Det är en vårkväll, ljust och ljummen luft rinner in igenom fönstret. Det är memory lane som vecklar ut sig. Du och jag Döden. Lite patetiskt att sortera in sitt liv i epoker efter Kentskivor men det finns säkert sämre grejor att ruta in det förflutna i.
Det är alltid minnesflashes till tiden innan gymnasiet. Konstigt, fast de kanske ligger på rätt avstånd - kanske är det så när man närmar sig de trettio, förhoppningsvis med jobb och en "kotte" eller två, att man minns denna tid på samma sätt. Ca 10 år bakåt?
Jaja, fuck it.
Det var iallafall en tid av många promenader, varvet runt.
Jag gick detta varv igår och ni kan inte förstå skillnaden. Som jag tidigare berättade om min springtur som var fri från huvudschäfern var även denna promenad.
Skulle springa men hade ont i benhinnorna så jag fick promenera hem. Jag kunde i maklig takt polemasa hemåt, lyssna på kraset från skorna och titta på alla träd och all smältande is utan att för den skull vara mitt i härdsmältan av tankar som brukar infinna sig och gå loss då tillfälle ges.
Bara tankeverksamhet, inte tankehärdsmälta. Skillnaden mina vänner, skillnaden! Den är viktig, därför tjatar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar