Tillbaka i fållan

Ja jag åker ju både hit och dit i tillvaron, turistar lite. Nej.
Jag var i Tapelake, i en fin balans mellan komedi för 12 åringar (Austin Powers x2, The Love Guru) och effektivitet. Seminarier, både gamla och nya.
Total effektivitet var planerad då jag körde på med mer paragrafer och don på tåget. En hel timme innan jag somnade alltså. Djup dregglande sömn, kändes som eoner men var en timme. Lagbok och seminarier flög ut över hela gången medan jag sov. Vaknade av braket. Men alles ok, plockade ihop och fortsatt snusa sött. Det gäller att prioritera.

Registrering imorrn

Dags att ta på sig straight facet igen och hoppa ut i vuxenlivet. Coolt!
Men...visst finns även i det vuxna livet plats att sjunga "ta en korv, släpp en fis" med melodi robbad av "in the name of love" med u2, got to be. Annars är jag disappoint.

Mr Awesome-o

Liten Rune Larsson afton idag.

Titta på Rune

Lyssna på Rune

Läs om/av Rune

Rune är jävligt awesome. Han är en maskin laddad med blodpudding och smörgåstårta som är helt ostoppbar. Han drivs av limpmackor med honung och har sprungit tvärsöver Amerika, från Portugal och hem till Trollhättan och har nordiskt rekord i antal km sprungna på 24 h. Han är überawesome-o.


"På tävlingsdagen vaknar jag så sent det är praktiskt möjligt. Personbästat är 50 minuter innan start. Det var perfekt och jag sprang på 6:51 (Lejonbragden i Lund 1986). Till frukost äter jag svårsmält mat. Innan mitt bästa 100-kilometerslopp smällde jag i mig ett halvt kilo ostkaka med två deciliter vispad grädde och en massa blåbärssylt en timma innan starten. Innan loppet i Hultsfred 1998 åt jag en rejäl laddning blodpudding. Maratonlöparna kan gärna sitta där vid frukostbordet med sitt vita, lättsmälta bröd. Men vi som ska springa hela dagen behöver nog en frukost som räcker länge. Visserligen belastar ostkaka och blodpudding matsmältningsapparaten mera och kräver mer blod till inälvorna för att spjälkas upp, men vi har andra marginaler till vår mjölksyratröskel under loppet än vad maratonlöparna har."