Först tar han upp att Sverige behöver sluta prioritera gärningsmännen och fokusera på brottsoffren. Detta ska åstadkommas strängare straff för gärningsmännen men även lag på att brottsoffren, eller någon som bevittnat ett brott ska vittna om detta. Anonymt.
Han erkänner att detta tär lite på rättssäkerheten, men jag måste säga att jag inte riktigt förstår...lite?
Hur skulle detta hjälpa brottsoffret som ex våldtagen ung flicka, rädd för sitt liv att man kriminaliserar att inte vittna? Det tycks mig att man resonerar mot ett greater good, få fler gärningsmän dömda och därigenom uppfylla en mer samhällelig nytta, genom att låtsas prioritera offret.
Offret har ett intresse av att få gärningsmannen dömd, så att likt exemplet i krönikan, ingen gangster undanröjer vittnet också. Frågan är hur säker denne skulle känna sig då den vittnat anonymt. Någonstans måste det finnas dokumenterat vem som vittnat, annars kan lika gärna vittnesmål fabriceras på löpande band för att se till att staten fyller fängelserna fulla. Var dras gränsen? DDR någon? Hur lätt är det inte då att döma Sture Bergwall varje gång för att ha någon att sätta någon bakom galler?
Sedan finns såklart många värden som gottgörelse och liknande som kanske också ses till genom att gärningsmannen döms, om det tänker jag inte spekulera. Jag har till skillnad från Birro ingen offersituation att relatera till.
Jag håller med om att straffen för våldtäkt/narkotikabrott kan förändras. De stämmer inte överens med mina önskemål heller, men jag är långtifrån säker på att rätt sätt att komma till rätta med detta är att skapa ytterligare börda för offret, eller att skapa ett rättsväsende höljt i dunkel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar