The lost years

Ja ni vet de där opublicerade inläggen - de kommer nog att publiceras under rubriken "b-sides and rarities" när jag en dag blir världskänd. I vilket fall så är ju det här med nivå intressant. På vilken nivå skall man vara öppet personlig, och på vilken nivå kan man hålla intresset om man inte/är personlig? Så många frågor! Konceptblogg kanske vore något? Då är ju personlighet helt irrelevant.

Det här brukade ju vara en blogg som försökte beskriva humoristiska händelser. Visst dagbokskänslan har alltid också varit närvarande, men det känns som om vågskålarna väger mer mot personlighetssidan nu. Jag vet inte, den kanske är vad den alltid varit?

Och appropå vidhålla intresse och personlig integritet såg jag på Tosh.0 igår, internet på TV om ni nu inte har sett detta mästerverk till serie själva. Där är den personliga integriteten utraderad, allt för berömmelse. Det är ju fakkin' internet på tv, det måste vara så! Men jag får ändå lite gallsmak i munnen fastän det är humoristiskt och konceptigt. Kanske det är hipstern som vrålar, jag vet inte.

Tommy Tommy jag vill veta allt

Ja vad är väl ett bättre sätt att starta eftermiddagsrapporten på än att sjunga lite TKU. Full fart mot helgen är det, lönehelg till på det!
Det har utlovats dansbandsgala i en intillliggande stad, det är ju nära att man springer dit (höhö höhö)! Men eftersom kavaljeren skulle, enligt utsago, köra skit idag vet man inte riktigt hur det blir med det.

Mina dekadenser sträcker sig inte så långt dock, ack nej ack nej, får jag blott köpa mig ett par skor och myspysjogga lite är min lycka gjord. Jag är av det trötta släktet som ämnar gå i vinterdvala nu, hade jag haft med livet som insats som ljudbok är det så helgen hade spenderats. Som åhörare och kontemplerare med min bruna (brunt på brunt på brunt) BOOM pläd alltså. Den har får på ena sidan och velour på andra - ultimat må ni tro! Lika mysigt som en kulturkofta? Ack så nöjd!

Nu har jag ju inte det så jag måste komma på annat...hum hum hum, då kanske svettiga omfamningar i rotundans versmått är ett fullgott alternativ? Dock måste jag erkänna att jag mer är en vän av den fria versen än ghazeler och trokéer.

Fastän du är ett arsel...

Min käre fader tog till orda för att prisa sin maka sedan han varit på fika hos en ensam släkting.
" Ja, du är tjatig, och jobbig och fastän du är ett arsel så...ja det är ju aldrig tyst när man kommer hem..."  När vi försökte avbryta honom sa han åt den berörda parten att se det som en komplimang, för det var ju vad det var. Vem hade kunnat ta det på något annat sätt? Att bli sådär Björn Ranelidskt älskad av sin äkta hälft är väl vad vanligt folk bara kan drömma om?
Den stående hälsningen till familljen då han träder in genom dörren är ju "hej döhuven" så jag tycker minsann att makan i jämförelsen skall känna sig smickrad!

Nu åker jag till skolan!

The Corbomite Manoever

Sov-snark snark snark
Sprang- pust pust pust
Sov - snark snark snark
Mormor - bla bla bla
Påskägg- nom nom nom
Kaffe - slurp slurp slurp
Star Trek - ha ha ha
Fysik - suck suck suck
Sov - snark snark snark

Young woman, share your fire with me

Högskoleprovet idag, andra gången. Kanske blir en vana att dra till med ett prov med lagom 2 års mellanrum också? Anyways, vi satt i MIUNs källare som visade sig ligga på markplan. Vissa i Torbjörn Fälldin salen (vad skulle pappa säga vavava?) andra i R108 helt enkelt. Visst måste det gått bättre än sist? Ja jag är övertygad!

Redukt!

Torsdag vecka 10

ST är slut.
Jag är sjuk,
vill helst sova
men måste plugga.

Kemi,
inget spring,
vattna hästar
och se top model.

Jag mötte Lassie eller det blev som det blidde

Jag blev träffad av Jesus idag.
I hundratrettio kilometer per timmer kom han genom dödens kurvor, själv hade jag en hastighet av blotta trettio kontrollerade kilometer. Jag drog in armarna och höll andan men kunde inte hålla bihangen nog nära. Pang boom krasch! Så fick barnen födelsedag.

Armkroken stannade oss båda i mörkret och kylan.  Jag drog mig mot sidan och han stannade mitt i kurvan, utan sikt åt något håll. Varningsblinkersen gick varma. 
- Vilken tur vi hade, tänk om vi kraschat rätt på varandra. Adamsäpplet guppade i takt med hans försök att rädda situationen. Ja, tänk om vi gjort det då hade vi varit som vrak, kraschade in i granskogen. Hopplösa. Ett våg av mild acceptans flödade från hans nasala röst, babblade osammanhängande. Det spelade ingen roll, det var bra nu. Inte stressad, inte sen till spinningen, inte ont i benet. Bara frid. Han var helt utan undertoner, ärligheten personifirerad. Det ena ögat var halvslutet vilket i stark grad bidrog till det fridfulla utseendet. Ändå fanns det något som skvallrade om att Jesus nått nirvana via Christiania, mörka ringar, fett hår.
- Borde vi inte byta nummer? Såklart. Jag hade tappat bort mig i skenet av glorian som omslöt hans flottiga skalp. Jo, det borde vi. Jesus hade mobil? 

Jag har Jesus nummer och armen den gick att foga tillbaka med lite våld men någon spinning det blev det inte.

Vill ge dig allting ikväll

Guldgula fält. Över guldgula fält. Kameran, guldgula fält. Knappt en bild.
Jag lyssnar på den fras som repeteras i min huvud over and over.
Det låter mer patetiskt när någon annan säger det även fast det är från början stulna ord.
Hatar nödrim.

Någon ville tänka, en annan försvann för länge sedan. Blev den gladare för det? Veinte.
Ekon ekon överallt ekon och rundgång, en upphakning någonstans som fortplantar sig genom musslan, eller snäckan eller kräftan eller vad det nu heter.
Round round like a record baby round round.

Ett par dumma kommersiella minuter, det är allt, med reverb. 

Barnen i Afrika.
Fler röster, fler minuter, de hörs inte i kör på någons produktion och brainchild.
Dem är det synd om. De borde höras.

Godnatt värld

Nu ska jag låta poeterna vara aktiva en stund.

Tycker lite synd om Majsan faktiskt, han låter lite trött nuförtiden, och vem kan klandra honom? Det tar på att vara överhögtalaren, Osip käre vän, uppskattade du Majsan alls? Jag får fortfarande inte nog.

BK Öijer får nog med lite hes Lars Demian röst ställa upp istället, jag gör mitt bästa ska jag lova för att förstå denne herres storhet.

Och fina fröken, hon är också med...

Men skulle ni kunna?

Jag stänker färger ur ett glas

över vardans gråa karta;

oceanens snea käft

jag visar i en fiskgelé.

Jag har läst nya läppars röst

i bleckplåtsfiskens blanka fjäll.

Men ni,

skulle ni kunna spela

en nocturne

på struprörsflöjt?

(1913)