Han kunde ju sjunga, så han sjöng för mig
fylld av förväntningar på gråt och tandagnisslan
Det är ju lite horeri att lämna ut sådant här, med tanke på privatlivets helgd och sådant men, tja ämnet är gammalt och utnött.
Tar med mig ljuset och låter resten vara glömt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar