Grannen har som strikt rutin att ha fredagsmys varje veckoslut. Ibland bjuder jag in mig själv att vara med och tömma skålarna (grannen ser så fruktansvärt förnärmad ut så jag bara måste göra om det!) och tömma det gör jag. Just denna vecka blev jag inbjuden tre dagar i förväg av min nya gymkamrat Puttis.
Förtvivlat utbrister han om jag planerar åka utan honom: "Men hur ska du klara dig utan coachen?!?" Det är såklart värt att hålla i åtanke.
Förtvivlat utbrister han om jag planerar åka utan honom: "Men hur ska du klara dig utan coachen?!?" Det är såklart värt att hålla i åtanke.
Fredagsmys och gymmet går liksom hand i hand så bra, likt vänner sedan urtiden. Man gymmar och måste äta för att växa, eller man gymmar och har utrymme för att okynnesäta. Det blir bra i vilket fall. Just denna fredag vill jag mysa med keso. En gymskada?
Men tänk er själva, keso. Och tesked. Mmmm. Lite cayennepeppar/ piri piri eventuellt, men då är det mycken lyx.
Klockan är halv tolv och det här är lunchrapporten.
Men tänk er själva, keso. Och tesked. Mmmm. Lite cayennepeppar/ piri piri eventuellt, men då är det mycken lyx.
Klockan är halv tolv och det här är lunchrapporten.
Känns konstigt att skriva detta ordinära inlägg utan att mena något metaforiskt alls. Det är som om en dammsugare gått genom skallen. Jag sover (ca 13 h/ dag) och tränar lite åt gången (en halvtimme om dagen). Balans?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar