Övergripande
Opponering
Som tidigare behandlat jobbade jag på opponeringen i 3 dagar för att idag avsluta processen med presentation av mitt arbete, och såklart genom att få ta del av de andras åsikter.
Så vi var fem stycken som skulle opponera och mitt arbete blev opponerat på som nummer två i ordningen, och sedan skulle jag själv framföra mitt bidrag som nummer tre.
Mitt PM blev attackerat för sin oklarhet språkligt, och för att jag hanterar källor ovarsamt, ger dem olika beteckningar osv. Allt är sant - kritiken var berättigad och jag kan leva med att få veta att andra också ser det. Den konstruktiva prägeln var stark och stämningen god.
Man anmärkte på hur kreativt mitt ämnesval var - kul att höra.
Sedan var det då min tur och jag avfyrade under 22 minuter mina 8 A4 kritik, för det mesta var inte kritiken så väl inlindad i konstruktiva ordalag, men det gjorde inte så mycket visade det sig. Lite utrymme gav jag till författaren att utrycka sin ståndpunkt och så var mina 25 minuter slut. Man tillförde lite beröm och sedan var det över.
Det jag gruvat mig så för sedan jag fick veta att vi skulle göra denna övning var helt plötsligt slut, och jag hade både slagit upp ögonen från texten och freestylat lite, använt mina flappy handpaddels och talat med hög och bestämd röst. Boom, done! Fuck I owned it!
Det roliga var att 3 av 5 deltagare i opponeringen i pausen kom fram och berättade att de var imponerade av min kritik. Vilket oväntat djup (bitches...) och omfång den hade. Den jag opponerade på var en av dessa, och det visade sig att han uppskattade att det inte var så snällt eftersom det ändå inte gav något att vara snäll.
Humöret steg en aning måste jag medge, det var riktigt nice att få höra detta när jag ca 1.5 h tidigare knappt kunde cykla till biblioteket för att jag inte kunde andas. Så kul att det lönade sig att släppa sargen! - Hoppas det visar sig i poängsättningen med... den får jag dock inte veta förrän kursresultatet publiceras.
PM bedömning
Efter detta följde ett pass med de övriga opponeringarna och sedan var det dags att få tillbaka PM, och veta betyg. Rättande lärare kallade in oss en och en och delgav oss motivering och betyg.
Det första rättande lärare gjorde när jag kom in i rummet var att fråga varifrån jag kom, om jag var från USA eller hade föräldrar som kom därifrån. Kanske läste jag mycket amerikansk litteratur, eller var jag månne två språkig? Hon tyckte nämligen att det låg en stark amerikansk prägel på PM både gällande disposition och struktur och även språklig uppbyggnad. Man resonerade helt enkelt inte som jag gjort på den här sidan atlanten, även om detta inte innebar att texten var dålig så hörde det inte till vanligheterna.
Antar att den intensiva instuderingen av herrarna Finnis, Hart m fl har satt sin prägel, fast lite baffled är jag ändå då jag inte tyckte att jag avvek mycket från min vanliga metod som återfinns i metodboken...men men she ought to know.
Att språket är fläckat av utländska influenser kan man väl inte neka till här riktigt där allt är riktigt lössläppt rotvälska, men att hon även ansåg att meningsbyggnaden var det var jag lite mer förvånad över. Hon hade dock konkreta exempel att backa upp det med så det var inte så mycket att argumentera mot.
Hon fortsatte sedan med att starkt understryka hur unikt mitt ämnesval var, att ingen hade sammanfört två rättsområden på det sätt jag gjort så vitt hon visste. Hon fortsatt sedan att kommentera att hon tyckte det var ett intressant och välmotiverat ämnesval. Vid ett tillfälle förde hon upp kampnäven i luften och viftade för att kommunicera hur bra hon tyckte om texten. Hon tyckte att texten bättre beskrevs som rättsvetenskaplig, eller rättsfilosofisk än EU-rättslig, vilket värmer hjärtat på en som tycker att sådant är intressant och vill skapa sådant senare i tiden, och därför befann sig i yttersta outskirtsen av det tillåtna området. Därför kunde inte de fina orden tas med så mycket i poängsättningen ( och ain't that a royal bitch så säg...)
Kritiken låg i att det befann sig väl långt ut i periferin av den tilldelade rubriken (hehe...kan man ju säga...), och att det hade behövts ytterligare rättspositivistisk diskussion för att kunna genomföra den diskussion jag fört ordentligt och skapa en adekvat anknytning till rubriken - jag köper detta men valde att fokusera på annat, nämligen Finnis då utrymmet var begränsat.
Angående att utrymmet var begränsat så tyckte hon att jag valt fel forum för min text, och skulle hålla på den, utarbetad tills jag kunde få den publicerad någonstans. Not bad, not bad!
Efter detta samkvämade vi lite grand i den lilla gruppen, och jag deltog faktiskt (positivt 1), och blev tillfrågad varför jag aldrig öppnade munnen på seminarierna - jag som framstod som en kunnig och intressant människa (positivt 2!!).
All in all bjöd dagen på mycket positivitet som får följa med in i det fortsatta tentaplugget. Currahee!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar