Cucumber/Banana/Tofu

Sitter med min lille Kallekille och äter glass och tittar på Cucumber.
För den som gillar TV går det på SVT på torsdagar, för den som gillar internet finns det på SVT play. Så gör även Banana för den som gillar det, lite yngre, lite steamier. Jag personligen föredrar Cucumber som cirklar kring ett par homosexuella män som gör slut istället för att gifta sig n its all brilliant innit! Förutom all homoerotik och hot boys i omlopp är det också rätt underfundigt och roligt, av samma en som gjorde Queer as Folk. Go watch!

Almost human

AH gjorde mig sällskap under träningspasset idag, och det är en av de bästa serier jag sett på ett tag. Tro nu ingen att detta är en diss av Supernatural, det känns bara som så självklart att det är bra efter att ha sett genom det 10 XXX ggr. Bländas kan hända av alla snygga effekter i AH och av Karl Urban som är som Dredd fast lite mer...pratsam.
AH är en polisserie som utspelar sig 2048 och KU har vaknat ur  2 årig koma vilket han hamnat i efter ett bakhåll som även dödat hans partner.  Nya tider stundar och AIs paras nu ihop med alla poliser. KU kastar dock ut sin droid från sin bil och får en gammal modell som skrotats för att den var lite koko, eller för mänsklig istället. Självklart blir de bundisar och löser brott tillsammans.

Kissekattfamiljen på nya upptåg

Imorgon åker jag till Uppsala för en dejt med läkarkåren. Hon läkardamen är en särdeles dålig maskhållare för hon ler när en av alla de utläggningar man ofta blir ombedd att dra har sin gång och anlägger en min av olycklig hund möter största medkänslan i världen då man berör något som hon inte tycker låter bra. Det var dock inte huvudsaken. Nej!

För både Ju och Pu följer med (ser ut som en kemisk formel) så vi ska vara kissekattfamiljen* i stora världen. Det ska bli roligt att ta med Puttis och visa honom legohusen. Han har velat följa med ned ända sedan han hjälpte till att flytta in....mig tror jag det var...? Då han slog huvudet i TV-bordet efter att ha misslyckats med en rodeo på en vildsint gymboll.
Höjdpunkten för resan är dock inte själva resan i sig om man frågar den lilla herrn med hett humör, utan det är att Pappa Pilli blev tvungen att överta plikten att göra rent kattlådan. Det är inte lätt att vara liten...

*= Som Kissekattfamiljen brukade Brikskan referera till Majsan, Osip och henne själv när de levde tillsammans i parets lägenhet. Detta nämnde jag någongång när vi tre Pu,Ju och jag, skulle hitta på något och han snappade detta omedelbart. Sedan dess refereras vi också till som kissekattfamiljen.

And I'm waiting...for the train

Top Floor

Med strupen nyfuktad av brunt guld hälsar jag er!
Var på en street festival i helgen med Putte. Där gick maskotar omkring, en grön björn, en stor clown och en bäver. Tihi. En jättebäver. Vuxna tyckte de var skitcoola medan barnen skrek i högan sky av rädsla för de stora djuren. Själv kallsvettades jag och undrade om de följde den sim-kortsdiet som maskotarna i Four Lions gjorde. De maskotarna exploderade ju lite hursomhelst, brother. En av misstag, en av en heimlich manöver, en då han snubblade över ett får. Så går det när man har hemkokt i ryggsäcken!
Min poäng är att vadsomhelst kan hända när sådana där maskotar är nära!
Tog en bild på bävern och skickade till Sturms, dock var det i motljus så det var inte helt lätt att identifiera den bruna avlånga silhuetten. Rubriken till min bild var "saker som ser ut som saker". Av detta kunde man (el Sturmo) tydligen tro att motivet på min bild var en jättestor...flytboj. Sturms! Förhelvete! Vad tror du om mig?
Jag fick förklara mig lite pretto, suckande med skratt i blicken. God heavens liksom!

Now I know how Joan of Arc felt

Ibland tror jag att någon annan har skrivit här. Hur tänkte jag där? Knackar på skallen och liksom känner efter vad som skramlar runt därinne.
Idag är iallafall den första dagen på vecka 16 och tillika den första dagen på resten av livet. Känner ni strupgreppet? Jag med. Eller som jag tänkte igår när jag var och handlade (mind you, har gjort köttgryta [tänkte nästan ringa pappa, så stolt jag var!] av segjävel, köttbullar av segjävel, chili con carne på segjävel och för att avsluta köttfärssås av segjävel) för matlådeproduktion. Ja jag gör matlådor av det jag hittar i frysen och tänker alltid att "det är ju bara det som kom ut därifrån som ska in igen så det borde ju gå", mind me jag har alltid fel.
Lyxproblem! Smaka på ordet. I like it.

Jo var var jag. Just det, som jag tänkte igår ja.
Det finns för lite nu, alltid för lite nu, och alltid för mycket sedan. Jämt i tid, men ojämt i distribuering?
Accepterar man det då som en konstant i universum? Ungefär som... ja jag vet inte, kanske som Cpt. Kirk skulle ha sagt:
 "Maybe we can't stroll to the music of the lute. We must march to the sound of drums."
(lustigt nog när man söker på "this side of paradise quotes"får man inte upp något om squatting on a mushroom)
Sedan är trumman och lutan är nuet. Positivt much?
Men det gäller inte framtiden som helhet utan snarare endast konsekvenser, visst var jag rolig nu? För framtiden utgörs ju inte av konsekvenser... men inte endast iallafall(?)men men.
Tanken var iallafall att dagen är vacker, till och med lite solig men sedan slår på sin trumma och harklar sig inte vidare diskret. Åter till pulpeten, åter dra fram plogen och köra igång. 
Sedan är dit man ska, nu är varifrån man åker. Men nuet som existerar i den stunden boken blir plöjd då? Det kallas så fint icke-tid. Frånvaro av tid. Den flyter snabbast av alla tider.

Spock has a logical hurt

Mr Awesome-o

Liten Rune Larsson afton idag.

Titta på Rune

Lyssna på Rune

Läs om/av Rune

Rune är jävligt awesome. Han är en maskin laddad med blodpudding och smörgåstårta som är helt ostoppbar. Han drivs av limpmackor med honung och har sprungit tvärsöver Amerika, från Portugal och hem till Trollhättan och har nordiskt rekord i antal km sprungna på 24 h. Han är überawesome-o.


"På tävlingsdagen vaknar jag så sent det är praktiskt möjligt. Personbästat är 50 minuter innan start. Det var perfekt och jag sprang på 6:51 (Lejonbragden i Lund 1986). Till frukost äter jag svårsmält mat. Innan mitt bästa 100-kilometerslopp smällde jag i mig ett halvt kilo ostkaka med två deciliter vispad grädde och en massa blåbärssylt en timma innan starten. Innan loppet i Hultsfred 1998 åt jag en rejäl laddning blodpudding. Maratonlöparna kan gärna sitta där vid frukostbordet med sitt vita, lättsmälta bröd. Men vi som ska springa hela dagen behöver nog en frukost som räcker länge. Visserligen belastar ostkaka och blodpudding matsmältningsapparaten mera och kräver mer blod till inälvorna för att spjälkas upp, men vi har andra marginaler till vår mjölksyratröskel under loppet än vad maratonlöparna har."

Montag

Ja, så var det måndag igen och man känner sig sådär äckligt pigg som man gör efter en helg med mys med familjen och påfyllda glykogendepåer trots att man missade den morgonjogg man lovat sig själv att genomföra och bittert ångrade på väg till jobbet att man inte gjorde. Det var sådant ljus imorse förstår ni, det var ljuset som gjorde att man borde sprungit gatlopp (sovit lite? Jag? Näe...)!

I vilket fall...

• Sturms blev firad i helgen med hela släkten och lite till. Vilken uppslutning! Tårta åts i dagarna tre och på det hade vi lite kakmarathon. Den utlovade Mint Julep:en uteblev dock, men det skall ordnas i framtiden. Det utlovas också. Det blev mycket Trek istället.
• Puttis och jag gymmade, han blev lite kär i dipsmaskinen och åkte sedan hiss i den medan jag tränade. Barnrummet var dock en stor besvikelse. Musklerna växte han var övertygad och lät alla känna på sina grofva armar. Dagen efter kom han ned innan solen ens stigit upp och insisterade på att vi skulle åka tillbaka till gymmet. Gott gry!!
• I torsdags var det den där dansen, och J skvallrade om att den på lördagen varit bättre. Men en av två är inte illa! Jag trampade fötter och klämde trapezius på ett par grofva axlar, gott så. Svetten forsade och jag fick lära mig inte bara foxtrot, någon form av bugg utan även den lokala specialiteten juckhambo. Ja detta var ju genrepet, åker alltså till Täfteå på lördag för att dansa på riktigt. Kampankjer hålls för att Hauptmanns fru skall följa med men det går trögt.

Så nu är det ny vecka! Förtvivlat fort går det mot loppen, racen, prövningarna- nästa vecka är det dags för Höga Kusten halvmaran, en vecka efter det Vertex!! Hjelp...! =)

Great Tapelake

Nu har jag badat lite till, med K och hennes systerdotter J, ja Puttis och Hauptmann var ju också med lite såklart!

Hang on to your IQ/ Feurio!

Sprängfylld av lava men ett vitglödande sår hindrar mig från att likt vulkanen dela med mig.

Jag råkade bränna mig på ett glödgat svärd då jag svängde med det som bäst. Då jag som mest bara ville slicka på det och känna kittlingen på tungan bet det mig istället och då sitter jag här, slickar mitt sår istället.

Man skulle ju förstås kunna önska att det var första gången jag brände mig, förstås även vidhålla att det inte är samma sak nu men under så vet man ju. Ja man skulle även kunna påstå att det är oförsiktigt att svinga ett sådant svärd och släppa det i hoppen men man skulle ju också kunna hävda att man trodde handtaget var bredare- men varför ens bemöda sig egentligen? Det borde ju som sagt inte komma som någon överraskning. Man har ju alltid hörts säga att det är bra att kasta det och volta på, kanske inte så reservationslöst som man trodde?
Svärdet är ju tvåhövdat, väl medveten om detta är jaget. Ja, man borde skött bättre om det, hållt glöden snällt röd och så men så blev det ju inte. Så lätt att glömma bort, känna sig bättre än, göra annat helt enkelt, smickra sig med annat kanske ännu enklare.  Kanske tillochmed ännu lättare än helium att hävda att det är svärdets fel, men alltid och varje gång? Nja, smickrar mig med två koppar logik och säger nej till otur. Men ja då så, man får ju betala priset också. Ett glödgande jävla sår som aldrig läker i kanterna.

En mindre självkritisk individ kanske skulle umgås med gamla tankar på konspiration, att svärdhelvetets huvuden talat sig samman om bettet, kanske skvallrat om tips till varandra. Kanske att de varnat varandra för att svärdet skulle användas till eldslukeri, en mindre självkritisk individ skulle alltså smickra sig med sådana resonemang, inte jag. Att de föredrar varandra och således tänka, åt helvete med svärdet! alltså, skulle denna person tänka. Kanske tillochmed snudda vid tanken att det är så här det skall vara för att platsen i historien skall garanteras- att allt ingår i priset/motivet/ Det Oundvikliga. [För om det är oundvikligt- så mycket bättre med räls (än tandställning haha) än asfalt utan dragna linjer! Ja detta och mycket annat kan ju stämma som gamle Timothy McVeigh brukade säga. Dashing through the snow get the fuck out of my way so to speak.]

Jaja, whatever - come what may -
hårt mot hårt mot ensamheten 
det här jävla språket
Is that the baby?

Mer sport i TV

Lilla Sturms och jag satt idag och såg på World's strongest man 2004, Pudzianovski drog en tio tons lastbil utan att ens hålla i repet (jaja, kanske inte helt clean...men det är underhållningen som räknas)!
Äggstockar tinglade och mulliga män klämde varann lite kärleksfullt på vadderingen när de inte tittade på delfiner tillsammans eller kramades. Det gav ett fint perspektiv på en karlakarlssport tycker jag. Andra tankar som florerade var mer böjdräkter till folket!

Sensoria

Avslutar min dag med lite Cabaret Voltaire, bra skit. Har varit på språng mest hela dagen, fram och tillbaka från stan i en skakande ford, gymmet, gruppen, Sturmis hämta- Sturmis lämna, allt som allt en upptagen dag.
Dock inte så upptagen att jag inte hann med lite the Office i periodpausen. Ojoj säger jag bara. Sturmis blev idag förtjust i en polis, dock vet inte pappa något om detta. Hysch hysch.

Imorrn skall jag fika med Evelyn och Rödluvan. Nice^^
Ska sova nu- hoppas på lite kattsällskap.

Sov så gottis!


Ps. Elsis pelsis, hur fan får jag tag på dig?

Frossa- IKEA frossa.

Jag har akut drabbats acv IKEA frossa, ut med det gamla in med det nya. Jag har insett att ska jag bo kvar här i ett år till måste jag re-decoratea mitt rum. MÅSTE! Bort med alla IB papper, in med milda färger, batshit mönster, och klassisk musik (med undantag av Bauhaus) här ska skapas en trivsam miljö att vara i. Måste ha nytt skrivbord! Måste ha en ny stol! Måste ha en lampa!
Här skall i Gorkijs ära skrivas under vintern, i lätt Kentiga IKEA möbler! Medan jag går igenom hela Kahls tesortiment alltså, och åker till Partisanen, för det har jag ju inte annat än tid med!
Farligt det här med att tappa rutinerna märker jag, vad ska jag nu göra?...FÖR farligt t o m så jag måste nog köpa ett träningskort också.


Ja jag är inte världens bästa ekonom, men som Generalissimus brukar säga, det finns fabriker som inte gör annat än pengar. Jag hjälper Sverige ut ur lågkonjan. Jag tar två och får rabatt- tjänar mkt på dealen.... jag använder utropstecken efter varje mening, jag har drabbats av köpmani. Ja, planekonomi vore nog det bästa i det här fallet. Men säg det inte så att Brejznevska hör...that title is not decieving.