Jag sprang till Krämby Centrum, 2 km härifrån för att apoteka mig lite. Jag hann med två omgångar innan jag lämnade stället, och ingen gav frukt, bara frustration!
I vilket fall kom det en man fram till mig i apotekskön och undrade hur mina skor hanterade cykling. FiveFingers hanterar tyvärr inte cykling så bra sa jag till honom.
Kunde de kanske tänka sig att cykla till Hamburg? Eller iaf till Björklinge om inte annat?
Sådana kraftiga damer som jag och Anja Pärson vi var ju som gjorda för att ta oss an evighetsarbete som att välta kor och sporta under långa sträckor. Men cykla det gör jag ju inte på regelbunden basis, knappt alls, så vad hade skapat dessa robusta lår som utstrålade kraftsport?
Jag springer sa jag, men skadar mig mest och knäböjer därför (och kampar!). Men.. ehm.. marathon löpare...eh..ja..kraft..
Uppför fjäll tillade jag för att markera gränsen. Var jag säker att det var fjäll? Åkte man inte skidor nedför dem? Believe you me, helt säker.
En del sade att han hade ADHD, men själv trodde han inte på mediciner, han tyckte helt enkelt mycket om att cykla för att tygla sig. Man måste vara sin egen polis och gatekeeper. Hans huvud snurrade runt runt, man måste hålla koll runt sig! Han var inte paranoid, han ville bara inte dö.
Aha. Ras och historia spelade ju ingen roll även om det var viktigt att ha med sig, han berättade vart invandrarna flockades i länet och förhörde sig hur landet låg i stenstaden, var där många somalier? Ögonen flammade till, somalier! Inte för att ras spelade roll, men men. Själv var han från Iran och stolt över det, men plockade kantareller och smultron för det. Han tyckte jag borde vara stolt över att jag kom från Sverige - det borde alla svenskar vara!
4 timmar pratade han kvar mig utanför apoteket, om allt allt allt möjligt och han ville gärna fortsätta att prata men förstod att jag hade plugg att göra, bara jag var medveten om att alla gör val, och vad hade jag att ståta med om jag fick cancer imorrn? Att jag levt i böcker?
Men visst, gör så. And I did, yes I did!
I vilket fall kom det en man fram till mig i apotekskön och undrade hur mina skor hanterade cykling. FiveFingers hanterar tyvärr inte cykling så bra sa jag till honom.
Kunde de kanske tänka sig att cykla till Hamburg? Eller iaf till Björklinge om inte annat?
Sådana kraftiga damer som jag och Anja Pärson vi var ju som gjorda för att ta oss an evighetsarbete som att välta kor och sporta under långa sträckor. Men cykla det gör jag ju inte på regelbunden basis, knappt alls, så vad hade skapat dessa robusta lår som utstrålade kraftsport?
Jag springer sa jag, men skadar mig mest och knäböjer därför (och kampar!). Men.. ehm.. marathon löpare...eh..ja..kraft..
Uppför fjäll tillade jag för att markera gränsen. Var jag säker att det var fjäll? Åkte man inte skidor nedför dem? Believe you me, helt säker.
En del sade att han hade ADHD, men själv trodde han inte på mediciner, han tyckte helt enkelt mycket om att cykla för att tygla sig. Man måste vara sin egen polis och gatekeeper. Hans huvud snurrade runt runt, man måste hålla koll runt sig! Han var inte paranoid, han ville bara inte dö.
El P, har du kommit på varför den är rolig än?
Aha. Ras och historia spelade ju ingen roll även om det var viktigt att ha med sig, han berättade vart invandrarna flockades i länet och förhörde sig hur landet låg i stenstaden, var där många somalier? Ögonen flammade till, somalier! Inte för att ras spelade roll, men men. Själv var han från Iran och stolt över det, men plockade kantareller och smultron för det. Han tyckte jag borde vara stolt över att jag kom från Sverige - det borde alla svenskar vara!
4 timmar pratade han kvar mig utanför apoteket, om allt allt allt möjligt och han ville gärna fortsätta att prata men förstod att jag hade plugg att göra, bara jag var medveten om att alla gör val, och vad hade jag att ståta med om jag fick cancer imorrn? Att jag levt i böcker?
Men visst, gör så. And I did, yes I did!
