Måndagsmorgon i Tapelake

Inget lov, det är måndag och jag är fortfarande i Tapelake! Ve och fasa, men ack så nice.

Solen skiner och hästarna ligger ute, de sover fortfarande. De ser riktigt mysiga ut. Fortfarande lite raggiga av vinterpäls med mulen i backen och slutna ögon. Brezhnev ligger också och sover men henne har jag inte varit och tittat på. Själv har jag legat och vridit mig sedan klockan fyra.. Drömde om militärer in general och Voroshilov in particular. Underligt att krigsfilmer och ryssplugg går rätt in i hjärnan på en. Fast det skall ju nämnas att vi såg om Outpost härom dagen, och den lämnar ju som bekant lite spår.

Syster har jag skjutsat uväg till skola nr. 5 för lite good old utbildning. Vi diskuterade philosophy igår - equality. Hon blev mäkta upprörd över alla ojämlikheter det finns och till slut medgav hon att equality nog inte var värt besväret iaf. Som underhållning på vägen till skola nr 5. diskuterade vi vilka fotgängare vi skulle kunna skrämma lite med bilen tills våra planer tyvärr blev grusade av vår position bakom bussarna. Skulle tagit den andra vägen. Något färre barn men mycket färre bussar men man får ta det onda med det goda.
Generalissimus förstår min plåga.Vi var ute och finåkte för ett tag sedan - "fan att de andra trafikanterna ska vara på vägen hördu..." Jag berömde honom för hans klarsynthet och fortsatte glatt att förbanna alla sega pensionärer och annat löst folk med bil.

Det är alldeles tyst inne med undantag av lite fågelkvitter som läcker in genom fönstren tillsammans med en del kall luft. Ok, kall luften kanske inte kommer från fönstren men någonstans ifrån måste den komma. Sitter och dricker te och slösurfar lite. Så många bloggar, så lite tid!

Ska till tandplågaren, handla-på-jätte-Willys och sedan plugga WW2. Som en följd av att man ska till denne trevlige man (Anders) på besök uppstår alltid ett enormt sug efter godis och vitlök. Vet inte riktigt varför, men tänk er själva en härlig vitlöksomelett uppföljd av ett gäng glehjärtan och kaffe till. Its on me Anders, its on me... Men eftersom jag har en aning om att detta längst ner bottnar i ett hämndbegär mot nämnde tandplågare så är jag den större människan och överkommer detta. Damn jag har sådan självkännedom! Haha.