Det var riksmästerskap för arabhästar och vi var där för att beskåda det vackra djuren. Det var på Grevagården som ni vuxit til en anläggning dubbelt så stor som sist vi var där för 15 år sedan och hoppade hinder med platåskor. Parallellt med utställningen som var rätt liten iår så pågick sportcupen med traditionella grenar såväl som västernmoment och speed, galopp på tid över en kort sträcka.
Men vi kollade som sagt mest på utställningen, och även på mördarsniglarna som låg feta överallt. Planen att utforska omgivningarna föll då K inte tycker om promenader...
Till höjdpunkterna hörde:
När Brez tippade ur stolen i rena yrsla över att vara på plats och höll i fallet på att dra byxorna av mannen framför.
När vi kom dit på lördagmorgon och pappa hör ac/dc i högtalarna och börjar jamma loss på ett paraply utan att märka att Brez handlerkompis Tinkerbell stod längre bort och tittade med vidöppen mun. När han märkte detta vinkade han dock bara och fortsatt, man avbryter inte asen och dasen (kod) hursomhelst!
Kalle fick komplimanger om att han borde avlas på för sina fina ben och ögon. Han blev även tagen många bilder på.
Vi bodde på hotell med utsikt över hela staden, väldigt vackert. Röda korridorer med lite Kubricks känsla. Kalle älskade mattan på rummet och åkte framochtillbaka med näsan i golvet. Vi åt tre rätters på jubileumsmiddagen och hade det gott. Ju hade oturen att ha en hästmänniska med intresse för stamtavlor till bordsgranne, eller rättare sagt grannen hade otur då hon kammade noll med Ju.
Under resan hem kände vi röklukten från den stora branden och var tacksamma att vi inte behövde ha närmare kontakt med den än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar