Give me one good reason give me the whole äs logic

Jag åkte skidor idag helt utan den inte rösten som manade på men även utan knän som protesterade vid varje frånskjut. Det var avslappnande och roligt ( med modifikation då jag glidvallat fel) och socialt för jag hade sällskap. Vart fanns det förut? Det slog mig då där vi struttade runt med noll kondis, vad grym den där äsbitchen är, och hur mycket den krävt för den där extrasnutten kondis. Vad var det som var så värt det?