Sturmis hängde med till K som hon sagt och satt i det minimala väntrummet- stolar i korridoren egentligen-och väntade i en timme bara för att få en glimt av denne rödhårige hjälte. Hon log när han kom och log när han gick förbi- han pep till ett hej och gick sedan iväg igen. Sturmis satt lyckligt flinande kvar så snällt.
Mötet var rätt givande då jag för första gången fick höra även min egen röst ibland och inte bara Ks, vi skrev även kedjor och pysslade som vanligt på med små kartor.
Nästa gång skall han videofilma mig. Wiho? Scary shit. Han tog även kopior på mina privata funderingar som han ska fundera på tills nästa träff, nästa vecka. Scary shit indeed.
Han tycker att det är så roligt att jag redan gör vad han ska lära mig i viss utsträckning. Då hör jag Generalissimus i huvudet "Jaa, mhm, jopp det är ju så när man är bäst mmm..." belåtet nickande. Det är rätt lustigt eftersom det inte riktigt känns som en medveten strategi när det går som det blir, men ja, herr G kanske har rätt instinktivt rätt.
Btw, blev väldigt glad när jag läste Elsas blogg =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar