Kick those black dogs and white mice out

Kokat mig det starkaste kaffet,

myst med den gosigaste hunden

om inte det är uppvärmning för en champion då vet inte jag...

Bortglömda hjältar #1: Police Band Man

Han finns alltid där och ser till att hålla pöbeln på avstånd. Utan tack rullar han ut sina band för att säkra bevisning och hålla ordning och reda i polisvardagens sörja av blod svett  och tårar.
Han är Police Band Man och är med så fort ett mord begås, förbisedd av alla.
Tacken han får är uttöjda band som slokar och fluttrar i brisen när poliser, jägare, fan och hans moster har varit där och gått under eller över banden. Han ser varken ras eller kön utan omgärdar alla offer med sina fina band.
Tycker att alla ska skicka ett tack denna dag till Police Band Man!

Intet är som väntans tider

Imorgon ska peer reviewen på PM:an lämnas in och jag har fått löfte om så svidande kritik att jag kommer börja grina av min peer.  Hennes väninna hade tydligen sagt åt henne att hon inte kunde lämna över det i nuvarande skick utan att göra sig en ovän av mig.
Jag saliverar lite vid blotta tanken på detta hiskeliga dokument...

Give it to me

I can take it

Sushi

8 things worth knowing about eating sushi according to ilovecoffee

Few and far between, hey hey hey

Mina posts alltså. Pluggar för fullt, go-time om en vecka och annars lite bad och haltande med stavar. Känns inte som jag har så mycket att komma med, och så har jag aldrig igång datorn just heller. Tålamod dock mina darlingar, come backen kommer!

Random Access Memories

Random Access Memories (det är en spotifylänk) som vi har längtat och väntat!

Daft Punk har sällskapat mig på mången terränglöpningstur, (men nu när jag tänker på det även ett antal svinkalla långpass) det kanske inte är det bästa ur ren överlevnadssynpunkt att plöja fram genom vegetationen med Daft Punk – Alive 2007 (spotifylänk) dånande i skallen, man hör ju liksom inte när Papa Bear kommer då men för psyket är det skitbra.

Solen har precis gått ned, och du som tyckte att det var lämpligt med t-tröja och shorts börjar nu inse att utan en värmande sol stämde det inte alls. Skymningen är kall och fuktig,underställ med tröja untanpå hade varit mycket bättre, och glasögonen immar igen precis omedelbart då du kommit upp för backen och står i begrepp att ta dig an stenskrovlet för att komma upp under kraftlinorna, upp på skoterleden. Så flämtande och svärande tar du dig an alla stenar och hoppas på att eventuella slingersvansar har gått och gömt sig för natten, för ett par Kinvaras håller då inte för några små sylvassa huggtänder inte. I got this tänker du och pressar vetskapen om björnar i området åt sidan. Smidig som en gasell hoppar du över alla stenar och luriga lösa bitar och tar den sista branta backbiten upp. Hal klippa, tacksam för gummiblandningen under sulorna som gör de trådtunna skorna till ypperliga terrängdojor.

Väl uppe kollar du på 310:an och inser att pulsen är någonstans i den övre stratosfären, det var jobbigt och oekonomiskt att satsa för fullt upp och nu är det bara resten kvar hem.

Valet är att till höger dyka nedför berget och förhållandevis snabbt komma hem, men leden är dåligt utmärkt, hjulspåren efter crossarna syns inte heller i mörkret och du kommer aldrig ihåg vart du ska svänga själv. Till vänster fortsätter kraftlinorna och det är fin och bred väg ned till kobönderna, och sedan grusväg hem. Totalen blir då en mil. Rätt lagomt för en oväntat mörk kväll som denna. Man får väga björnpopulationen mot risken för aliens på grusvägen. Här någonstans börjar du fråga dig varför i hela världen du inte tog pannlampan, skulle det vara så svårt?

ENTR'ACTE

Aliens.
En mörk kväll kommer de vänta på grusvägen, inget är säkrare än det. De kommer välja en kväll då passet varit hårt, knäna grinar och benhinnorna gör att du får gå svårt hjulbent, eller kanske väntar de tills du tror att äsch, här kommer inga aliens inte för då skulle de kommit redan... Surprise MF! För då, då kommer de hälsa på! Mark my words! Bäst är att alltid hålla utkik. Look out!

ENTR'ACTE

Trött och blåst redan tänker du att du måste nog ta och vrida upp intensiteten lite till för att komma hem i en bit och få det här passet att räknas, så du tänker att bästa sättet är att fixa musik som håller igång benen och då blir det Alive med Daft Punk.

 Robot Rock/Oh Yeah sätter tempot och iväg bär det snabbt som blixten mot Den Evinnerliga Nedförsbacken där hastighetsrekord sätts, till häst (uppför), på skidor (nedför) och till fots (nedför). Fötterna rullar som om de var födda till det här och du passerar som genom lager av varm luft och lukt av ruttnande ensilagebalar på väg ned mot ladugården. Nedförslutan slutar för att omedelbart övergå i  uppförsbacke, den luktar koskit och känns tio mil lång. Man kan ju inte tappa farten i den, ifall att någon är inne i ladugården - gosh, de får ju inte tro att du är ute och promenerar. Många tricks för att hålla högt tempo genom hela.

Det fina med Alive 2007 är att det är taktfast pumpande hela vägen genom, alla låtar har gjorts till grymma live versioner som passar utmärkt för sådant här. Det är bara att haka på fast lungorna håller på att sprängas och du har tappat känseln i benen, pang pang pang. Ben upp, ben ned. Jobba med armarna, anspänning i bålen, framåt inte uppåt. Det är riktigt go löpning, och det verkar finnas växlar som inte är tillgängliga annars, sånt flyt! 

Du kramar ur det absolut sista och är slut som artist när du når skylten som pekar att over this hill and far away hittar du Tapelake. Det är långsam promenad upp som gäller och passet har varit grymt.

RAM är inte ett sådant album, det kommer inte kvala in på Runnin (spotifylänk det med). Det är mer polerat och fungerar nog bättre till kontemplerande promenader, inte minst för att lyssna igenom ordentligt.
DPs kreationer går i två stilar, hårt pump / mjukare disco, det här är mesta dels ett mjukt discoalbum med den karaktäristiskta vocodern (som internet lärt mig att det heter! så jag kanske använder det fel...). Det känns som en logisk följd av övriga.
Bäst hittills är Contact, eller Within, måste lyssna mer. 

Säsongsfinal, season 2

Andra fun facts: imorrn har Iron Man 3 premiär på en biograf nära Dig!
Vi väntar dock tills torsdag för att bygga ytterligare lite spänning....

Idag premiärade trailern till Thor 2: the dark world också. Snälla titta och ge omdöme, vad har de gjort med  Lokis hår?!

Business up front and all party in the back

Tänkte precis twittra om hur det var en förbisedd vardagslyxig känsla att vara nyduschad. Kom sedan på att normala människor kanske inte går utan dusch så länge att de glömt hur det känns.... så jag bloggade om det istället! och kom på att om jag inte skrivit något mer än det första hade ni fortfarande inte vetat något om frekvensen...

#uschaduscha

The rocky horror picture show på silverskärmen

Yes, inom en snar framtid kommer TRHPS att gå på en lokal biograf - hur awesome är inte det?!? Ni som bor i närheten, förvänta er hårdhänta inbjudningar att följa med och avnjuta mästerverket!

"Arne Norlin skrev i Aftonbladet 7.6.78: ”Historien är larvig, musiken svag och sexskämten många och dåliga. Filmen ryker av gammalt teaterdamm.” Mikael Jansson skrev i UNT ”Katastrofen fullbordas av att musiken – för det är ju en rockmusikal – inte på något vis håller måtten, ens om man anstränger sig att sänka anspråken. Texterna förbigås lämpligen med tystnad. […] Nej, den här tre år gamla filmen är fullständigt onödig.”

I am your flesh

Delgav skrivgruppen min novell på temat handskar igår. Den utvecklade sig på följande sätt: date --> gay date --> date rape  trodde man MEN det var kannibalism på menyn hela tiden, de tyckte den var sååå bra!
Quentin Tarantino tycks ha en poäng i att allt blir bättre av en underton av håmå löv.

Big balls

Vill minnas att detta kom upp till diskussion igår...

Här är den.

Forgive me any pain I may have brought to you

 Snurrade runt som en packe djupfrysta sniglar i en blender. Mycket skrammel, shaky feel to it och passar man sig så smyger motorn iväg. Jobbig känsla.
Jag gick ned i källarn och lyfte those god damn heavy ass weights som terapi. Mindful är man med kroppsvikten(jaja, eftersom ni frågar...lite till) hängande i händerna på väg på top positionen i marklyft med svetten som rinner i en flod nedför nacken och ögonen fästa uppe i skyn.
Koordinationstränade lite med kettlebell efteråt. Hittade en 16 kg och en 24 kg, lille- och storebror helt enkelt. Fick nöja mig med 12an i windmill:sen dock för min koordination hade tydligen gått hem till gud. Planerade säckterapi också, men några övade steppdans därnere så jag fick ge mig.
Nu ska jag lyssna på weeping willows och tänka på min pm.

Fö älskar jag att ICA är storebror, fick mig en feting på 25kr idag och 20% på eko snabbkaffe - som att fylla år! Naw, de håller koll de...haha....

Hörde händerna mot himlen idag också. Grymt besviken. Lyssnar på Morrissey istället.

Ja just det, jag var ju på skrivkurs igår - första gången!
Vi fick 20 min på oss att knåpa ihop en story och jag gjorde min till en cowboy story som involverade 300 nakna soldater samlade av studentnationerna i hopp om gratis öl, eldsprutande drakar som drack glädje från akkis, svarta riddare och gun fights vid universitetshuset. Needless to say var det en dunderhit.

Year one: Pilli and the toadlicker

Behind the Wheel

The way the morning broke was quite unusual.
Det var en solig morgon och jag vaknade med ett hopp ut i verkligheten. Snöt bort blodet ur näsan, vred ur lakanen all svett och
slogpådatornstädadediskadefrukosteradesminkademigfixadehåretgjordehåliöratkläddemigiuniform.
Sedan var klockan 6 och det var dags att börja med dagens PM. Jävlar vad bra det gick! Bam bam bam! Ända fram till lunch. Efter lunch började skoldagen.
Föreläsning med en rätt cool gubbe idag, han var professor, hade suttit i HFD och varit JO. Ni vet sådant där som barnbarnen bara måste få veta. Tror att hans plats inte så mycket var att undervisa som att påvisa hur bitchin' good man kan vara om man är ambitiös. Unga jurister skjuter tydligen ambition som om det vore både kola och hagelgevär?

Awesome låt, ni borde lyssna. Remake av DMs gamla dänga.

Sedan åkte jag till en vän. Hon bjöd mig på mat, och alla vänner som bjuder på mat har liksom en särställning i hierarkin. Studentbudget. Sopnedkast. You do the math!
Ratatouille, eller var det bouillabaisse? Det var hursom inte helt relevant. Mat kan vara god men sällskap mycket mer!
Vännen var lika breathtaking som vanligt. Självklart omger jag mig bara med vackra människor, men just idag känner jag för att dela med mig av att de är det!

Kobayashi Maru

Varför är Kyle den stackare som Kaptenar Kobayashi Maru?

Melodifestivalen 2012

Ja jag tyckte då för en att Thorsten Flinck svängde röven av resten!

Indalsälven

Precis impulsbadat i älven. Det var svinkallt men väldigt uppfriskande.
Nu är jag ensam hemma medan optikern tar hand om Sturmis.
Mjau.

2011.05.12; ett axplock [A Beautiful Mind, Röd och natt]

Släpp taget - omfamnar okänd mark-

så ytterst underligt - hur? Så här?

- Förtjänat- javisst år & år & år

tvivel, ärr, förakt & tvivel, cirklar

tills äntligen!

Förkylningen släppte och själen är fri!

Världen är vacker, färgerna ler! Så fräscht,

måste vara nymålat

jag lovar. Ingen har trampat på

golvet- 

skinande hälsar morgonsolen.

Varannan sekund sker återfödseln; resurrektionen

den nya dimensionen lägger av gamla skal.

Världen sover- ett sådant slöseri, hur kan inte

leendet hålla dem vakna?

Solen kan aldrig lämna sitt sken obrukbart.

För allt det vackra jag ser- alla tusen detaljer i ultra HD

lämnar gråleran i vinterns armar.

Med gräset växer livslusten - genom sprickor i

den gamla bitterhetens stenblock.

Världen glöder av rosenkvarts & solen reflekterar

- hur underbart att vara människa!

[Obearbetat endast översatt till knapptryck istället för bläckdrag, 

men en ganska superhärlig känsla måste jag erkänna. 

Radbyten för att raderna inte ska ta i kanten- det är allt.

Inget poetiskt mästerverk smickrar jag mig med (jag har annat att göra). 

Bara en anteckning.]

Extrem lördagskväll

Ser på Bear med Sturmis. Han är på ovanligt gott humör, talar om avokados,majo, choklad och isolerade öar. Inte fritt från att hungern börjar rasa. Det blev inte bättre av att vi såg på Ultimate Cake Off innan.

UCO, Cake Boss etc, på Discovery Travel and Living, har de kommit på något som jag missat? Nevermind egentligen, jag bara undrar. I Cake Boss är the boss himself överhuvud i Sopranos stil och konditor, så frågan kvarstår är det badass att baka? Jag vill gärna vara badass om det innebär att bygga stora tårtmonster och styra med italiensk accent på sin engelska.