MEN det är så vackert förstår ni, för jag sitter här och känner mig lite som han som bor i källarhålet. Jag låter hakan vässa till sig i handflatan medan jag sträcker den andra handen mot rutan i fönstret. Känner brisen dra mot mina kalla fingrar och mumlar stilla "avskyvärt". Det är inte bara utsikten, vägverket, som är vedervärdigt utan lukten från människorna runt omkring. Mmm, man hamnar riktigt i stämning!
Ett stort gallerfönster pryder väggen mittemot den tjocka välisolerade dörren som allra minst kan hålla en kärnkraftsexolpsion ute, vem vet kanske tillochmed den håller döden ute. I min cell finns blott en gardin och den är av grovt tyg, lika vit som de murade väggarna. I mitt ideala arbetsrum ser det nog ut lite såhär.
Sängen är av plywood, osäkert om den håller mig annars får jag stiga djupare in i the matrix och sova på brädgolvet. Blott en lampa av polerat stål finns här och en liten bit spegel på väggen för att förhindra eventuella brutaliteter äger rum. Speglar är ondskans verktyg vet ni. Det finns slutligen en hylla också - även den en gång vit fast nu falnande grå som är utvuxen ur väggen ovan sängdelen. Det är fint så fint!
Jag skulle nog kunna sitta här och författa mitt mästerverk tror jag, och vem vet det kanske blir så innan sagan är all då jag även nästa helg skall sitta i fängelse. Utan att skryta, men detta är rätt awesome! Hursom borde jag nu uppsöka en mack för att köpa sådan där tandkräm för allas vältrevnad samt en trevlig frukost.
Au revoir!
Va myyysigt!!!!
SvaraRaderaDet måste jag faktiskt säga att det var, saknade en uniformsklädd herre som kom och väckte mig dock. Då hade det varit ultimat- helt klart!
SvaraRadera