4.21.2015

En tilldragelse som hände mig en dag i staden...

Jag var till dietisten idag (som tyckte jag kunde äta popcorn som okynnessnacks medan jag pluggade), och kom hem därifrån glad som bara den. Vädret var vackert och jag fick återse mina favorit Uppsalabor, what's not to like liksom? Böckerna hade dessutom kommit så allt var frid och fröjd så när som på att ett behov av införskaffande av lite smått och gott till middagen krävdes. Vädret var som sagt vackert och gräsmattan utanför huset beströdd med folk som ville fånga lite sol.

Vi beslöt därför att hoppa på våra cyklar och åka till ICA innan middagen. Nämnde jag att humöret var högt och vi ägnade oss åt lite käftslängande medan vi hämtade våra cyklar. Min cykel har ju SPD pedaler eftersom jag fortfarande när en dröm att cykla till sommaren.

Så när vi skulle hoppa upp och iväg i en enda vig rörelse glider min fot av nämnda lillpedalen medan det andra benet var i luften och jag dråsade i backen medan cykeln fortsatte en bit till innan även den dök omkull. Jag kanade efter cykeln och allt var hemskt generande eftersom det stod en psykologjävel bredvid och gapskrattade åt mitt missöde. Empati, yeah right, andra traits går före...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar