Varje ton jag lyssnar på framkallar gamla minnen. Kan se där jag går, höra vad jag tänkte, känna det jag kände då. Som att hitta en malström i tiden.
Att skriva över är en utmaning.
Att skriva över är en utmaning.
10.29.2011
Mr Awesome-o
Liten Rune Larsson afton idag.
Titta på Rune
Lyssna på Rune
Läs om/av Rune
Rune är jävligt awesome. Han är en maskin laddad med blodpudding och smörgåstårta som är helt ostoppbar. Han drivs av limpmackor med honung och har sprungit tvärsöver Amerika, från Portugal och hem till Trollhättan och har nordiskt rekord i antal km sprungna på 24 h. Han är überawesome-o.
"På tävlingsdagen vaknar jag så sent det är praktiskt möjligt. Personbästat är 50 minuter innan start. Det var perfekt och jag sprang på 6:51 (Lejonbragden i Lund 1986). Till frukost äter jag svårsmält mat. Innan mitt bästa 100-kilometerslopp smällde jag i mig ett halvt kilo ostkaka med två deciliter vispad grädde och en massa blåbärssylt en timma innan starten. Innan loppet i Hultsfred 1998 åt jag en rejäl laddning blodpudding. Maratonlöparna kan gärna sitta där vid frukostbordet med sitt vita, lättsmälta bröd. Men vi som ska springa hela dagen behöver nog en frukost som räcker länge. Visserligen belastar ostkaka och blodpudding matsmältningsapparaten mera och kräver mer blod till inälvorna för att spjälkas upp, men vi har andra marginaler till vår mjölksyratröskel under loppet än vad maratonlöparna har."
Titta på Rune
Lyssna på Rune
Läs om/av Rune
Rune är jävligt awesome. Han är en maskin laddad med blodpudding och smörgåstårta som är helt ostoppbar. Han drivs av limpmackor med honung och har sprungit tvärsöver Amerika, från Portugal och hem till Trollhättan och har nordiskt rekord i antal km sprungna på 24 h. Han är überawesome-o.
"På tävlingsdagen vaknar jag så sent det är praktiskt möjligt. Personbästat är 50 minuter innan start. Det var perfekt och jag sprang på 6:51 (Lejonbragden i Lund 1986). Till frukost äter jag svårsmält mat. Innan mitt bästa 100-kilometerslopp smällde jag i mig ett halvt kilo ostkaka med två deciliter vispad grädde och en massa blåbärssylt en timma innan starten. Innan loppet i Hultsfred 1998 åt jag en rejäl laddning blodpudding. Maratonlöparna kan gärna sitta där vid frukostbordet med sitt vita, lättsmälta bröd. Men vi som ska springa hela dagen behöver nog en frukost som räcker länge. Visserligen belastar ostkaka och blodpudding matsmältningsapparaten mera och kräver mer blod till inälvorna för att spjälkas upp, men vi har andra marginaler till vår mjölksyratröskel under loppet än vad maratonlöparna har."
10.28.2011
Gimmie back the Berlin wall, gimmie Stalin and St Paul. I've seen the future brother - it is murder.
Så jag har fått en lägenhet till våren, från december rättare sagt. I Uppsala. Det är tydligen rekordmånga som sökt dit denna termin, yay. Men slutgiltiga intagningsbeskedet anländer inte förrän i december - första i november. Lite knivigt läge då jag måste acceptera lägenheten snarast för att få skriva kontrakt på den. Det skall alltså betalas 3 månadshyror om jag inte kommer in men har skrivit på kontraktet.
Man är ju tvungen att börja tänka sådanahär gånger, ska jag flytta nu? What's up with that? Bort från flocken? Hur kul låter det. Ja, det är utvecklande och karaktärsdanande på många sätt men... jag minns ju liksom hur det gick till i Uppsala. Jag kan få som flashbacks av det. Som genom en lins av Birro-ism.
Cykling i regnet, gråt till oHGr, oh all that fucking gråt till allt möjligt. Alla vakna nätter stirrandes ut från mina fönster över den natriumstinna staden, räknandes timmar och minuter. Alla gånger jag sa till mig själv att jag var en maskin och att jag borde bete mig som en. Alla gånger jag kollade tungan efter maskar då jag faktiskt sovit. De kunde byggt sig ett bo medan jag sov, i svalget. Övertygad. Kände dem vrida och åla där. Sömnbrist does that to ya. Allt det där kan man låtsas inte hände, inte är en del av mig.
I all ärlighet var det väl knappast Uppsalas fel, men visst spelar det in för magkänslan. Jo visst det var roligt också men för sådana här beslut tenderar ju det tråkiga att spela in. Det är inte samma sak nu heller. I min 2a bestämmer endast jag och jag är äldre och klokare, hoppas jag iallafall. Kan kanske ta ett steg tillbaka och säga stopp istället för att bita i bettet som en skenande häst. Dessutom rör det sig om en termin innan Sturms kommer efter. Det är svårt att dels inte låta det förflutna definera och dels att kännas vid det som en aspekt av verkligheten som påverkar. Jag vill ju inte bortse helt från historien men jag vill inte låta det styra heller. Mycket svårt att träda okänd mark med gamla kartor så att säga.
Visst, jag har fortfarande sk panikattacker, ibland i dagar. Men... det tycks inte förbättra sig. Jag tror den käre flockledaren har rätt då han säger att det handlar om att leva med det. Go Chuck Norris on it's ass so to speak, det har ju gått att tygla förut, yes little Alex? Det kan ju inte gärna vara en orsak att undvika, yes little Alex? Man kan fråga till vilket pris little Alex. Vilka villkor krävs för kontroll och vilka krävs för att undvika, little Alex. Vilka villkor krävs för att det skall vara en tillgång och inte en nackdel.
Linehan, har poänger i mycket men det vettefan om skills är så jävla användbara. Jag förstår inte tänket bakom kanske. Värt att fråga är om man måste tro på det eller om det är troligt. Det är svårt det där. I don't do gyllene medelvägen (sa hon som nyss blivit äldre och klokare...).
Eller gjorde inte iallafall, vem vet egentligen hur det blir nu?
Man är ju tvungen att börja tänka sådanahär gånger, ska jag flytta nu? What's up with that? Bort från flocken? Hur kul låter det. Ja, det är utvecklande och karaktärsdanande på många sätt men... jag minns ju liksom hur det gick till i Uppsala. Jag kan få som flashbacks av det. Som genom en lins av Birro-ism.
Cykling i regnet, gråt till oHGr, oh all that fucking gråt till allt möjligt. Alla vakna nätter stirrandes ut från mina fönster över den natriumstinna staden, räknandes timmar och minuter. Alla gånger jag sa till mig själv att jag var en maskin och att jag borde bete mig som en. Alla gånger jag kollade tungan efter maskar då jag faktiskt sovit. De kunde byggt sig ett bo medan jag sov, i svalget. Övertygad. Kände dem vrida och åla där. Sömnbrist does that to ya. Allt det där kan man låtsas inte hände, inte är en del av mig.
I all ärlighet var det väl knappast Uppsalas fel, men visst spelar det in för magkänslan. Jo visst det var roligt också men för sådana här beslut tenderar ju det tråkiga att spela in. Det är inte samma sak nu heller. I min 2a bestämmer endast jag och jag är äldre och klokare, hoppas jag iallafall. Kan kanske ta ett steg tillbaka och säga stopp istället för att bita i bettet som en skenande häst. Dessutom rör det sig om en termin innan Sturms kommer efter. Det är svårt att dels inte låta det förflutna definera och dels att kännas vid det som en aspekt av verkligheten som påverkar. Jag vill ju inte bortse helt från historien men jag vill inte låta det styra heller. Mycket svårt att träda okänd mark med gamla kartor så att säga.
Visst, jag har fortfarande sk panikattacker, ibland i dagar. Men... det tycks inte förbättra sig. Jag tror den käre flockledaren har rätt då han säger att det handlar om att leva med det. Go Chuck Norris on it's ass so to speak, det har ju gått att tygla förut, yes little Alex? Det kan ju inte gärna vara en orsak att undvika, yes little Alex? Man kan fråga till vilket pris little Alex. Vilka villkor krävs för kontroll och vilka krävs för att undvika, little Alex. Vilka villkor krävs för att det skall vara en tillgång och inte en nackdel.
Linehan, har poänger i mycket men det vettefan om skills är så jävla användbara. Jag förstår inte tänket bakom kanske. Värt att fråga är om man måste tro på det eller om det är troligt. Det är svårt det där. I don't do gyllene medelvägen (sa hon som nyss blivit äldre och klokare...).
Eller gjorde inte iallafall, vem vet egentligen hur det blir nu?
10.26.2011
Vem är Björn och vem är Benny? eller Picard?!?!
Hauptmanns fru, T fyllde år i helgen. Där var en massa boms if you know what I mean. Och såklart en och annan el P samt en jävla massa tårta. De följs ofta åt fast i omvänd ordning. Where tårta is el P will be och där Horta is, Sturms will be. Så är världsordningen.
Hauptmann råkar ju ha en massa släktingar som inte är mina släktingar, och några sådana dök upp för att fira T. Samma problem infinner sig varje gång, vem är Björn och vem är Benny?! tacksamt nog avgjorde en tröja frågan denna gång. Motivet var en toalett kastad i huvudet på en streckgubbe. Innovativt. Men det var alltså Björn som hade tröjan och Benny var då följdaktigen den som inte hade det.
Det är dock inte det värsta, det där med att det kommer boms och äter upp tårtan - utan det är vad jag fick höra först i efterhand och grunnat på sedan jag fick vetskap om detta. Det visade sig att en av dessa snyltare av tårta, och skördarkännare tillika ("skördarhuvudet var stort som en liten folkvagn - jag lovar!") faktiskt, och på allvar (wtf!?!) hävdade att Picard var en bättre starship fleet captain än Cpt. Kirk. I am baffled.
And so is Leonard Nimoy
Hur man på allvar ens kan skämta om en sådan sak, det förstår jag inte! Upppumpad som Sturms var av av att kasta in 11 ton ved hade ju situationen kunnat urarta. Kanske var tur att vi inte fick veta. Just to set things straight, så är det alltså så här det är iallafall.
Hauptmann råkar ju ha en massa släktingar som inte är mina släktingar, och några sådana dök upp för att fira T. Samma problem infinner sig varje gång, vem är Björn och vem är Benny?! tacksamt nog avgjorde en tröja frågan denna gång. Motivet var en toalett kastad i huvudet på en streckgubbe. Innovativt. Men det var alltså Björn som hade tröjan och Benny var då följdaktigen den som inte hade det.
Det är dock inte det värsta, det där med att det kommer boms och äter upp tårtan - utan det är vad jag fick höra först i efterhand och grunnat på sedan jag fick vetskap om detta. Det visade sig att en av dessa snyltare av tårta, och skördarkännare tillika ("skördarhuvudet var stort som en liten folkvagn - jag lovar!") faktiskt, och på allvar (wtf!?!) hävdade att Picard var en bättre starship fleet captain än Cpt. Kirk. I am baffled.
And so is Leonard Nimoy
Hur man på allvar ens kan skämta om en sådan sak, det förstår jag inte! Upppumpad som Sturms var av av att kasta in 11 ton ved hade ju situationen kunnat urarta. Kanske var tur att vi inte fick veta. Just to set things straight, så är det alltså så här det är iallafall.
Beware of romulans bearing gifts, ey?!?
10.19.2011
10.17.2011
De Välvilliga
Har jag nämnt De Välvilliga? av Littell? Uttal som varmkorvarna tänker jag mig.
Det är i vilket fall en roman som handlar om en bisexuell SS soldat under andra världskriget. Huvudpersonen heter Max. Denna roman behandlar, östfronten - Stalingrad, Frankrike,Ungern, språkutvecklingen i Kaukasien, maktkampen inom SS/SD och en hel massa byråkrati, förintelsen och Max privatliv. Totalt täcker den 900 sidor. Man kan slå ihjäl folk med den. Max är pervers. Han tycker, att aliens, och systern Una är hot stuff. I brist på dessa två duger diplomater eller rentboys. Det är en annorlunda roman no doubt.
Det har tagit mig inte mindre än ett halvår att ta mig genom tegelstenen men nu finito. Ryssarna kom. Det känns mycket tomt även om jag inte tyckte att det var en direkt lysande skildring av just någonting. Jag fick känslan av att författaren bitvis tappade konceptet Max helt och lät honom bli en dröm. Sedan tog han på sig uniformen och gick till jobbet igen. På slutet slår han ihjäl folk utan anledning, av en händelse bara. Underligt.
Har ni problem att sova rekommenderar jag dock denna skarpt eftersom den räcker så lång tid i taget, även om det dröjer sin tid mellan de gånger man ger sig på den eftersom handlingen är som den är.
Det är i vilket fall en roman som handlar om en bisexuell SS soldat under andra världskriget. Huvudpersonen heter Max. Denna roman behandlar, östfronten - Stalingrad, Frankrike,Ungern, språkutvecklingen i Kaukasien, maktkampen inom SS/SD och en hel massa byråkrati, förintelsen och Max privatliv. Totalt täcker den 900 sidor. Man kan slå ihjäl folk med den. Max är pervers. Han tycker, att aliens, och systern Una är hot stuff. I brist på dessa två duger diplomater eller rentboys. Det är en annorlunda roman no doubt.
Det har tagit mig inte mindre än ett halvår att ta mig genom tegelstenen men nu finito. Ryssarna kom. Det känns mycket tomt även om jag inte tyckte att det var en direkt lysande skildring av just någonting. Jag fick känslan av att författaren bitvis tappade konceptet Max helt och lät honom bli en dröm. Sedan tog han på sig uniformen och gick till jobbet igen. På slutet slår han ihjäl folk utan anledning, av en händelse bara. Underligt.
Har ni problem att sova rekommenderar jag dock denna skarpt eftersom den räcker så lång tid i taget, även om det dröjer sin tid mellan de gånger man ger sig på den eftersom handlingen är som den är.
10.15.2011
zero. beep. fiftyfour.
http://asplund.blogg.se/images/2011/20110727108_159077219.jpg
Där är halva jag.
Andra halvan sitter vid skrivbordet och försöker värka fram en uppsats om normativa värdeprinciper medan armarna och benen vill springa iväg åt varsitt håll med Usain Bolt fart. Huvudet? Frikkin' svampmoln!
Man ska göra tvärtemot.
Man ska hånflina åt det och aktivera sig, ge bort något, jämföra (tänk förihelvete på barnen i afrika?), man ska uppleva det motsatta, skjuts ifrån sig,tänka på annat, ersätta det med starka sinnesintryck, fantisera, be, slappna av, finna en mening i situationen, uppmuntra sig själv, följa med i andningen.
Vem har kommit på det? Samma enar som tror att människan kan hela sig själv från allt? Jag går med på distraktionsbiten och därmed att tänka på annat sålunda även aktiveringen, men hur är resten tänkt? Beats the crap out of me...really does...
10.10.2011
Computerwelt
Timmar blir till dagar blir till år. Jajamen, så Kentigt.
Idag är en lysande bitskt vacker höstdag. Det är la gött! som grädde på moset har jag städat HELA mitt skrivbord. Jupp. Tänkte städa rummet men efter skrivbordet tog orken slut. Man får ju veta sina gränser så att säga.
Eventuellt borde man förgylla dagen med en dusch, men som vanligt är det mer osäkert än framtiden.
En helg för inte så länge sedan, rättare sagt då Brez fyllde året var urmodern hit till orten. Hon undrade vad i hela friden som täckte mitt huvud? En buff var svaret. Men varför? Hon kunde då rakt inte förstå varför man hade den där anskrämliga saken på huvudet. Jag vill inte duscha så ofta svarade jag sanningsenligt. Detta var tydligen helt fel svar av ansiktsuttrycket att döma. Du skojar väl?! sa hon. Nej svarade jag. Icke. Detta är ändå min käre faders upphov, mannen som duschar först när ljumsksvetten får det att tåras i hans ögon då det är dags för morgontoaletten. Det skall dock noteras att jag var nyduschad vid tillfället, men jag gillar buffen. Den är fö rosa och brun, rather smashing.
Idag är en lysande bitskt vacker höstdag. Det är la gött! som grädde på moset har jag städat HELA mitt skrivbord. Jupp. Tänkte städa rummet men efter skrivbordet tog orken slut. Man får ju veta sina gränser så att säga.
Eventuellt borde man förgylla dagen med en dusch, men som vanligt är det mer osäkert än framtiden.
En helg för inte så länge sedan, rättare sagt då Brez fyllde året var urmodern hit till orten. Hon undrade vad i hela friden som täckte mitt huvud? En buff var svaret. Men varför? Hon kunde då rakt inte förstå varför man hade den där anskrämliga saken på huvudet. Jag vill inte duscha så ofta svarade jag sanningsenligt. Detta var tydligen helt fel svar av ansiktsuttrycket att döma. Du skojar väl?! sa hon. Nej svarade jag. Icke. Detta är ändå min käre faders upphov, mannen som duschar först när ljumsksvetten får det att tåras i hans ögon då det är dags för morgontoaletten. Det skall dock noteras att jag var nyduschad vid tillfället, men jag gillar buffen. Den är fö rosa och brun, rather smashing.
10.08.2011
See you in CERN
Tänkte posta Distractions som tubVision här men kom på att jag säkert redan gjort det. Idag, en dag som andra har solen belyst våra anleten medan vi putsade fönster, bar ved och funderade hur långt det var värt att springa idag.
Hade varit mysigt med Syket här men nu blev det inte så. Cry about it.
Hade varit mysigt med Syket här men nu blev det inte så. Cry about it.
10.04.2011
Hello Darkness my old friend
Long time no seen. Återigen som lätt blir.
Har inga uppslag till vad jag skall skriva riktigt. Återkommer med mer substans vid ett senare tillfälle. Så länge kan man ju alltid youtuba lite.
Har inga uppslag till vad jag skall skriva riktigt. Återkommer med mer substans vid ett senare tillfälle. Så länge kan man ju alltid youtuba lite.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)