LVM
Jag måste dela för alla som kan tänkas läsa, och kan tänkas få ett telefonsamtal senare ikväll vad vi gör för spännande just nu.
Vi ska utifrån rådande reglering samt förslag resonera runt möjligheten till att utvidga möjligheten för att tvångsvårda gravida missbrukare till fostrets fördel.
I förarbetena uttrycker man sig som så att det rör en "potentiell individ" och medicinsk-etiska rådet insisterar på att det inte rör sig om rätten till liv MEN vi som sitter med naturrätten för ögonen undrar om det inte gör det ändå.
Det rör sig ju om ett av det mest ingripande tvång en individ kan utsättas för och då tycker jag att man ska vara försiktig med vilka värderingar som underligger ingreppet.
Ett av förslagen går ut på det ska vara OK att tvångsvårda mamman i 9 månader (graviditeten) till skillnad från max 6 månader som det är nu och att möjligheten ska utsträckas till att omfatta max en månad efter det att barnet är fött. Just nu får man endast tvångsvårda mamman med hänsyn till dennes vårdbehov, något som faller sig logiskt med tanke på att vården rör just den personen. Att vårda moder och barn på samma grund tycks skapa en moralisk och rättslig enhet av det ofödda barnet och mamman, och då det i praktiken är svårt att särskilja de två åt under graviditeten skaver det ändå i ryggmärgen på mig. Någonstans blir kvinnor då barnbehållare, ett tankesätt som inte känns främmande i sådan amerikansk debatt man läser om ang abort och våldtäkt. Rätten till sin egen kropp aktualiseras här.
Å andra sidan uttrycker man även i förslaget att möjligheten till abort funnits och förgåtts, och att man därför bör se till vården med utgångspunkt i samhällets syn på valet att låta bli abort men fortsätta missbruka, också ett shady uttryck. Samhället?
Public opinion? Övrig förvaltning, sjukvård, soc tjänst etc? Ska man ta hänsyn till att detta kommer spilla över på skattebördan och att detta är impopulärt => är man ute efter att bli omvald, ta hand om medborgarna eller eliminera sjukdomar och på så sätt förbättra folkhälsan?
Man uttrycker att det faktum att det faktiskt förekommer FAS (Fetalt alkohol syndrom) fortfarande är ett skäl att skärpa regleringen. Då jag förstår vad de menar tycker jag att formuleringen är jävligt klumpig med tanke på att det är potentiella individer vi resonerar kring. Man går i ett hjärtslag från moderns vårdbehov till att resonera runt att tvångsvården skulle avslutas vid missfall, och då har man plötsligt flyttat fokus väldigt i smyg.
Å andra sidan kanske mina synpunkter, som alltid, är en aning för teoretiska då det rör sig om kött och blod individer som faktiskt, i sådana fall som FAS får lida livet genom för vad deras obetänksamma mamma gör. En sådan lagd själ skulle kunna hävda att det inte samhällsekonomiskt försvarbart att inte ingripa och skapa en individ i värsta fall med eget resurskrävande vårdbehov livet genom.
Vidare uttrycks det att tvångsvården ska fungera som incentiv för mamman att söka egen hjälp, parallellt hänvisar man också till att den föreslagna ordningen att mödravården skulle anmäla dessa fall skulle påverka antalet som sökte sig till mödravården i rädsla att bli anmäld i denna känsliga och utsatta situation. Utgångspunkten är att modersinstinkterna ska kicka in och att kvinnan därför ska vilja bättre sig. Å andra sidan ska denna åtgärd endast rikta sig till de kvinnor med långvarigt missbruk. Frågan är i mitt tycke om man inte höljer kvinnan lite i mystiska krafter här då sådan tyngd ges moderskänslorna, jag tror i mitt okunniga sinne att det är en faktor att räkna med men inte en mirakulös motkraft mot missbruket. Det kan hända att jag har helfel här eftersom jag inte har erfarenhet av någon av dem, men jag vill mena att när vi pratar lag så måste det till något solidare som argument för att man ska berättiga sådan här vård, än att det kommer ge sig självt att kvinnan återhämtar sig från sitt missbruk. Jag tycker åter att man blandar ihop skälen för vård, mammans eller barnets bästa trots att man valt att ( förslaget) reglera problemen på två olika stället och på så sätt gjort en klar strukturell skillnad.
-definiton av beroende i ICD gör mig högst skeptisk till att några moderskänslor skulle ta över, står att väljer drog trots konsekvenser = definitionen av att handla tvärtemot moderskänslor
LPT/LVM integrering
1. Vård utan samtycke
- riktat mot att ge missbrukare rättssäkrare vård
- förse m t ex stödperson som i LPT - betoning på behov av psykosociala insatser --> viktigare att se till skyddet i LPT uppfylls och därför att föredra att integrera dem.
2. Praktiska hänsyn dominerar
- bättre kunskap om tillstånd --> bredare definition, bredare behov, viktigt med rättssäkerheten
- del i vårdkedja, inte isolerad insats som fallet med LVM tillämpning
- nuvarande tillämpning domineras av andra hänsyn, samt lokala tolkningar och bortseende från rekvisit i LVM lagstiftningen
3. Rättsosäkerhet i överlappningen
4. Klargöra LPT och komplettera
- enhetliggöra tillämpning
F5. Behov att utvidga tillämpningsområde (t ex spelberoende eller ätstörning) eller behov av vård utan samtycke öht
- vad är det egentliga problemet? Behovet anses utvidgat iom bättre kunskap, samt bättre förståelse för vad so utgör effektiv behandling = behovet finns, starkt
- LPT ges vid ätstörnng redan, så varför hypotetisk diskussion? Livshotande PSYKISK SJUKDOM
- Är egentliga frågan om gränsdragningen inte om behandling eller inte, utan NÄR tvångsbehandling? Varför diskutera i relation till LVM förslaget? Faller inte under LVM till att börja med och psykisk sjukdom diskuteras öht ej --> KOLLA RÅ 1990 ref 10
- Gränsdragning för spelberoende torde vara densamma som vid "fysiskt" beroende, omfattas av ICD (Varför anv ICD i förslaget då fastslår att psykiatrin anv DSM-V(?)/ IV, beroende faller under psykiatri?)
Jag måste dela för alla som kan tänkas läsa, och kan tänkas få ett telefonsamtal senare ikväll vad vi gör för spännande just nu.
Vi ska utifrån rådande reglering samt förslag resonera runt möjligheten till att utvidga möjligheten för att tvångsvårda gravida missbrukare till fostrets fördel.
I förarbetena uttrycker man sig som så att det rör en "potentiell individ" och medicinsk-etiska rådet insisterar på att det inte rör sig om rätten till liv MEN vi som sitter med naturrätten för ögonen undrar om det inte gör det ändå.
Det rör sig ju om ett av det mest ingripande tvång en individ kan utsättas för och då tycker jag att man ska vara försiktig med vilka värderingar som underligger ingreppet.
Ett av förslagen går ut på det ska vara OK att tvångsvårda mamman i 9 månader (graviditeten) till skillnad från max 6 månader som det är nu och att möjligheten ska utsträckas till att omfatta max en månad efter det att barnet är fött. Just nu får man endast tvångsvårda mamman med hänsyn till dennes vårdbehov, något som faller sig logiskt med tanke på att vården rör just den personen. Att vårda moder och barn på samma grund tycks skapa en moralisk och rättslig enhet av det ofödda barnet och mamman, och då det i praktiken är svårt att särskilja de två åt under graviditeten skaver det ändå i ryggmärgen på mig. Någonstans blir kvinnor då barnbehållare, ett tankesätt som inte känns främmande i sådan amerikansk debatt man läser om ang abort och våldtäkt. Rätten till sin egen kropp aktualiseras här.
Å andra sidan uttrycker man även i förslaget att möjligheten till abort funnits och förgåtts, och att man därför bör se till vården med utgångspunkt i samhällets syn på valet att låta bli abort men fortsätta missbruka, också ett shady uttryck. Samhället?
Public opinion? Övrig förvaltning, sjukvård, soc tjänst etc? Ska man ta hänsyn till att detta kommer spilla över på skattebördan och att detta är impopulärt => är man ute efter att bli omvald, ta hand om medborgarna eller eliminera sjukdomar och på så sätt förbättra folkhälsan?
Man uttrycker att det faktum att det faktiskt förekommer FAS (Fetalt alkohol syndrom) fortfarande är ett skäl att skärpa regleringen. Då jag förstår vad de menar tycker jag att formuleringen är jävligt klumpig med tanke på att det är potentiella individer vi resonerar kring. Man går i ett hjärtslag från moderns vårdbehov till att resonera runt att tvångsvården skulle avslutas vid missfall, och då har man plötsligt flyttat fokus väldigt i smyg.
Å andra sidan kanske mina synpunkter, som alltid, är en aning för teoretiska då det rör sig om kött och blod individer som faktiskt, i sådana fall som FAS får lida livet genom för vad deras obetänksamma mamma gör. En sådan lagd själ skulle kunna hävda att det inte samhällsekonomiskt försvarbart att inte ingripa och skapa en individ i värsta fall med eget resurskrävande vårdbehov livet genom.
Vidare uttrycks det att tvångsvården ska fungera som incentiv för mamman att söka egen hjälp, parallellt hänvisar man också till att den föreslagna ordningen att mödravården skulle anmäla dessa fall skulle påverka antalet som sökte sig till mödravården i rädsla att bli anmäld i denna känsliga och utsatta situation. Utgångspunkten är att modersinstinkterna ska kicka in och att kvinnan därför ska vilja bättre sig. Å andra sidan ska denna åtgärd endast rikta sig till de kvinnor med långvarigt missbruk. Frågan är i mitt tycke om man inte höljer kvinnan lite i mystiska krafter här då sådan tyngd ges moderskänslorna, jag tror i mitt okunniga sinne att det är en faktor att räkna med men inte en mirakulös motkraft mot missbruket. Det kan hända att jag har helfel här eftersom jag inte har erfarenhet av någon av dem, men jag vill mena att när vi pratar lag så måste det till något solidare som argument för att man ska berättiga sådan här vård, än att det kommer ge sig självt att kvinnan återhämtar sig från sitt missbruk. Jag tycker åter att man blandar ihop skälen för vård, mammans eller barnets bästa trots att man valt att ( förslaget) reglera problemen på två olika stället och på så sätt gjort en klar strukturell skillnad.
-definiton av beroende i ICD gör mig högst skeptisk till att några moderskänslor skulle ta över, står att väljer drog trots konsekvenser = definitionen av att handla tvärtemot moderskänslor
LPT/LVM integrering
1. Vård utan samtycke
- riktat mot att ge missbrukare rättssäkrare vård
- förse m t ex stödperson som i LPT - betoning på behov av psykosociala insatser --> viktigare att se till skyddet i LPT uppfylls och därför att föredra att integrera dem.
2. Praktiska hänsyn dominerar
- bättre kunskap om tillstånd --> bredare definition, bredare behov, viktigt med rättssäkerheten
- del i vårdkedja, inte isolerad insats som fallet med LVM tillämpning
- nuvarande tillämpning domineras av andra hänsyn, samt lokala tolkningar och bortseende från rekvisit i LVM lagstiftningen
3. Rättsosäkerhet i överlappningen
4. Klargöra LPT och komplettera
- enhetliggöra tillämpning
F5. Behov att utvidga tillämpningsområde (t ex spelberoende eller ätstörning) eller behov av vård utan samtycke öht
- vad är det egentliga problemet? Behovet anses utvidgat iom bättre kunskap, samt bättre förståelse för vad so utgör effektiv behandling = behovet finns, starkt
- LPT ges vid ätstörnng redan, så varför hypotetisk diskussion? Livshotande PSYKISK SJUKDOM
- Är egentliga frågan om gränsdragningen inte om behandling eller inte, utan NÄR tvångsbehandling? Varför diskutera i relation till LVM förslaget? Faller inte under LVM till att börja med och psykisk sjukdom diskuteras öht ej --> KOLLA RÅ 1990 ref 10
- Gränsdragning för spelberoende torde vara densamma som vid "fysiskt" beroende, omfattas av ICD (Varför anv ICD i förslaget då fastslår att psykiatrin anv DSM-V(?)/ IV, beroende faller under psykiatri?)
