I'm down here for your soul

Kicking against den grå vardagen, för idag är det grått ute. Men voglarna sjunger och står i. 

DN you filthy pig!

"Risken ökar att det blir svart i rutan

Nobbat bud ökar risk för strejk. Det blev nej till medlarnas bud. Därmed talar det mesta för strejk hos bilprovningen och i tvåan på onsdag."

Curiously formulerad rubrik... och värre vad som följer

"Ett nej i bilprovningskonflikten ökar också risken för att den varslade strejken mot public serviceföretagen bryter ut samma tid. I sådana fall släcks SVT 2, SVT 24 och Kunskapskanalen ner. Även programverksamheten i Sveriges Radio kommer att påverkas."

Ja, det är ju inte så att jag ser mkt på tv öht eller dessa specifikt, men det känns ändå lite snopet att 6/7 av mitt tv utbud försvinner. Man saknar inte kon..?

Colting, strävhårig och uppretad

Tanke: Jenny Strömstedt

"Vardagen har blivit en framåtrörelse där själva mätningen, utvärderingen och poängsättningen är målet och den som argumenterar för motsatsen anklagas för att inget ha förstått av evolutionens behov av sållning och tillväxt.

Så har det alltid varit: Den som springer fortast fäller det fetaste bytet. Den som jobbar smartast får makt över medlen, och människorna. Men fanns det inte en tid då målet inte var antal kilo kött utan ett byte som gav tid till det som inte kan mätas?

Kanske till något så storslaget som kärlek, eller något så banalt som att ligga på rygg och stirra i vädret. Det finns något svindlande i att spekulera i en ordning där människor väljer att leva för att liv är en makalös inrättning. Plötsligt skulle facebook-uppdateringarna från de livskrisande männen i löparspåret fyllas av poetiska beskrivningar av känslan i steget i stället för neurotiska redovisningar av minutresultat per kilometer."

Mottanke: Colting

"Långt farligare än den prestationskultur (vart finns den förresten?) som Strömstedt kritiserar, är den kravlöshet som jag tycker präglar vårt samhälle. Det är ju knappast så att barn och ungdomar tränas och hetsas för hårt utan snarare att de spelar innebandy i en kvart och sedan äter kexchoklad och blir tjocka i TV-soffan när man fredagsmyser med godispåsen, med likaledes tjocka mamma och pappa. Det är inte så att det är för många som springer marathon och kör triathlon i vårt land. Vi har inte en vällevnadsproblematik som grundas i att folk är för aktiva eller ställer för höga krav på sig själva. Snarare baseras den på slapphet, kravlöshet, undfallenhet, bekvämlighet, quick fixes och TV-shopsmentalitet.

Är det värt att anstränga sig så att man dör? Ja, är något värt att dö för? Varför ska vi leva över huvud taget? Är det värt att jobba på fabrik i 30 år och sedan dö? Är det värt att jobba alls? Varför? Vi ska ju ändå dö! Studera? Nä. Tjäna pengar, varför? Eller är det bättre att jobba hårt och bli tjock och sedan dö i förtid? Konstigt att det inte skrivs lika mycket om alla patetiskt tragiska Jan Stenbeck-dödsfall där både livskvalitet och hälsa, med full vetskap och berått mod, försakats och aktivt demonterats, som det görs när någon i idrottsvärlden dör.

Är det värt att anstränga sig så att man dör? Ja, det tycker jag. För dör gör vi i alla fall. Och vi kan alla välja att döden någon gång kommer medan vi lever så fullt och så intensivt vi förmår, eller så kan vi dö i likgiltighet och hopplöshet. Vi kan dö under tiden vi försöker att leva det bästa livet vi kan och göra det bästa av vår tillvaro och våra drömmar, eller så kan vi dö vetandes att vi nöjde oss med mycket mindre än vad vi var värda. Vi kan leva och till sist dö som en hyllning till de drömmar vi har eller så kan vi leva och dö under stilla desperation. Vi kan dö stående och kämpandes eller så kan vi lägga oss ned och dö och ge upp. Och det kan vi göra nu i så fall."

Jag ska vara som vargeeen?

Postat förut? Kickass intro oavsett.

 Idag kände jag doften av nyklippet gräs på  väg hem från Väderkvarn, då är det väl officiellt sommar? Ser rätt somrigt ut på innegården också, men tackar som frågar jag är en sådan skakande mörkervampyr eller hur de goda Kentarna put it. KentTheBand twitter'n borde ni ta en titt på, de som är såå svensk sommar. Han är såå jeela provokativ alltså den där "pappa" också.

Är inne på dagens tusende kopp #kalltkaffe, diskuterade med Sturms igår om hur äckligt det var, men whaddayaknow efter klockan 8 är det inte så illa längre. 

Då kan man nästan göra som när jag bilpendlade mellan Uppsala och Tapelake, receptdags förstår ni! Brukade förresten ha med det som e-m fika t skolan också, och f-m fika och ja okej då, efter lunch fika. Som det skulle stå i en kokbok; passar bra till allt! Så fräscht, att ha i en fruksallad med härliga apelsiner (true shit att de passar tillsammans, men sedan...böj er inte framåt)!! Knäck knogarna så kör vi.

Konstigaste kaffebild 

google gav?

Du behöver:

50 cl kranvatten

3-6 tsk pulverkaffe (beroende på önskas styrka), för extra strössel av typen pretto, se till att det är krav och rättvisemärkt. Och Gevalia för fan (no hard feelings, du som i plural torde heta elPes? #lexmacbook)!

1 st 50cl PET flarra (den pantar man sedan och får trés epique win, som Spock skulle säga!)

Gör så här:

1. Pilla ner alla frystorkade kaffekorn i flaskan. 

2. Fyll med kranvatten

3. Skaka lite så det blandar sig, svårare ju kallare vatten man använder.

Done! 

Miljövänligt är det också, man behöver ju inte ens värma vattnet (för själva produktionen av fryskaffet är nog snällt mot naturen).

 El P har förresten ÄNTLIGEN joinat the twitter movement #notasecondtoolate (too soon?)!!

Splittrat? 

Tl;dr?

Nej jag vet inte vad ni menar, tycker det blev bra sammanhållet detta!

Ståaldrigstill aka Daytripper

Så gärna jag vill blogga om något, men nej, torka mellan öronen.
Vart är ni ordjävlar? Kom fram kom fram where ever you are!

Kanske en YT kavalkad skulle hjälpa detta? Men jag kommer inte på några lämpliga YT:are heller, bara en massa Kent som setts till dödagar redan. Jeepers creepers. Antar att det är tillbaka till plugget som gäller-

Det är nu du ska gråta

Han kunde ju sjunga, så han sjöng för mig

fylld av förväntningar på gråt och tandagnisslan

Det är ju lite horeri att lämna ut sådant här, med tanke på privatlivets helgd och sådant men, tja ämnet är gammalt och utnött. 

 Tar med mig ljuset och låter resten vara glömt. 

Vi har en mikroskopisk chans att bli gamla tillsammans

Igår exklusiv, idag instabil. Fantastiskt men förjävligt.

Här kommer bot, här kommer bättring med ett underbart liv i släptåg

Mötet

Uppstyrd och försökt att göra rösten mer feminin än vanligt approachade jag min man för kvällen. Hans min sa "Du har lämnat mig redan kl 16". Man för att han var lite äldre än mig. Hans öppningsreplik var "Jag vill ha barn, 3 är lagom."
 Han var en måne i kvällningen, log och dånade med rösten. Han ville mysa och myste bra, bara mys min kära moder, bara mys. Mitt svar var "du har visst ätit vitlök?" hans skepp singlade mot botten,
klass 1 som alltid.

Allmän bio om oss

Caféer. Han talade om allt och jag lyssnade helt och hållet. Var engagerad men han sa "Du är verkligen stonefaced, kan inte läsa dig alls, tycker du om mig? Du framstår som väldigt cool, men du kanske bara inte bryr dig?". Jag såg på honom och sa "dina läppar är som daggmaskar, men på ett bra sätt".
Han skrattade, för nu fattade han galoppen.

Vi tog vänstervarv och han sa "Araber? De är vackrast vita."
Han var artist på spotify och svunnen hästfotograf, tillika kock och beteendevetare. Arbetade på nästa skiva, den skulle vara mörk, men skrivkrampen var total. Hälsotecken?
Han var well rounded så att säga.

Han frågade vem jag var och jag svarade, det är viktigare vem jag är.
Han skrattade och skrattade, bullrade så stenar rasade. Jag stod mitt i raset, kanske var det murar som föll? Kollade på stenarna, och banne mig var det inte kattguld som glimmade? Sparade en i fickan ifall att jag behövde glittret. Men det var svalt, svart och glittrade likt olja.

Han gillade skog och knivar, drack aldrig sprit och hade hjärtat på skjortärmen, älskade småsillar i saltvatten och god mat överlag. Jag tog hjärtat försiktigt i handen och motstod att gräva in fingrarna i det. Kanske att hålla takten med tills jag somnade? Likt en stämgaffel för dygnsrytmen. Stämde den helt åt helvete fel, vaken och klockan är 01. Pukor och trumpeter! Revelj om 5 timmar.
"Är vi exklusiva?." Javisst, vi är skitdyra bägge två. Finns inget som köper oss, kung av Israel. Fångad i månens skarpa helljus var jag likväl. Belyste varje por, varje ärr, varje litet dammigt hörn. "Vill du gifta dig?."

 Ja. Nej. Ja. Ja. Nej. Ja. Nej. Nej. Ja.

Bygg något vackert (eller?) som krossar allt. "Det kan ta slut ikväll, det behöver aldrig börja."
Möjligtvis en sommarnattsröm kan förleda, men det vet ju ingen av oss. Det är maj som stampar med röda fanor och heta vindar utanför, oskrivet är bäst. En Hector eller 300?

Oberstanalysen

Panic on the streets of London.

Darrande eller skakande, gör hela världens skillnad.
Kanske bergochdalbanan är utbytt som huvudattraktion, till Pariserhjulet? Lyckohjulet? Finns det dubbelnollor i framtiden? Sluta slå dig själv. Sluta slå dig själv, varför slår du dig själv?
Efter allt tal i timmar var jag utmattad och zonade helt ut. Men eftersom jag är stonefaced gjorde inte detta någon skillnad.
Allt antog skepnaden av en charad och jag undrade varför han bredde på så? Spelade över tillochmed? Trodde han på närheten mellan två människor? Då är jag ledsen, men människa är inte jag. Svarade på hans språk men var förvirrad, brinnande formuleringar. En balansakt på tungan.
Vad händer nu? När presenterar han sitt riktiga själv? När släpper han bomben att allt bara var på lek? När skyller han på tiden och drar? Vad vill han mig? Varför gör han såhär? Blicken fastnade i fjärran, förändring är inget att leka med.
Visst, måste vila hjärnan lite bara. Jag är trött, det färgar.

Panic on the streets of Birmingham.

Om Det Där

Susade hem på lättaste växeln. Lyssnade till "Jag är inte rädd för Mörkret", Som färger på natten, vilade hjärnan. Min kofta flaxade som Batmans vingar. Hoppade dansande upp för trapporna till min Lubjanka passage. Han tröstade, om man sover går tiden fort.
Det är alltså så här det är!

Nu jävlar är du fri!

På barer klänger vraken fast

Ja varje gång det är dags att träffa en potentiell ny bekantskap känner jag mig ohjälpligt som en manlig transa. Heter det något annat som kvinna? Tror inte det.

 Måste hålla koll på skägget, kolla vad jag kan stoppa bh:n med, accentuera mina kvinnliga drag och måla med hela paletten i facet (för att täcka alla ärr). Prova om jag kan gå i klackar i respektabel size, och ansenlig höjd såklart. Yeah. Tvätta bort oljan från händerna och prova att måla naglarna så inte oljan fast under naglarna syns, mission failed.
Sedan är det Eye of the Tiger som gäller tills det är dags.

Strålskadade atoller

Litegrand som Briksen, fast de var fler ändå. Vuxna människor som bor tillsammans i mutual agreement. Likt liknelsen finns en lägenhet i stad för att få arbete gjort. Må vara att liknelsen inte alls håller längre än så. Men det behöver den inte göra heller, för de är vi ju. Fyra vuxna människor bor tillsammans inom ramarna för familj.
Helgen har inneburit god mat, många skratt som alltid och en mun som bara aldrig vill bara tyst. Många skämt, lite kamp då motparten upplevde att det var för eldfängt. True that, true that.
Ämnar imorgon förklara PMet klart och fortsätta på inslagen väg mot tentamen. Framåt, no stopping.
Fan vad bra det här ska bli, det är järnet som gäller fram tills elddopet. Blott en månad kvar sedan är det dags att för sommaren flytta hem. Så konstigt och underligt långt borta det känns.
Då återupptas livet som proletär, personnummer tack? Då skall cyklas runt hela socknen minsann. Avundades tiden jag sprang 4 mil på en lördagsmorgon idag när jag körde på den vägen. Vill gärna göra det igen. Förhoppningsvis när finanserna gett någon eller annan sjukgymnast tillfälle att kika på mitt Satansben. Då kanske...ett fjällmarathon sommaren efter? Eller ett redigt lapplandsmarathon på vårkanten, man vet aldrig.
Blott en månad av detta kvar tills dess, men en avgörande månad likväl!
Helvete, vad jag ska ha bra resultat att presentera då! Motorväg framåt! Det känns så bra med en plan, det känns utstakat med ljusstavar och smällande raketer. God damn! Rusar framåt!