I was a fool babe, I was blind

Nu sitter jag och skriver sådär många inlägg igen och publicerar slutligen inte ett enda av dem.

Ett har handlat om avvikande sinnesuppfattningar, ett om hur mycket jag gnäller och några stycken om hur världen är mycket vacker.

Gnället är liksom outhärdligt, som att dra igång en siren som tjuter, som under ww2 då flyglarm skrek för fulla halsar. Ett anfall av har du inget snällt att säga så säg inget är det väl antar jag. Helt okaraktäristiskt!