Eftersom Colle var hos tandläkaren igår förskjöts ät/dricktillfällena för den lilla stackaren, och behoven kallade därför ett par gånger mitt i natten. Jag var efter våra prommisar sömnlös och låg därför och kikade på flixen på telefonen istället. Hemskt smidig uppfinning, det där med smartphones och flixar när man inte kan sova.
Problemet med flixen är ju dock detsamma som med TV, hundra kanaler and nothing's on. Vad när jag har så mycket till mitt förfogande ska jag se på? Jag beslöt mig at long last att se Interstellar, eftersom jag velat göra så ett långt tag men det är lite kitsligt att sälja rymdfilmer på över 2h till vissa som bor inne hos boxen och tv:n. De är så att säga inget fan av alien tech som manifesterar sig i inverterade färger o dyl. Det är ju däremot jag.
Jag hade inga egentliga förhoppningar på filmen för Rustin Cole var ju med, och Nolan och så där. Borde nästan byta namn den där McC, för han tycks mest spela samma släpigt talande missförstådda mansgeni nowadays. Men i vilket fall, det var inte poängen. Jag var inte välvilligt inställd, men blev glatt överraskad. SPOILER ALERT!!
På slutet blev det ju lite inverterade färger ändå, och man kunde ju dra en hel del paralleller lite hit och dit, och sådant som får en att känna sig som en i gänget gillar en ju alltid. Lite laws of robotics, lite Dave Bowman, lite helt tyst space, lite flyta i rymden och bli revivad till en brave new world. Stort plus också att Rustin inte blev engage:ad i ngt kärleksdravel, mkt stort plus faktiskt! Det var ju annars som upplagt för detta. Utsänd tillsammans med den fagra miss Hathaway och som syfte med resan var att återbefolka någon planet med människor...
Dock lite av ett mysterium varför man i egenskap av manipulatör av gravitationen brydde sig om att dra sitt gamla jag till NASA i första början, men jag antar att det kan förklaras välvilligt med att det fanns flera som kunde manipulera bokhyllan? Inte bara Rustin? Jaja, det var iaf en mkt vacker film, även om jag är lite lite besviken på att det var en Cpt Kirk sensmoral i det hela; människan är ofrånkomligen människa och medan det ställer till ALLT kommer det rädda allt också. Love is a many splendoured thing, n all that. Kanske lite oklart också varför man designat robotarna som minecraft-gubbs, men vem vet det kanske är framtiden. Verkade bara inte helt praktiskt så att säga. Ibland blev jag även lite besviken på att de skulle illustrera sina åthävelser med diagram och pennor och osv; behöver ju inte gå till C.Clarke längder och kräva rätt mkt orientering i space junk, men jag tyckte gott man hängde med utan dessa övertydligheter. Det enda som var en litens bitens oklart rörande strukturen av det hela var ju varför den gode McC blev utspottad ur maskhålet igen, samt hur mänskligheten som var existerade i boundless dimensioner inte kunde kommunicera men hey, jag medger min okunskap. Det kanske är det naturligaste i världen.
All in all. Interstellar kan gärna få en precis lika bra uppföljare om Rustins nya upptåg att ta sig till miss Hathaway, jag skulle gilla det.
Lustigt f ö att man kallar den en 2001: ASO för en ny generation när den har rätt mkt gemensamt med både 2001, och ffa 3001 gällande slutet. Kanske så mkt att det är tur att 3001 inte är Clarkes mest kända verk.
Detta anknyter...sort of
Problemet med flixen är ju dock detsamma som med TV, hundra kanaler and nothing's on. Vad när jag har så mycket till mitt förfogande ska jag se på? Jag beslöt mig at long last att se Interstellar, eftersom jag velat göra så ett långt tag men det är lite kitsligt att sälja rymdfilmer på över 2h till vissa som bor inne hos boxen och tv:n. De är så att säga inget fan av alien tech som manifesterar sig i inverterade färger o dyl. Det är ju däremot jag.
Jag hade inga egentliga förhoppningar på filmen för Rustin Cole var ju med, och Nolan och så där. Borde nästan byta namn den där McC, för han tycks mest spela samma släpigt talande missförstådda mansgeni nowadays. Men i vilket fall, det var inte poängen. Jag var inte välvilligt inställd, men blev glatt överraskad. SPOILER ALERT!!
På slutet blev det ju lite inverterade färger ändå, och man kunde ju dra en hel del paralleller lite hit och dit, och sådant som får en att känna sig som en i gänget gillar en ju alltid. Lite laws of robotics, lite Dave Bowman, lite helt tyst space, lite flyta i rymden och bli revivad till en brave new world. Stort plus också att Rustin inte blev engage:ad i ngt kärleksdravel, mkt stort plus faktiskt! Det var ju annars som upplagt för detta. Utsänd tillsammans med den fagra miss Hathaway och som syfte med resan var att återbefolka någon planet med människor...
Dock lite av ett mysterium varför man i egenskap av manipulatör av gravitationen brydde sig om att dra sitt gamla jag till NASA i första början, men jag antar att det kan förklaras välvilligt med att det fanns flera som kunde manipulera bokhyllan? Inte bara Rustin? Jaja, det var iaf en mkt vacker film, även om jag är lite lite besviken på att det var en Cpt Kirk sensmoral i det hela; människan är ofrånkomligen människa och medan det ställer till ALLT kommer det rädda allt också. Love is a many splendoured thing, n all that. Kanske lite oklart också varför man designat robotarna som minecraft-gubbs, men vem vet det kanske är framtiden. Verkade bara inte helt praktiskt så att säga. Ibland blev jag även lite besviken på att de skulle illustrera sina åthävelser med diagram och pennor och osv; behöver ju inte gå till C.Clarke längder och kräva rätt mkt orientering i space junk, men jag tyckte gott man hängde med utan dessa övertydligheter. Det enda som var en litens bitens oklart rörande strukturen av det hela var ju varför den gode McC blev utspottad ur maskhålet igen, samt hur mänskligheten som var existerade i boundless dimensioner inte kunde kommunicera men hey, jag medger min okunskap. Det kanske är det naturligaste i världen.
All in all. Interstellar kan gärna få en precis lika bra uppföljare om Rustins nya upptåg att ta sig till miss Hathaway, jag skulle gilla det.
Lustigt f ö att man kallar den en 2001: ASO för en ny generation när den har rätt mkt gemensamt med både 2001, och ffa 3001 gällande slutet. Kanske så mkt att det är tur att 3001 inte är Clarkes mest kända verk.
Detta anknyter...sort of
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar