Rights of passage eller the man machine

Igår var det dans i köket, lite matlagning och mycket skratt. Vi hann också med att debattera användbarheten i att kunna se magnetfält och huruvida det var OK att få sina nerver testade med ström,.  Jag fick mina lätt testade med metallgem på morgonen, och det gav inte mycket utslag. I vilket fall känns det mer självklart användbart att ha användning av att kunna se magnetfält och kunna navigera mot the true north idag.

Det går tri-vawes, och feedback:en är på max. Det ekar runt av det mesta. Mitt i allt det trevliga igår kom påminnelsen, och avgiften för densamma betalas idag. Jag vet att det inte får påverka, men sånt är livet. Medan jag å ena sidan shoppade armlösa tight-as-piss kläder som passar racy boys (åh myrorna) inser jag också att denna personliga frihet kommer till priset av att stå ut. Det skaver att bli missuppfattad jämt.

Ignorerad och överpratad. Alla kan känna igen sig. Ihjältigd att drunka i sina egna vätskor. Läkardamen höll på att hosta ur sig tänderna när jag berättade att jag pluggade juridik, syntes verkligen inte på mig! Såklart tiga ihjäl sömnen till henne för att inte hamna i den psykosomatiska byrålådan.

Jag passar inte in i de kategorierna. Jag passar inte in riktigt någonstans and its fucking killing me. Alla kan känna igen sig här med. Utbytarna som själva inte tillhör fattar galoppen, men så fan att de andra gör det. Snart är det dags för arbetsmarknaden. CV med foto. Är jag butch? Borde jag femme:a till mig? Erkänna tillhörighet till en erkänd kategori. Passering kommer ta sin tid....sin sweet tid att vänta på...

Det är högre i tak på uni än arbetsmarknaden? Weekend warrior:a mitt liv? Jag är ju erkänt kategorisk av mig. Blargh. Hatar den här sortens pubertala skittankar som borde vara avklarade för 10 år sedan, men jag var tyvärr upptagen då. 

Jag har såklart en asbra position jämfört med andra, det måste man vara ärlig och säga men jag är mör idag och klagovisan går vidare. Ibland blir det lite mycket bara.

Jaja, nu till det jag vet att ni väntar på eagerly! Vad införskaffades idag?

- 1 st svart armlös singlet med lite krage - asnice, mjuk Fischerspoonersk look

- 1 st vit t-shirt med smal krage,och avklippta armar med tryck på bröst och färgtryck på ryggen - en pärla, bara vissa kommer få se denna i verkligheten då den kräver viss attityd, dock fantastisk kommer matcha pilotbrillor och pick up truck fantastiskt. Hittade hatt till också, men den vad för dyr.

- 1 st skjorta, grön och blå rutig med smal krage- vardagsplagg

- 1 st jeansjacka, m avklippta armar, fållat och försiggjort - vardagsplagg närmare sommaren mos def

- 1 st svart klänning till Ju

Allt detta för ca 150 kr - hallelu för second handning! Ligger nu på infrysning som traditionellt är

Blasphemous Rumours, gnäll gnäll gnäll

Sover krattigt. Pissigt. Uselt.

Ringde t stället. Medd detta o att jag ville ha hjälp m detta. 

Hatar sömnbrist, limbo av disintegrerande vardag. Ska skriva examinerande uppsats t veckan, fungerar gärna som folk då.

De sa återkoppla dagen efter så skulle hon lägga lapp till läk. 

Återkopplade. Hon mindes mig sa hon, men tjata hjälpte inte. Läk satt faktiskt i möte m chefen om sina schemalagda pat o jag hänvisades att dryfta mina biverkningar vid åb i slutet av april. När jag hade min bokade tid, enligt schemat.

Belyste att biverkningar inte var problemet, varpå hon avbröt och höjde rösten.

Mycket troligt att det ligger högt upp på prio listan hos dr att ta kontakt om biverkningar, när jag har tid i april och ännu troligare att jag har lust att stå på inramad av uni-husen och låta mina symtom, i klartext annars ingen hjälp, eka fram. För det är ju där man håller till på dagarna.

Mycket troligt att man inte kan boka en tfn tid på det här satans stället som på alla andra vårdinrättningar bara. Väntar mig inte omedelbar hjälp, men någon slags struktur vore önskvärd.

Numan - fortsättningen

My new favourite obsession. Lite inspiration till Moriarty i denna kanske...?

frame width="420" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/Xw8dTF9Jr34" frameborder="0" allowfullscreen>

L n G - I give you :I die You Die

I Dream of Wires again

Oh! The Numan spell! Det är så beautiful!!
Replicas och Telekon primärt är mina bakgrundsljud just nu. De är lugna och harmoniska med exotiskt härliga apokalyptiska texter i bakgrunden.Uppfriskar alltid med kontraster, och nu kontrasterar detta mot Fischerspooners härliga dekadens. Back to the roots, hundra miljoner kära återseenden.

Genom att skriva detta inviger jag mitt nya tangentbord, det är en del i att handikappanpassa mitt skrivbord och att separera skärmen från pappersnivån, den ska få flytta upp på en boktrave eller baslådan eller något så det blir lite bättre.. Jag hoppas på att det gynnar återväxt och tillväxt och all slags växt det går att tala om där bak i kotpelarregionen. Med tre av fyra möjliga lemmar som sockerdrickesbrusande måste något åtgärdas. Det är sequel:en till something must break.
Något gick sönder iförrgår hos sjukisen - 20 min crosstrainer på lägsta motstånd ledde till otrolig smärta och fan och hans moster igen. Läget är nu officiellt värre än när napprisen hade gjort originalskadan. Tippz toppz.
Spenderade 90 minuter på att gå hem den sedvanliga murder-kilometern.En liten norrländska kom och gav mig det finaste hon hade i min kamp mot elementen nämligen helande handpåläggning från Jesus, och jag skrek att nej för i helvete inte på ryggen!!! Hon såg lite förvånad ut men bad ändå för mig eftersom jag var en av de sjuka.Efter bönen när vi skakat hand och jag tackat för omtanken frågade hon om jag var frisk nu och jag svarade att tyvärr så inte var fallet. Då såg hon mycket bedrövad ut och sa att jag borde säga ifrån åt sjukisen istället. Så sant så sant.Uppskattar såklart ändå att få sådan omtanke, det är klart.

Jag har även uppgraderat Yosemite till El Capitan, vilket blogger inte är toppenförtjust i.Konstig text skylls lite på detta då jag inte ser markören utan får gissa lite för att ändra där jag missat ett blanksteg eller så.
Appropå uppgraderingar har jag lekt med mina volcor idag också - alltid uppfriskande. Mina små knobs på keys:en verkar dock drabbats av dammlunga och smittar numer varandra. När jag knobbar på  LFO pitch interval:en påverkas också rate:n, inte bra ofc, även om inte gör min maskin obrukbar såklart. Kanske räcker med att ta av höljet och dammsuga. Or smth. We'll see for sure.

Det här inlägget känns lite som ett nervöst första möte, ett sådant där när man mest pratar om sådana världsliga ting som inte säger så mkt om någon som person alls, bara för att det finns så mycket jag vill skriva om. Samtidigt vill jag inte använda ord alls längre utan bara volca fram det där som behöver komma fram. Men när man väl passerat byrålådan...tja, jag bloggar ju inte bara här och det roliga är ju att starta en diskussion att utbyta tankar och åsikter utifrån inlägget. Detta är inte riktigt platsen för den typen av inlägg och diskussioner och tankar att lufta?Ännu hellre: Ska allt luftas offentligt? Fan vet...

Jag hänger mycket på instagram nu för tiden, detta i samband med annat har lett till att jag är lite sugen på spoken word, men jag är inte den typen? Lite för stel? Ser då jävligt kul ut, och jag är inte ute efter annat än uttrycka mig. Sådana knölar rostar annars. Men som Majsan, min husgud och bäste vän alltid hävdade som inte kunde stava värt skit men som ändå blev sovjets poet nr 1; det är feelingen, inte finishen. Oh well, nya grepp helt enkelt. Nya grepp. Innebär det en YT kanal? Innebär det ett IG konto? Innebär det fortsatt affektdriven produktion av byrålådematerial men upplagt någon annanstans i ett annat format med detta som en fortsatt samlingsplats enbart för personliga anekdoter och uttryck för habegär, vilket detta urartat till? Ja kanske... så många kansken.
Kanske är det här gammalt nu.