Bananza bonanza!

Vulcan sass- 

t o m Spock firar mors dag 

Ni kanske tror att mors dag blev bortglömt bara för att det inte fick något inlägg?
Tvärtom, dagen bjöd på tårta och allmän glädje. Ja alla var glada då, utom den vi utsåg till hackkyckling alltså Fadersbrodern! Alltid lika roligt. Som lockbete bjöds på tårta och det kunde den lätt..snikne brodern inte motstå.
Modern fick dock ingen present, bara många blåmärken då Bear Cavalry var på lekhumör, men hon vet ju att vi tycker mycket om henne ändå!

Just like you Imagined

Så här skall det vara, som varit mestadels hela förra veckan. En motorväg för information in i hjärnan - smack! Gör mig till en mycket glad poet!

Imponerande fysik?

Dead Passive

Mångfärgade mindmaps och klassisk musik, det är nästan lika hipt som mac:en.  Kör på!

Jag är grym som en grekisk gud, bara grymt mycket fulare

Det är fortfarande ljust ute och klockan är 23.32. Det är nu dagarna blir så långa att man aldrig vill gå och lägga sig. De blir längre eftersom ljuset aldrig riktigt tycks slockna utan hjälp av tunga regnmoln. Gnistan som kickar igång åskan som rumlar efter sådana orosmoln finns inte. Det är inte så ljust.

Tvärtemot denna vilja att producera har jag inte ett enda mål för sommaren.
Ingen resa eller konsert
och inte heller något lopp.
Wtf?

Har anden gått i stå?
För jobba, det ska jag ju göra. Oh yes, som brukligt är. Kanske men bara kanske kan någon smula över räcka till en racer, med fingrarna korsade och salt kastat över axeln. Men mer som en corporate robot? Eller kanske, bara kanske, som en vuxen. Eller misstar jag vuxenhet för att ha dödat sina drömmar? Vet inte.
Nog med nocturna nagelfarelser.
God natt.

Train coming round the bend

Ska åka uppåt Tapelake till idag. Jag har förstått att vissa snakar, av mail jag mottagit och kan bara säga: JAG MED!!

Den ultimata komplimangen

Igår avfikade vi klassen, läraren och sådär. Det bjöds på hembakad kladdkaka men jag var inte så sugen. När jag stod över och skickade vidare frågade han bredvid "Jaha, deffar du eller?" och egot krummade sig lite. Yeah, jag ser ut som deff är påkallad, inte bantning.

Nostalgia

My Dad's Boat

Ibland blir man så full av stolthet över sitt ursprung, det är så roligt.
Erbjöd en kamrat att få köpa en häst till det humana priset 40 ynka tusen, men han tyckte inte han hade råd sa han. Kliva upp varje morgon kl 5.... så jag sa åt honom, som sanningen är, att så länge det inte regnar då sköter de sig själv! Jo tyckte han, det fanns ju faktiskt en park nära så det tåldes ju att tänka på...
Aha!

Jag tog annars mitt recept på fågelsång, kryssade över själva fågelsången och skrev dit SOLSKEN!!!
Så jag sprang runt i världen, är fruktansvärt vackert därute skall ni veta och tänkte på en gammal dänga som appliceras på en dag som denna då jag är vad man i vardagligt tal brukar kalla gul som en postcykel alternativt så ren att hundarna pissar på en. Sån är jag!
Jo för det var så här förstår ni, att jag gick och pantade burkar, som brukligt är när man är fattig, men har varit rik och då uppskattade the taste av en riktigt fin, kyld energidryck. Maskinen bråkade och jag tänkte precis skicka in en knytnäve med "botten först", när allt löste sig till det bästa och jag kunde återvända ut i den visslande vackra utsidan som blommade och kryllade av liv, med en medförd pappkasse med några ihoprafsade varor i.
Där när jag hoppat upp på cykeln, svor svavelosande över de där jävla glappa hörlurarna som jag inte får byta för de "hör inget fel med dem", ta mig fan när de kostade sitt pris ska man få byta dem. Brandbomb coming through Kjell & Company.
Hur som jag hoppade upp på cykeln och drog iväg. På lättaste växeln, trampandes utav bara den med kjolen runt magen, men det är ju Uppsalalänningarna vana vid, så intet ögonbryn höjdes i onödan där inte.
Och ja då slog det mig ut ur luften, de visa orden av en nationalskald, en bortglömd proletärpoet som förtjänar bättre än rosta sönder i glömska på historiens bilskrot. Ni kan aldrig gissa vem det är!

När man ser hur somliga lyckas med allting dom än tar sig för 

Kan man hjälpa då att man kanske deppar och blir på dåligt humör 

Men om jag nu ska vara ärlig är jag ganska lycklig ändå 

Vad gör det om man är förutan pengar när himmlen lyser så blå 

Jag vet ju, 

solen lyser även på mig fast jag går i trasiga skor 

Solens värme köper man ej, den är gratis vart än man bor 

När man hör hur somliga vinner hundra tusen på lotteri 

Tänker man som så "Kan det aldrig hända att jag den lycklige blir?" 

Men om jag ska va' riktigt ärlig har jag nästan allt jag vill ha

 Vad gör det att man är förutan pengar när allting annat känns bra 

Jag vet ju, 

solen lyser även på mig fast jag går i trasiga skor 

Solens värme köper man ej, den är gratis vart än man bor 

Solen lyser även på mig fast jag går i trasiga skor 

Solens värme köper man ej, den är gratis vart än man bor 

solen lyser även på mig fast jag går i trasiga skor 

Solens värme köper man ej, den är gratis vart än man bor

Syndaflod

Ja, vädret var ledset imorse, det lät dem regna, ja t o m piska jordskorpan och alla som därpå krälar runt. En av dessa är jag, Allilujeva. Jag hade seminarium, närvaro eller stygg dubbelkomplettering (så mycket för ne bis in idem! jaja kanske bara gäller skattebrott...) klockan tolv. Just då sprutade tårarna ur himlen, det luktade gott av hägg och fåglarna sjöng men mot denna piskning av bibliska proportioner. Episka!

Jag har inga regnkläder och inget paraply, så välutrustad är jag. Fast jag ljög lite, jag har en regnjacka men den brukar jag springa i. Den är lysmaskfärgad och ja, den lukar lite svett. Men bara i armhålorna. Så jag resonerade som så, att ingen kommer ju lukta i armhålorna på den och det var så svagt att Sturms som var med på telefon tyckte att det var OK att ta den. Neat tänkte jag, då slapp jag ta vinterjackan som förmodligen skulle suga åt sig allt regn istället. Yeah.

Så jag tog min cykel och min lysmaskjacka och åkte ut i ösregnet, fantiserade om en racer och tänkte så mycket fortare det hade gått då! men insåg snart att nä, det hade det nog inte gjort och ffa hade jag kommit fram än blötare, inga skärmar på sådana bad boys inte.
Solen gick lagom upp när jag var framme vid stadsbiblioteket och skulle parkera min cykel bland alla andras, det framstod som väldigt omotiverat att ha denna på sig. Folk tittade och tänkte nog samma sak.  Jag hade inte förutsett att halva stadens vägar skulle byggas om just idag, så jag hade bråttom upp till seminariet, trodde jag var sen! Snabbt kolla vart ögonen hade runnit iväg till och sedan upp till seminariet.

Hittade en ur min basgrupp, en safe fyr i verklighetens obekanta skummande vågor av okända människor som jag borde veta namnet på vid det här laget... min kunskap på området haltar lite. Hej! sa jag, tog av mig jackan och slog mig ned bredvid honom i det nästintill tomma klassrummet. Han hejade tillbaka och vände sig sedan bort. Wtf? tänkte jag, men ok - bad day kanske-.

Då kände jag det.
Hemmavid hade jag ju bedömt att det var lugnt med jackan eftersom den i sitt torra tillstånd luktade i underkant på ok, men ok icke desto mindre. Vad jag, intelligenta varelse (?) inte tänkte på var såklart den lilla petitess som kallas fysikens lagar. Svett i kontakt med vatten löser sig till okristligt luktande sörja av marathon i regn. Det är ingen höjdare, jag har sprungit marathon i regn. Väldigt mycket regn till och med. Alltså svett svett svett, gammal svett. Detta hade impregnerat min skjorta som hade luktat bättre om jag dragit den genom hundskit och koinälvor.

Seminariet startade och jag kunde inte gärna gå och ta av mig den då, så jag höll god min i en timme medan denne stackars man satt och vred sig, harklade sig, lutade sig på andra armstödet, gjorde allt i sin makt för att komma längre bort från lukten.

Parallellt som detta var mycket pinsamt var det också rätt kul. Det är liksom ingen idé att gråta över saker utan då kan man nästan alltid skratta åt dem istället. Tänkte på den stackars mannen som fick sitta bredvid mig på Cowboys and Aliens bion. Han som tyckte att de två värsta sakerna människan hade uppfunnit samsades i min godispåse, det var lukten som slog honom också. Själv tycker jag smakkombinationen är utmärkt av salt och vinäger-nötter och wasabinötter, mums! Han däremot såg ut som han fick kväljningar.

Så efter denna timme kunde jag gå och ta av mig skjortan, skrattade lite för mig själv på toaletten medan och upptäckte att linnet under inte direkt luktade hägg och syrener det heller. Men, tänkte jag, vad som helst måste vara ett framsteg från eau de skjorta. Han såg lite lättad ut och kunde efter detta till och med prata med mig, som en markering att fred nu rådde.

Neuroticfish

Fan.
Jag börjar bli gammal. Jag tänkte häromdagen att jag borde sluta att vara så silkesvantar och ta på mig boxningshandskarna istället. Alltså get down to business och plugga som den dedikerade student jag en gång var.
Gammal som jag är ledde detta till ett breakdown inom en vecka.

- Skakar som en besatt, värre än allas vår MJF, upplys mig gärna hur han kom in i köksbordsdiskussionen...?
- Spänd som en fiolsträng, har ont i benen som om jag skulle sprungit en snabb mara, damn you tandvärksknän!
- Har magkatarrsfeeling much, vilopuls på 90 slag (vad har man en Garmin till?)
- Dåligt samvete för att jag sover (!) och är såklart så rostad i huvudet att jag vet inte vad. Ingen koncentration, inget minne, bara rusande rusande tusen intryck.
Summasummarum:
Job well done.