4.10.2015

My hips are razorblades (cry boy cry)

Questionable, very questionable om mina hips någonsin kan eller har kunnat kategoriserats som rakblad. Idag nåddes någon slags smärtgräns när mina gamla braxxor gav upp och jag tvingades uppsöka ett sådant därt centrum för orättvisa och tillika tempel för lågt självvärde, nämligen G Centrum för att införskaffa ett par nya.

Något har hänt medan jag sov eller så (nej jag är mycket medveten om resan hit och varför och hurför  och zombiepreparat och taskiga val, men låtsas smakar bäst i skrift) för nu kan snart inte tjockisavdelningen hålla mina kroppsdelar. Fet (huhu) ogilla på det!

Så jag lanserar härmed Project Keller.

Precis som det låter innebär det en kroppstransformation från wiggly wobbly till thiney whimey och och så där lagom muskulös. Det är en lång plan, lite inspirerad av America Works och mycket inspirerad av Keller i Oz, ni kommer ihåg honom - avundsjukan och så, ja ni vet...
Planen har funnits sedan förra veckan ungefär men jag tänkte inte sätta något på pränt eftersom jag vet hur karaktärslös jag är, och varit i swing sedan igår. Fetnollat skräp och tröst.

Ingen press, bara luftiga mål att ha blivit lite mindre till inledningsvis början på september.

Sedan kör vi min favvolåt just nu på detta, den har liksom sugit fast sig i hjärnänden på mig just nu fastän det var år sedan jag hörde den första gången (då som intro till en dokumentärserie på SVT, any takers?).
Som alla vet blir allting bättre när det är extended so here you go!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar