Ja min lille Puttis tyckte det var rent utav sagt förjävligt hur alla fejktomtar gick runt och tog plats av den riktiga. De hade minsann varit på julskyltningen trots att där fanns män med K-pistar och bandvagnar. Det borde vara olagligt ropade han och dängde sin lilla näve i bordet.
Inte anade han att han skulle få besök av en sådan där förbenad bedragare nästa dag.
Lille P hade väntat hela dagen på tomten, kikat ut genom balkongdörren och ropat efter tomten. Han hade även kollat genom ytterdörren och varit ned flera vändor till sina grannfastrar och frågat om de sett tomten. Han höll på att förgicks av spänning och förväntan över tomtens ankomst. Inte anade han att det iår precis som ifjol var faster Allilujeva som var tomten.
När mörkret inträtt smög fastrarna upp mot Pillis hus för att dela ut julklappar. Sedvanlig mask och jacka skulle smusslas till Allilujeva ut genom sovrumsfönstret. Självklart kom den lille utspringande glad över att se fastararna då dessa var på väg för att klä på A. Damn. Sturms fick leda en distraktionsmanöver inne i huset medan A klädde på sig. Utomhus. I kylan. Jättekallt.
Strategin gick ut på att A skulle smyga runt huset i mörkret och knacka på balkongdörren där Puttis skulle vänta. Han hade ju väntat hela dagen, han var om något så beredd det gick att bli!! Oh så glad den lille skulle bli! Så A tog säcken, krånglade på sig masken med hjälp av Pilli samt på med den dvärgsizade jackan och smög snabbt och tyst som en katt runt huset. För snabbt och tyst.
Puttis som väntat och var så till sig det gick av antici....pation! Blev livrädd då A knackade på. Med gapande mun och stora ögon snubblade han förskräckt bort från dörren och sprang det fortaste han kunde därifrån. Förtvivlad gråt ekade i hela huset efter stackars Puttes framfart. Han blev livrädd för denna smygande tomte som gjorde allt i sin makt att inte skratta ihjäl sig utanför.
Tomten blev insläppt i värmen men Puttis vägrade smyga sig fram, tomten hade aldrig varit så läskig. Han tänkte minsann inte visa sig för någon tomte. Pilli som van fader hämtade Puttis på armen, P hade fortfarande inte slutat gråta och var fortfarande förtvivlad. Tomten försökte hohoho:a lite för att göra det klart vilken ful gubbe det var som kommit men dessa läten triggade bara igång ännu en attack av snyftningar och gråt hos den lille som fortfarande försökte fly med all sin styrka. Det tog en lång stund innan han repat mod nog att titta på tomten, ännu längre innan han kunde ta emot någon gåva från tomten. Men tillslut övervann han sig själv och kunde berätta för tomten hur rädd han hade blivit, han gav dock inte tomten skulden för det var ju klart att tomten inte menat att göra något ont. Det var ju tomten!
Är det inte sådant barndomsminnen och ärr för livet är gjort av?
Efteråt berättade dock den lille att det varit en bedragare hos dem för A som genast kände kallsvetten, skulle detta vara året då det stora avslöjandet skedde och tomtemyten föll?? Men nej, P hade inte identifierat någon som bedragare. Han hade endast lagt märke till att tomten hade konstigt snoddar på öronen. Puh!
Ett år till i tomtens tjänst - check!
Inte anade han att han skulle få besök av en sådan där förbenad bedragare nästa dag.
Lille P hade väntat hela dagen på tomten, kikat ut genom balkongdörren och ropat efter tomten. Han hade även kollat genom ytterdörren och varit ned flera vändor till sina grannfastrar och frågat om de sett tomten. Han höll på att förgicks av spänning och förväntan över tomtens ankomst. Inte anade han att det iår precis som ifjol var faster Allilujeva som var tomten.
När mörkret inträtt smög fastrarna upp mot Pillis hus för att dela ut julklappar. Sedvanlig mask och jacka skulle smusslas till Allilujeva ut genom sovrumsfönstret. Självklart kom den lille utspringande glad över att se fastararna då dessa var på väg för att klä på A. Damn. Sturms fick leda en distraktionsmanöver inne i huset medan A klädde på sig. Utomhus. I kylan. Jättekallt.
Strategin gick ut på att A skulle smyga runt huset i mörkret och knacka på balkongdörren där Puttis skulle vänta. Han hade ju väntat hela dagen, han var om något så beredd det gick att bli!! Oh så glad den lille skulle bli! Så A tog säcken, krånglade på sig masken med hjälp av Pilli samt på med den dvärgsizade jackan och smög snabbt och tyst som en katt runt huset. För snabbt och tyst.
Puttis som väntat och var så till sig det gick av antici....pation! Blev livrädd då A knackade på. Med gapande mun och stora ögon snubblade han förskräckt bort från dörren och sprang det fortaste han kunde därifrån. Förtvivlad gråt ekade i hela huset efter stackars Puttes framfart. Han blev livrädd för denna smygande tomte som gjorde allt i sin makt att inte skratta ihjäl sig utanför.
Tomten blev insläppt i värmen men Puttis vägrade smyga sig fram, tomten hade aldrig varit så läskig. Han tänkte minsann inte visa sig för någon tomte. Pilli som van fader hämtade Puttis på armen, P hade fortfarande inte slutat gråta och var fortfarande förtvivlad. Tomten försökte hohoho:a lite för att göra det klart vilken ful gubbe det var som kommit men dessa läten triggade bara igång ännu en attack av snyftningar och gråt hos den lille som fortfarande försökte fly med all sin styrka. Det tog en lång stund innan han repat mod nog att titta på tomten, ännu längre innan han kunde ta emot någon gåva från tomten. Men tillslut övervann han sig själv och kunde berätta för tomten hur rädd han hade blivit, han gav dock inte tomten skulden för det var ju klart att tomten inte menat att göra något ont. Det var ju tomten!
Är det inte sådant barndomsminnen och ärr för livet är gjort av?
Efteråt berättade dock den lille att det varit en bedragare hos dem för A som genast kände kallsvetten, skulle detta vara året då det stora avslöjandet skedde och tomtemyten föll?? Men nej, P hade inte identifierat någon som bedragare. Han hade endast lagt märke till att tomten hade konstigt snoddar på öronen. Puh!
Ett år till i tomtens tjänst - check!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar