Kungen är Död

Plötsligt händer det.
Dokumentet poppar upp, jag förstår det inte själv. Änglarna talar genom mina händer för deras är upptagna med att vara utslagna i mild-nåder-gester. Deras skägg är mjuka och lurviga och gloriorna sitter där de ska. Man bränner sig inte på dem men ljuset är inte kallt alls.
Så här gör man ser ni, härr Gårman kunde inte gjort ett bättre jobb då han visar på hur allmänheten och gemene man skall agera. Flygande över tangenterna flaxar de, deras motsvarighet till tungotal. Det här är bra! Det här blir bra skit, jävlar i min lilla låda, Best of the Best! Make way för nu behövs ni inte längre gubbar! VI har uttrycksfrihet här, haha!
Mental shock!

My typewriter stood mute as a tomb

and my piano crouched in the corner of my room
with all its teeth bare
All its teeth bare

Ramm Lied

Japp, jag är i Mjulby nu. Har varit i Göteborgen (med stora äpplet yes!), Borås, Alingsås och Uppsala senaste veckan. That's nice =) men jag ljuger faktiskt. Jag räknade bara där vi stannade upp lite. Göteborg är sant dock. Har sett Rammstein för andra gången på bananpiren, oh yes!

Sprutkanon med påsittande sadel var där, så var Till Lindemann och hela paketet(haha). Han sprutade skum över oss alla medan han skrek att han hade en dikkah! sedan kom konfettiregnet. Hörsel var begränsad, syn mycket begränsad. Jag stod en kort stund inne i en hårig pubertetsarmhåla med tillhörande smala smala stickeben, det var rätt trevligt som kontrast mot köttpaketet som frustade på scen.

Vi började längst fram sedan tappade jag fästet och flöt bakåt sedan kantrade hela alltet. Jag och fyrtio pers till ramlade ned i en sprattlande hög där nästan alldeles längst framme vid staketet. Någon vänlig själv hjälpte mig sprattlande hostandes skum upp. Jag höll krampaktigt i mina glasögon, de blev faktiskt inte så fina. Men jag har böjt till dem igen, ser hyfsat nu.

Sedan skulle vi då åka hem. Vi körde lite fel, blev lite ovänner, fick några övänner på färjan som gav Sturmis komplimanger för norrländskan, El P för gnällbälte målet och mig för Stockholmskan. Rätt förfriskad var han Benke men inget mot Perra. Vi skulle hälsa Skåne och fick se hans båt Calimero, en Flipper. Han var stum över att vi inte uppskattade detta. Sedan fortsatte vi tillbaka till Mjulby i regnet. Vi studerade kartan och funderade men hamnade rätt.

Nu skrivs uppsats med full blowing stickande lemmar och South Park i bakgrunden.