9.10.2012

The key to success

Imorse försov jag mig inte ens, hoppade upp direkt men likväl var jag sen till dagens föreläsning som började kl 8.15. Packade om till annan väska, glömde hälften började om så jag sprang ut genom dörren  i senaste laget.
Jag låste upp cykeln, såg till att nycklarna var säkert instängda i väskan och åkte iväg. Det rasslade hela tiden som av nycklar från bakhjulet så jag stannande och kollade att väskan var stängd och det var den. Fortsatte cykla och kom in till stan.
Ljudet var fortfarande där så jag stannade för att kontrollera vad felet var och där sitter mina nycklar på kedjeskyddet. De hade alltså släppt från nyckelbandet och åkt ned dit men hängt kvar ändå in till stan. Gissa om jag blev en aning förvånad och en aning lättad av att de hängde kvar. 8.14.30 rusade jag in i salen och hann lagom ta min plats innan professorn i svart tog till orda. Han drog exempel om att stänga in barn i lådor, och folk det slog slint för som begick massmord. Spännande twist på skadestånd.

Efter föreläsningen gick jag ut till min cykel och skulle så när trampa iväg när det började rassla och låta kände att kedjan släppte och ett dåligt humör infann sig genast. Inte blev det direkt bättre när jag upptäckte felkällan, i min iver att fly den potentiella interaktionen med andra människor hade jag låst upp cykeln men inte tagit låset ur ekrarna. Så när jag tittade var kedjan mycket riktigt släppt och ekrar saknades, låset som var 65 cm tunn vajer var lindad runt de ekrar som fanns och rediga varv runt kuggarna kedjan ska haka i. Merde. Ångern att jag inte hade tagit med mina handskar införskaffade för sådana här tillfällen slog till och humöret blev ännu sämre. Lirkade lös låset och såg att det såg ut som Terminator i slutet av första filmen. Merde merde merde.

Men sedan åkte jag hem och nu är humöret på topp igen, har dock råkat tappa bort min kaffekopp men sådant får man ta när man har en hel tvåa till sitt förfogande!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar