Lite annan musik

Musik r n

The Verve. Bittersweet symphony gräbbsen.  The drugs don't work snubbsen. Båda låtarna kommer från samma album f ö modern hymns som också innehåller bästa låten, och inte de här småcrappy låtarna. Nej nej, när de släpper lös gitarrerna och är utpräglat klagande (till skillnad från ovan....). Då! Då händer det.


I give to you weeping willow (nej inte favvobandet, utan låten - har ett tema här som kan märkas) som gått på repeat i två veckor snart.

Jobb. Ansökan. Me. R n hire me.

Jag har äntligen kommit igång med att söka jobb. Till sommaren, indefinitely, alla sorter. Jag vill så gärna ha ett jobb. Uppsatsen som jag både älskar och hatar har fått det att framstå som ett mycket attraktivt alternativ att äntligen komma in i arbetslivet.

Uppsatsen innebär mycket arbete och det har varit svårt att bearbeta den med någon vidare klarhet. Nu börjar det äntligen lossna igen från att bara vara svarta rader på vitt papper (för jag har läst den framlänges och baklänges och kan materialet så väl!) till att vara ofärdiga meningar. Ofärdiga, inkompletta, felaktiga på sina håll. Kan äntligen flytta runt stycken, sektioner och åstadkomma bättre flow. och tydligare röd tråd. Nu är det bara att hoppas på att handledaren ser detta, och låter mig lämna bort skiten.

Filosofin är jätterolig, och jag skulle gärna fortsätta med den men det går trots allt på halvtidsdistans eller något. Jag vill ha ett eget litet ställe någonstans och påbörja farmandet av chivvisarna. Det är spännande och lockande att prova på att göra något annat än det invanda och bekanta, vilket här alltså är studentlivet.

Efter en tids oro och allmänt pissmående börjar allt äntligen ta form. Solidifiera sig istället för att vara   hopblandad abstrakt stress. Det är världens lättnad. Jordens bästa. Livets gryta.

Alessandro Cortini

Helt utan snack spelade han synthmusik i ett nedsläckt rum med sin farfars semesterfilm som visual till musiken. Resor, högtider och barn flimrade förbi till minimalistik musik som gick från lågmält repetitiva till skrålande öronbedövande crescendon. Kanske 3 pieces of equipment, och rattarna rör sig bara åt två håll. Kassettbanden var också med.

Som en juvel mitt i allt, en jag-stund, var det här precis vad doktorn förskrev. All in all en fyra timmars resa till någon helt annanstans fyllde på så mycket energi. Elektronisk musik gör sig asbra live.

Det här var mycket likt skinny puppy, men de hade anpat allt x 10. Jag rekommenderar att man söker sig till bägge dessa band/ installationer för att insupa tonsatt framtid. 

Good times.

Fredagsnatt

Ja det blir till slut natt, varenda jävla dag. Tröstande iofs men lite skit är det också med tanke på att det då blir morgon igen. Min sömn lyser med sin frånvaro trots att jag fått melatonin av läkaren att testa. Det egna hormonet borde välomprogrammera kroppen kan en tycka, men icke nej icke. Då är det väl bara att hämta gummikklubban. Bong tjong ner på kudden.

Sitter och lyssnar på Placebo, som jag annars brukar ta till när jag inte kan sova för att lyssna på lugn musik men si nej, det funkar inte det heller. Inte ens foolproof Burger Queen.

Åh well, jag vet ju att ni som jag inte kan motstå en bild på Bri Bri.

2009 looken - the best. Modet för pure morning looken har dock kommit åter och jag fyndade en likadan tröja som dear Bri hade på sig där. Kommer inte fixa håret dock.

Det har blivit Butterly pointless att skriva här om annat än mögigt skit. Jag känner mig bara övervakad när jag tar till orden här. Vad göra istället? Jag värdesatte detta som ett utlopp för allsköns knask som annars hotade bygga på sig till att bli känslor.
What could I do, what could I do?