kan man ha att T är tokig, han är kannibal och predator at large.
Vissa hävdar också att han som ung försörjde sig som prostituerad vid de många truck stop:sen i Kanada, *fanfic in progress*.

Voice actors till the unholy trinity, ser ni att karaktärerna

 är gjorda för att vara lika voice:arna?

Sluten
F blir approachad av FIB som säger att T måste undanröjas då de är för stora hot (detta efter att de tillsammans med F tagit the Union Depository - the big one), och om inte F gör det så får han själv respass såväl som denne. En av Los Santos stora kapitalister approachar också F och ber honom ta hand om M eller bli omhändertagen själv.

HEAVY SPOILER ALERT!!!!

1. Trevor
Trevor dör efter en biljakt simmandes i bensin då han kör in i en tank och M skjuter i lake Gasoline.

De känslomässiga efterdyningarna av detta slut har i vissa spelare varit enorma, vissa spelare tycker att Michael är en fucking snake här, andra spelare håller med. Vissa spelare tycker så synd om människoätande T här, speciellt efter påverkan av låten nedan. 

Slutet paras med Yeasayers "Don't Come Close"

"Most, most people would release you 

Most, most people don't change they only get old

So, if I let you back in close

Will you hurt me?"

2. Michael
A. Michael dör efter det att Franklin släpper honom från ett....fabrikstorn? Skorsten?
B. M dör efter att ha blivit hängandes utanför den lilla avsatsen på skorstenen och då skallat F när denne försökt dra upp honom igen.
Andra spelare har tyckt att detta slut är lite mer känsligt i hjärteroten, då M t o m byter kläder och blir till sitt gamla jag Michael Townley istället för under cover Michael DeSanta, att han dör reducerat till the low life han alltid varit. Åh snyft.

Michael dör till tonerna avThe Chain Gang of 1974 (hipsterhoande), "Sleepwalking"

"Now
Despite my fears 
I dance for you
And did what others knew

I
Would care
Would wait
And live again
More desperate
DesperateYEAH"

Any day now

Blir ett sådant där lura i sängen blogginlägg idag igen. Sovmorgon mitt i veckan liksom, vad finns inte att berätta?

Fastän det fortfarande är alledes för varmt ute så faller ljuset genom persiennen och ger illusionen av snö där ute. 

Börjar så smått att längta även om allt blir mycket jobbigare då och de fallande löven är osedvanligt vackra i år. Det är hemskt sött när den lilla chivvisen prasslar runt i lövlagret under träden på Djäknegatan.

Post inlämning

Har nu....
1. Fått kritiken, den var snäll och rätt rar, mest formalia - helt väntat.
2. Hunnit med att sitta med datorn på inte mindre än tre uni-platser hittills, två var planerade inte den tredje, för någon måtta får det faktiskt vara. Dumt nätverk gjorde att jag fick sprida ut mig lite. Sitter nu på Östtyska ambassaden och har knattrat i ca 2 h. Jobbigt värre. Strax föreläsning i 2 h.
3. Lämnat hemmet utan alvedon, seriöst misstag --> känner mig som Leo i Titanic innan han joinar det undermedvetna... skakeliskak...räknar minterna tills jag får åka hem till K som i korv och Julle.

Fredag bitches!!

Ikväll ger vi oss på heat igen, förhoppningsvis med bättre ljud än sist...

Intet är som väntans tider

Imorgon ska peer reviewen på PM:an lämnas in och jag har fått löfte om så svidande kritik att jag kommer börja grina av min peer.  Hennes väninna hade tydligen sagt åt henne att hon inte kunde lämna över det i nuvarande skick utan att göra sig en ovän av mig.
Jag saliverar lite vid blotta tanken på detta hiskeliga dokument...

Give it to me

I can take it

Sångmorgon, en re cap

Utanför sjunger Samhall en liten visa. Härinne har Kalle just fått en stöt av Boom-pläden (antar jag...?) han for iväg likt en liten snabb raket och vägrar nu gå på filten. Kan vara MBP som stötat tänkte jag först, men det brukar ju vara bara den som skriver som den biter i handlederna, när man vilar dem mot aluminium-casingen, så man inte slackar av liksom...
Skriver alltså home stretch på PMan innan inlämningen för peer review och oj oj oj... tur man har el P!

Annars inte mycket going the hell on, börjat se in the flesh och så tokfötjust i S1, men S2 inte lika bra. Sorry, för lite feelings, för lite cool musik. Men det kanske ger sig, har sett på tumblr att det ska ta sig senare...
Även spelat ut GTA igårkväll, stora tårar trillar ner för min kind... även fast jag valde ending C: Deathwish, så alla överlevde känns det vemodigt att ha spelat klart. Så fina karaktärer, så fina miljöer, så fin dialog och trialog, och ja...så mycket bra helt enkelt.

Inser nu att det verkar som att jag slutat med det där med juridik också, men det är lugnt - jag hinner det med =D

Morning has broken

... So we fixed it again...

Förlängd sovmorgon är det bästa!

Cut up a beast

Några dagar sent men men...
Förra helgen när jag såg A Single Man slog det mig hur icke nice det var med långt hår så jag gick och fick mig en klipptid, chop chop. Nu är jag klippt chop chop.

Fick länge argumentera med frisören om den ringa/vikten att ha en feminin frisyr samt att produkten jag köpte hette rough man eller något liknande och om mitt frisyrval motiverades av att jag till yrket var militär...själv blev jag störtnöjd när vi efter en timme var klara med varandra och är det fortfarande.

I hear y'all saying' pics or it didn't happen men tekniken är inte med mig idag...

Sjukgymnasten del II eller I want to breathe SMOKE

Så jag gick med glatt lynne till sjukisen, men glatt lynne is no more. Det här kommer bli a bumpy ride, så varför inte passa på att kasta fram en sådan där TW som man använder på sociala media.  Yeah.

Bra:
Jag fick FAR, billigare träning är ju alltid bra.

Mindre fucking jävla Bra:
1. Jag får FAR eftersom jag inte klarar av träning på land, utan måste gå på vattengympa eller wet-vestträning. Han bedömde inte mina knän palla med land-aktiviteter. Smärtlevels are too high.

2. Hålla träningen på rimlig nivå ska nog gå bra eftersom jag hatar gruppträning, och dessutom får panikattacker av att träna. Varför har jag annars låtit bli? Haha, efter 15 minuter kan jag inte andas längre.

3. Hur kan han sitta och säga att jag måste börja träna för att gå ned i vikt?
 HUR KAN HAN?!?!?
När han säger det dör jag på insidan, jag är verkligen min vikt. Vart jag än vänder mig i hela världen finns bara siffrorna på den där jävla vågen, finns de inte där för att jag söker upp dem finns de där i klädstorlekar, jämförelsen med juristbrudarna och guysen, i skadorna jag gjort på min kropp, i jakten på att hitta vinterkläder att komma i. Överallt så finns de lurande, bara väntande. Fan ta allt annat, när han säger de där orden bekräftar han hur det ligger till.
DITT värde sitter i kroppsformen fetto, fan ta akademiska bedrifter eller vara en bra människa eller sådana där mjuka värden som inte syns på vågen. Oj oj vad ont det gjorde. Som en käftsmäll i magen du.

Så jag ler mot honom utan att se honom i ansiktet medan lusten att kasta hans spensliga lekamen ut genom fönstret och sedan dra honom tillbaka in genom glasskärvorna som sitter kvar i ramen bara för att höra honom skrika ut det skrik som fastnat i min hals medan brandrök fräter sönder lungorna på mig. Det sitter en klump hat i halsen som stoppar både luft, rök och skrik och tur är väl det för kommer det ena så kommer resten och då kommer sockerdrickan i armarna rinna ut också. Så kan man inte ha det.
Jag ler och funderar på om det blir bättre att hugga bläckpennan i benet medan han går och kopierar receptet. Bara för att få något annat att tänka på.

3.1 Han frågar om jag kan hålla träningen på rimlig nivå nu när jag har lagt "det där" bakom mig. Newsflash, inte minst för mig. Något som fortfarande tar upp miljarder procent av min tankeverksamhet har jag alltså lagt bakom mig sedan i tisdags när jag sist besökte Isberg. Det är bättre missförstå mig inte, men det är där. Jämt.
Hon som utbildad på ämnet varnar mig att själv försöka mig på någon form av sk viktkontrollerande aktivitet för risken är så stor att jag faller tillbaka. Hon tror inte att jag någonsin kommer kunna göra det uan professionell hjälp och här sitter Mr mr och säger åt mig att det ju bara är att bestämma sig. Det gör mig en smula upprörd.

3.2 Jag upplyser honom om att träningen inte är problemet utan det tankemönster det inspirerar till och hur det reflekteras i mina matvanor. Han nickar och säger men så länge du inte tränar fler än 2 ggr i veckan är det ju lugnt.
Nu hatar jag honom på riktigt. Besöket så långt har tagit 20 minuter och jag inser att han inte alls kan tillgodogöra sig vad jag säger eller problemet som han tror han har grepp på. Vi talar inte samma språk.

3.3 Medan jag går hem planerar jag mitt blogginlägg och knyter händerna fast i nyckelbandet för jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det gör så ont inuti att jag gör vadsomhelst för att ta bort det, bara name något som funkar och jag gör det utan att tveka. Impulser att örfila mig själv på vägen mellan ICA och gångtunneln och jag hoppas att han ser från sitt fönster, när händerna träffar och kinderna blir så där piffigt röda. Jag tänker mig att jag skulle se hans lilla råttface i fönstret och ge honom två långfingrar medans svedan lindrar.

4.Som vanligt har jag inte tid för det här, jag har ett seminarium att plugga till och ett PM att skriva. Feelings, be gone. Så jag går hem istället skriver blogginlägget, mycket ärligare än planerat och lyssnar på lite electro. Sedan sätter jag mig och läser målen till dagens lektion en gång till.
Ikväll kommer Julle och Kalle, då blir det kramkalas och även ballerinakalas har jag hört.

4.1 Fastän det är ett sk stört inlägg (som kidsen säger) så är jag glad över att kunna skriva det. Jag kan sätta ord, om än inte välformulerade på mina känslor runt besöket istället för att sitta och stirra tomt ut i luften medan tiden går och tredje världskriget härjar mellan alla lober, dissociaton som de där andra vitrockskidsen kallar det. Det är riktiga framsteg.

alt.end

Jag vet att det är a demon I have to face (för att det låter så bra och dramatiskt på english) någongång. Det är ju inte en subjektiv bedömning att mitt tunga själv påverkar min knähälsa direkt, det är så leder osv funkar.

Jag vet att den som tränar mår bättre och lever längre, och att även Isberg är införstådd med att det är del av ett liv i balans, och uppmuntrar detta men då jag är redo.

Jag antar att det är en del av förändringsprocessen, att växa genom det. Med andra ord, kanske gör processen att jag börjar träna igen att jag växer ur mitt rädslobaseradebeteende, lite KBT style. Man ska inte begränsas av sin rädsla helt enkelt.

A Single Man

Såg en gosfilm inatt om Beast (Nicholas Hoult) och Colin Firth.
Firth var suicidial collegeprofessor och Beast var student, det räckte liksom så. Firth tvångsgosade med främlingars hundar också och drack gin. De pratade droger, lite flashbacks på Firths döda make/partner och så badade Beast och Firth tillsammans och så var filmen slut.
Den var nice, mycket fin film. Would recommend.

A face on the mirror, I had a hand on the gun

Livebloggar PM framskridandet här... ni behöver inte läsa om ni inte har ingående intresse i min skrivprocess eller intresse av GIF:ar, de kommer längre ned.
Sitter på JB och har skrivit i 2.5 h nu, måste pausa lite. Korint åt upp alla propp:ar jag skulle skriva ut, men jag har iallafall fått ut mina straffteoretiska thingamajings. Ett namn fortsätter att ploppa upp hela tiden i mina thingies och det är Dworkin, Ronald Dworkin med sin jävla naturrätt och sina natural och social capital. Extended Essay much... hur var det Neubauten formulerade det? In Circles? The atoms...

Lyssnar iaf på Systrarna och har det rätt gott i källaren, inser att jag har ett kickass PM på g inom ämnet analytisk jurisprudens, men det är bannlyst från diskussionen idag så jag kallar det övergripande för rättspolitiskt och det hoppas jag väl funkar det med. Jättekul att skriva dock och researcha, ser goda utsikter att blir klar nästa helg som planerat fakktis i god tid innan det ska peer review:as even. Nu hoppas vi att allat klaffar!

Och nu den ni all har väntat på...

Är så speedad, sitter och skakar för att jag sovit så lite...greejt.

Streetlights! people!

Bryggt te, klätt mig t om duschat för nu jävlar baby ska jag till JB med alla hung over peers med huvudet fullt av Journey.



Har nått det stadiet i mitt PM-skrivande som alltid sker där jag sitter med tre olika planeringar och tre olika set av research och är så väl förberedd för alla tre men tyvärr inte kan bestämma mig utan sitter med brusande lemmar tills veckan innan och panikar ihop något som främst kan liknas vid kattskit ändå. Nomsayin. Har bred knowledge på området dock, synd att det inte kommer fram...

This just in: Efter att ha konsulterat ett antal tumblrs under nattens gång (som en essentiell del av researchandet) har jag nått den slutsatsen att det är mycket framträdande bland blivande jurister att hata sina peers...hehe. Spec messerscmittarna...

Åh kvaliteten på detta inlägg...yeepers...

Rättsekonomi

Black Books finns på netflix

Middagssällskap: Taxi Driver

Efter vissa påtryckningar av en viss medboende (inte Kalle...) så har jag nu sett Taxi Driver (ej att förväxla med taxidermy). Jag gillade den då den helt enkelt var min typ av film. Jag drar här vissa paralleller till t ex A Beautiful Mind eller The Irrefutable Truth About Demons och ingen är förvånad. Den där gradvisa nedstigningen tills hela livet riktas mot en punkt som alltid slår an rätt strängar i min lätt förutsägbara filmsmak. Kommer att se om den tusen gånger förmodligen, följd av varierande mängder sömn.

Al PaNiro spelade huvudrollen som ni ser ovan (Det är helt enkelt omöjligt att hålla isär dem..mycket som alla Lee/Li:s). 

Visst har DAF cover art på ett av sina album där en av dem är utstyrslad om inte identiskt med så väldigt likt Travis? En googling ger ingenting, på sin höjd lite lastbilar...Någon som sitter på mer kunskap eller kanske lite mad googleskills? host host...

Deep in the bosom of the gentle night

 Är inte sad men väl sömnlös kl. 03:58. Det är helt enkelt för tyst utan varken skottlossning på boxen eller hundsnusande i armhålan. Är ett fan av logiken dock😍

Eftersom det här är lärdomsstaden hörs dock att jag inte är ensam om att vars uppe. Utanför tjattrar kvinnoröster ocj innanför hörs att man spolar vatten och promenerar runt i huset. 

Funderar på en prommis under linorna men vädret är sådant att det inte finns några stjärnor att betrakta och det är ju hela behållningen med en sådan walkabout. 

Oh well, kanske blir att se klart sin city ist vilken jag påbörjade under kvällen. Benicio del Toro, what a babe!

Home Alone

Sitter själv i helgen för att komponera PM om marknadsmissbruk...

+ en macbook där någonstans och massor av böcker med fläckar på

Rådgivare

Fick mail imorse, jag kan nu titulera mig juridisk rådgivare. 

Gjorde en provfråga förra veckan och utvärdeades sedan på juridisk kunnighet och pedagogisk touch, tydligen harjag bägge.

Ja alltså, det är på ideell föreningsbasis men det är en pinne att börja foga till stegen iaf!

In a car to Geneva

Lyssnade på P3 dokumentär om Estonia igår medan jag körde tillbaka ned till lärdomsstaden. 

Värst ändå var ljudupptagningen från dykarna som skulle sätta vajrar och lyfta bogvisiret om jag inte minns fel. De talade om att there they are in heaps by the doors. Fy fan. 

Initialt förklarade man att bärgning inte skulle ske pga det psykisla trauma som skulle orsakas de inblandade. Hemskt på många nivåer.

Preparing for takeoff

Jag och Kalle håller på att packa inför en trip till the NorthLand, nomsayin. Han hjälper till med att pipa takten och jag plockar grejer. Så SÖT.

Jag tänkte bara att ni kunde få veta att jag gjorde en heist i GTA igår där man körde ifrån en tank med en minibandgrävare för att komma undan med bytet. Jag (Franklin) blev skjuten av tankjäveln och dog brinnandes. Less nice. Michey och Trebs klarade sig de jävlarna.

The Power of Me

Nyss kommen från ännu en sjukis som bände och tryckte och drog och böjde och hade sig.
Denna kom till den slutsatsen att mina knäsmärtor inte beror på ledskada eller överansträngning eller meniskproblem eller reumatism eller illiotibialbandets tighthet utan han bedömde mig ha smärta i skelettet eftersom jag bara skrek när klämde där benen rimligtvis borde vara.
Sådan smärta ådrar man sig genom att i sina tonår utöva kraftig fysisk aktivitet och därmed skada de där små plattbitarna i ändarna på skelettbitarna som växer och ska göra skelettet stort och vuxet när man är i den åldern. Han trodde även att mina kilformade ryggkotor var ett utslag av detta.

Tyvärr hade han ingen aning vad han skulle göra åt detta utan var tvungen att få lite betänketid medan han skickade mig vidare till läkare och röntgen.

+
Äntligen någon som tar mina knän på allvar

-
Skelettsmärta...
Ingen aning om åtgärd

Frustrerande

Har mobilt bredband i en liten dongel man kopplar till datorn, något studentinternet finns inte i huset. Ska nu officiellt byta till fast bredband till veckan för att slippa:
1. bli frånkopplad hela tiden
2. vara beroende av täckningsgudinnans nycker i detta hus som tydligen är byggt av bly. Mitt i stan på edge? No more!
Så jag hoppas att det även är det som är problemet med att bloggersidan man skriver på inte laddar och det därför inte går att blogga.
Nåväl, ha er en tumblr medan jag läser rättsfall till dagens lektion: Men & their Dogs (de som posar halvnakna med sina hundar dock...lite tacky va?), finns till och med en och annan chivvis!

Damaged People

"Jag dras alltid till trasiga personer"

För El P!

Överlevt första veckan

Första veckan är nu  avklarad, och vi verkar ha överlevt den alla tre. Det är bra!
Julle fick en mjukstart, så det fick även Kalle och det är bra.
Jag fick en vanlig vecka på programmet men det gick också bra.
I helgen ska vi se Guardians of the Galaxy och plugga, det var väl allt.
HooBa-chakka!

If I was a bird, I'd fly high over the world

Snart föreläsning. Dubbelföreläsning. Skakad inte rörd.

Åter på Kantorsgatan

Terminsstart idag och här sitter jag igen på Kantorsgatan. 

Alla de där långa inläggen om nystarter och livet och universum och allting och och och... Förblev oskrivna men det kanske var lika bra? eller tillochmed bättre.

Idag är jag iaf sjuk och har en punkterad cykel att ta hand om, så kan det gå. Tack och lov bara materialförsäljning på schemat idag.

Inflytt igår betydde utflytt för halva huset visst. Tidigare bebodda lägenheter gapade tomma på kvällskvisten. Inte sörjer jag det dock då de utflyttande traditionsenligt ställer ut sitt oönskade i trapphuset med lappar om att man kan ta vad man vill ha. På detta sätt har jag fyndat en papperskorg och nu en hurts på hjul. Perfa att gömma saker i.

Obsession by KJ

Vi har lekt kurragömma med flodhästkrokken i en timme nu, endless fun för den lilla hunden!

En lila flodhäst med blå prickar och ett ben med knutar i bägge ändar

Ångestmarknad på orten. Den kan kallas så eftersom den äger rum helgen innan grundskolestarten och man kan smaka den lite brända elektriska gruvsamheten i luften, den utsöndras av alla i lämplig ålder som inser att det är sista chansen att införskaffa statement plagget att ha vid skolstarten. En viss ålder köper bilmärken, en annan bandtröjor, på mitten de där skumma vargmotiven, men har man inget annat så ska det införskaffas där. Var mäkta stolt över min Marilyn Manson tröja vid start av fjärde klass, åh ja. Putte är i den åldern att han ville ha sig en hiphopkeps med bred skärm och en monsterlogga på. P rock in da making...

Men

Nu har jag lämnat den delen av marknaden och besöker tivolit med Puttis och Ju, köper godis ( 10 påsar för 60 kr??!!! PRISA GUDARNA!!!!) och ovan nämnda gottis och lekis till Kalle. Kokkosbollar och körv ( en hel salami till bara mig!! Ja nästan) har såklart redan införskaffats och eh ja mer godis såklart.
På tivolit åkte Ju och Putte parishjul (pariserhjul?) som såg ut att vara byggt av lego. Maskinisten blev dock trött på sitt uppdrag och gick för att språkas lite med den som skötte en av de mer halsbrytande attraktionerna. Således fick Ju och Pu åka hjul i ca en kvart men de hade de inget emot fastän korgen gungade betänkligt under deras gemensamma tyngd.


Alla spännande människor kryper fram ur sina iden och luftar skinnvästen på marknaden och det är spännande bara i sig att se alla boms som tydligen lyckats para ihop sig och producera nya människor, man tänker hur gick det till?

Kasta du i sjön

Fiskade i veckan med K, Ju och brorsönerna som är i lämplig ålder.
Storkillen P skötte sig själv m lite hjälp från K medan E var lite mer bortom kontroll. Hotade, skämtsamt, att kasta 2 åriga E i sjön om han inte var snäll och han svarade då med mord i rösten och stadig blick: kasta DU i sjön!

Ska nog vara mer försiktig med mina hot i framtiden.