Oh father why are all the women weeping?

- Gråter du aldrig?
- Nej.
- Men varför gråter du inte? Det är hälsosamt att gråta ibland hemma på kammaren. Man kan släppa allt då och det känns mycket bättre.
- Jag gör inte det bara.
- Då tycker jag att du ska hyra en sorglig film att se så du får gråta ur dig lite.
- (Sorglig film?! Ledsen men jag är en sådan där som skrattar där det inte ska vara roligt, så det skulle nog inte fungera. Norman du vet.) Emh...ja. Får prova det.
- Det är såklart ditt liv och du bestämmer. Du behöver inte gråta men det är hälsosamt och något som alla människor gör.

Kill the headlights and put it in neutral stock car flamin’ with a loser and the cruise control

Stress?
För långt bort, som att tänka genom seg dimma, se omvärlden genom sega moln. Bokstäver är just inte mer. Frustrerande långsam läsning.
För nära, sticker i armar och ben för att man är för nära verkligheten. Uttröttande.
Javars!

Det rullar vidare. Börjar kännas angeläget att presterara på den akademiska nivån nu, och självklart är det en paradox för när det börjar kännas extra viktigt att prestera brukar hjärnan välja att checka ut. Mängdträning fungerar liksom inte.
Inget nytt under solen visserligen, men det känns nytt varje gång.

Haha xD

Men det är ju faktiskt inte nytt, tjänar hemskt lite till att jämföra med hur det var innan även om det är lika förvånande varje gång.

Push the writer to the wall, It may come but it will pass

Inatt bakade jag, bananbröd och potatis-smuffins resultatet blev jävligt bra om jag får säga det själv. Och jo jag får ha en åsikt fast jag gillar snabbkaffe och pärmjöl-och-cola-och-tabasco-sås. I vart fall, det var början för dagen.  Nice nice. Sms:ade med en nygammal bekantskap så länge som förklarade hur givande det var att spela dart. Det var spännande!

Sedan var jag på stöldmarknad med Elsa Triolet och fyndade inte mindre än 2 kavajer som det har rökts många cigarrer i. Jag kommer gå runt klädd som "Gågubben", kom på när jag kom hem att jag faktiskt hade matchande kjolar. Nice Nice. Fick dessutom nöjet att umgås med Elsa som sagt, och fick en melon av densamma. Jag hoppas att jag kom ihåg att tacka, annars tack så mycket! Fyndade också ett halvkilo te för 30 kr, förstår ni lyckan?! Fynd! Och jaja, som vanligt glömde jag att kjolen drar åt norr och jackan åt söder, men vädret var som vanligt så behagligt att jag intet märkte - det bjuder jag väl på...igen.

Såg en bronsstatyett, eller vad man ska kalla det, av Hitler, lite oväntat måste jag säga och varken Sturms eller Elsa delade min glädje över att ha hittat ett sådant udda föremål. När jag frågade om jag fick ta  en bild skakade försäljaren bara på huvudet, han tyckte nog jag var lite underlig. Men visst tog jag en bild ändå. Förvänta dig en bild El P, så du kan visa kompisarna. Fick mig en pratstund med en man som påtalade vilka svin japanerna och koreanerna varit i ww2, true that.

Städade sedan undan allt från bakningen, arbetade på medveten närvaro medans (det sket sig nämligen totalt på Sivia, allt folk, allt blev för mycket - zonade ut där) efter en inspirerande konversation igår.

Klämde på detta in en tvätt, gym och lagar nu mer mat. Ugnsbakad petatis och marotas med sådan där fried chicken medan jag lyssnar på Flood I.
Jeez, det känns som om jag levt i verkligheten idag. Det är en känsla man är rätt nöjd med. Har till och med börjat heja på grannarna, my god det är ingen hejd!

PS och oroa er inte nu, jag har pluggat med. Ska skriva PM nu också.

Priest ('94) i två bilder

Flickepräst/ bårdispräst

"I've just taken 24 paracetamols" 

Manpriest/bissing

"Bitch Please"

Sturms! Vilken tur att jag inte gav upp som befarat efter texterna i början! 

Mkt bra film detta, många gråtande katolska män i kyrkokläder. Tog upp viktiga saker som inte skall förringas. Det var rätt tunga grejer som klämdes in.

Andra [mindre] viktiga saker som filmen inte gav svar på:

1. Får man sådär konstig gång av att cykla mycket? Do not want, men har hört att...det finns likheter.

2. Varför sa [Carlyle] att han var ledsen? Han blev ju ffs dumpad!

3. Är polisen sådär picky överlag?  

4. Är allt i början bara överkompensering?

5. Har katolska präster sådär stor handlingsfrihet?

6. Är bissingsprästen med i the Full Monty?

7. Varför ska [Carlyle] fejka irländska? Inte trovärdigt!

Övriga punkter:

Han var bra på puppyeyes bårdisprästen! Verkligen snorsöt.

Man tro på gud runka pung och ramla kull

Sömnlös i Tapelake? Jo lutar nog åt en lång dags färd mot a Beautiful Mind här, en god ersättare till A Clockwork visar det sig. Men prettofaktorn är ju oförlåtligen borttappad, vore kanske coolare om det var Lost Highway, eller Mulholland Drive- det är fasen giltigt att se dem tusen ggr. Ändå bättre än att se Lolita tusen ggr kanske- för imagen alltså.

Men först en låt jag spelat tusen ggr under de senaste två dygnen (då jag inte lyssnat på en okristlig mängd kristet - här blandas fult och fint opretentiöst, i ett inlägg som öppnade med ABM what else is there to do medan jag lyssnar på Kent), gitarren som svänger får mig att vilja dansa lite.


Här för övrigt varit ute och sprungit för första gången idag sedan...jag vet inte när. El P, hur går det för dig? När jag säger att jag varit ute och sprungit menar jag inte ett hobbymarathon utan 2km spring och sedan sprängd med hosta och pipande andning 3 km gåendes hem. Dock en hel km genom skog, som övning- bra va?

I valet och kvalet- filosofi i höst eller inte? Känns ju lockande som en kul grej utöver alla satans fysik b och kemi b och sådant där. På Stockholms Universitet kan man dock läsa sig till en kandidat i matematik och praktisk filosofi såg jag idag. Lät onekligen väldans lockande, lite mys och lite flum liksom, haha!
Allt var ju inte frid och fröjd med anmälan och så eftersom jag gjort ett delmoment redan, men inga problem tänkte jag, bara att kontakta studie...tjohejsan på idé och någotmerinstutionen/fakulteten-vad-det-nu-var? Nja, sedan såg jag hennes namn, From. Ett rör ned i minnet öppnade sig:
1. Det var henne jag anmälde avbrott till ifjol höst
2. Det var henne jag skickade tusen efteranmälningar till ifjol då jag under sommar och glatt lynne kom på att jag skulle läsa en jävla massa kurser som var kul att ha.
3. Det var henne jag sedan fick maila och avanmäla mig till "alla ev[that's right] kurser jag anmält mig till förutom filosofi A"
4. Det som tyvärr får stryka på foten om det blir skarpt läge är ju filosofin, fast det strider mot alltets ordning. Läste någonstans om medvetandestudier - neuropsykologi och filosofi- det lät spännande det! => den jag får avanmäla mig till igen. Nu hindrar ju inte punkt 1 och 2 och 4 mig öht men mest nummer 3, hennes lite syrliga svar om att allt eventuellt arbete nedlagt nu var förgäves tack vare min jävla oförmåga till ett beslut var lite avskräckande (på låtsas iaf- bitches please!). Hum hum, what to do?

Ich hatte ein wort

Känner mig lite som en sommarkatt, done jagat solkatter och mest bara needy. Precis som en katt- så där "nej jag behöver dig inte, tro inget sådant.... men får jag ligga i ditt knä en stund?" 

Känner mig lite som Placebo låter, lite som Pete Steele i slutet på den där om "winters day"(med stor reservation hävdar jag att det är bloody kisses - som jag helt överilat sålde till Han på Hörnet...what a guy!) utan något att egentligen skriva, hur låter det som kontrast till den senaste tidens egoboostande? 

Tillbaka kanske...

Spenderat dagen fortsatt städandes, sorterandes, brännandes-  lagat pannkisar, misslyckade men ändå dugliga som middag. Ätit glass till lunch med mozzarella - you should try it!  I know I'm a blob...  dansat en stund, räknat en stund och en stund bara suttit med munnen öppen och väntat på att en fluga skall boa in sig.

 Tänkte skriva att jag även konverserat en stund med mig själv men det var faktiskt Surmis jag konverserade med - supersvar ensured, nästan som att prata med sig själv med andra ord.

Serotonin

Streberjugend handed me her MBP as if I was unworthy of such honours and didn't know how to handle it, and as diverted my eyes and assumed a very uncomfortable but humble position I stared into her blank eyes and said, I said, I said

BITCH PLEASE!


Fuck yeah.

When I find myself in times of trouble

Ibland frågar jag mig själv varför jag gör saker och ting, svaret är då paradoxalt oftast 'cause I'm livin' the dream baby! Groovy yeah!

El Nino

Ute faller himlen ner på oss syndare. Grå himmel blir till brun sörja under våra fötter, innanför våra kläder, inuti våra hjärtan. Tillsammans står vi alla med håret slickat mot våra pannor och väntar. Vi kan inget annat göra än hålla fast vid tron och vänta. 
När ska vi bli förlåtna? När skall regnet sluta att förstöra våra grödor och skölja bort allt som boskapen lever av? Förgäves att fråga efter svar, knappt kan vi tala med varandra genom regnets ohyggliga ridå, hur skall då den som vet kunna svara? Om svaret kommer hör vi det inte om inte regnet är svaret-
Endast en bot finns och det är bönen om förlåtelse säger Ezhekiel med det spretiga skägget och den avgrundsdånande stämman. Vi måste förtjäna förlåtelsen med hela våra varelser och ber det gör vi i våra stugor, på knä i gyttjefälten och kramandes våra barn. Ingen sparas, hjorden decimeras, de gamla och de unga tas av regnet vi sänder dem till den sista vilan på floden som är gul av gyttjan. Vi blir starkare säger Ezhekiel då vi med stirrande blickar och böjda nackar är tvingade att acceptera det öde regnet sköljer över oss. Vi blir färre men starkare, utvalda. Ezhekiel är inte en av de utvalda. Han rosslar och spottar, skinnet är så blekt att man kan se genom det. Själv vet han att regnet kommer att sluta i tid hävdar han, men jag har sett tvivlet i hans ögon. Om inte vi kan få medicin för hans hosta är honom slutet snart kommet.

Under våra hus sköljer regnet. Husen är uppbyggda av de äldre generationerna, de visste att regnet en dag skulle komma. Bland oss vet bara Ezhekiel och han minns inte allt. Han berättar inte allt, vi måste tro säger han. Våra försök duger inte. De eldar vi tänt i våra kaminer kan inte jaga bort fukten och kylan, ingen bön i hela världen kan få grådiset att lätta. Vi sover under regnet, snarkar i takt med takdroppet och kliver upp från en svettvåt sömn för att tröstlöst försöka rädda lite kött från den avmagrande boskapen. 

Någon sa att vi måste jaga bort det, men min fru sade att det var hedendom. Ezhekiel höll med, han hävdade att det var sådan hedendom som gjorde att regnet aldrig slutar. Han rådde oss att hjälpa till och rena hjorden själva. Några tog villigt sig an uppgiften men inte jag. Jag fann det avskyvärt och kunde jag bara skulle jag rida härifrån med min fru som jag planerat innan regnet. Innan regnet tar sönder oss som de andra. Det var då jag insåg att Ezhekiel var en rädd gammal man precis som resten och att han lever lika flott på hoppet som dem. Regnet har gjort honom galen och sjukdomen har lagt sin börda till på det. Jag insåg att han skulle uppvigla oss mot varandra för att rädda sitt eget skinn och så lystet han sneglat på Emily, jag förstod hur han skulle tolka min tystnad. Det fanns bara en sak att göra.

Kanske är det jag som fört regnet hit? Mina planer på att överge platsen kanske drog vreden över oss, ödets ironi är träffsäkert. Kanske beror det inte alls på detta, men vem ska jag fråga om råd? Första stenen är kastad och jag vill inte bli träffad av nästa. Sanningen är en svår dans på hala stenar. Nedanför forsar ovissheten lika gul som strömmen och så får den vara. Floden renar oss alla. Vad jag kan göra är att vänta och hoppas.
Regnets slöjor måste lyfta någongång och när de gör det hoppas jag att en häst är kvar i ridbart skick för ta mig och Emily härifrån.

We are pretto, prepare to be assimilated

El Sturmo försökte sig på lite B.K Öijer häromdagen. Hon skulle visa mig dikten de hade analyserat på svenskan varpå jag bläddrar upp registret längst bak i min pocket utgåva av hans samlade verk. Hon pratar med mig bläddrar en stund och utbrister sedan: Varför måste han skriva så konstigt?! Med enormt missnöje i rösten. Sedan blir hon tyst och börjar efter en stunds högröd tystnad skratta.

Jag behöver bara titta på henne för att förstå. Hon trodde att registret var en dikt. You've gotta love el S.

Jag har själv fallit för frestelsen att återuppleva gamla minnen och lyssna på Eddie Meduza litegrann å det senaste. Icke anar man hur hans alster beter sig som klister i hjärnan förrän det är för sent och man gnolar glatt något halvsnusk hela dagen. Idag har jag t ex gått runt och sjungit om hur gött det är att supa pojkar, andra dagar är det smäktande ballader om Tampico. Klister I tell you, klister!
Å andra sidan har jag drabbats av ett akut behov av att förstå mannen bakom exempelvis Tampico- en helt OK dansbandslåt med en ganska positiv, lätt sentimental sensmoral ála dansband. Hur kan han även stå bakom alster som Fisdisco eller E. Hitler skiter? Är det som min kära moder brukar beskriva när fader börjar trumpeta eller prata om de långa kalsongernas natt att det brakar sta helt enkelt, eller är han kanske den mest välbalanserade människa som uttryckt sig i sång?  Jag odlar en besatthet.

Appropå besattheter så har Camp Allilujeva varit till K idag också. Sturmis var med utanför denna vecka med och fick en glimt av sin hjälte sedan var hon lycklig. Jag fick ett kontrakt att skriva på och en chans att titta på hans papper, jag tog den dock inte för jag vet inte hur mycket jag bör veta.
Nästa vecka börjar jag i färdighetsgruppen eftersom det sker sådana stora framsteg och eftersom "allihop" inte är ett giltigt svar på frågan " vilka känslor känner du då?".

Ridning och middag

Idag har jag och E T ridit de små hästarna igen!

Vi har böjt och sträckt och ställt och arbetat dem så mkt det bara gick, sedan drillade jag E Ts sits och kapacitet ytterligare ett tag från marken. Hennes potential är enorm, med en bra lärare såklart.

Sacja skötte sig vackert och gjorde som jag ville efter ett tag gick hon nästan vändningar på bakdelen, mkt protester men hon skötte sig bra. Vi tog det steg för steg.

Vi åt nyss middag i Tapelake och som alltid när det kollektiva blodsockret höjs till skyarna började vi trumpeta (Generalissimus), trumma (Sturmis) och sjunga (undertecknad).

Det var religiösa melodier som stod på menyn och Han har öppnat pärleporten stämdes upp i alla olika tonarter...

Idag harjag äfven varit en grymt duktig människa och skottat bort ogräs på ridplanen, mkt fint får jag säga. Dock saknas lite engagemang innan planen är ultimat. Men det kommer imorrn eller i övermorrn... eller ja.