1.06.2010

Generalissimus svenskaskola

Är ju snart ettårsjubileum här på min parkeringsruta i Bloggosfären så jag tänkte ta tillfället i akt och återge en sådan här lektion i språkets ädla konst vilket man ofta får av Herr G. Någon kanske minns den från ifjol angående Messerschmitts och liknande?
Denna gång handlar den om hur man böjer olika ord i det svenska språket och dess alternativa meningar- som inte är så lätt som man tror till en början.

Ex: 1 Fis.

Enkelt sade Generalissimus och ryckte på axlarna. Precis som det låter:
Fis-fas-explosion

Gemene man kan uppfatta detta som en aning komplext mot bakgrund av ordets vardagliga och normala mening, men här fungerar det alltså som ett rymdmått.

Ex: 2 Puppa.

Puppa-papp-masonit


En inte lika framträdande alternativ mening möjligtvis ett mått för tjockhet vad gäller material tillverkade av släktet Pinus Sylvestris och dess biprodukter.Värt att notera är dock storleken på mått dessa ord fungerar som synonymer för.

Ex: 3 Fi**a.

Fi**a-fat-djuptallrik


Här är jag helt lost, vad fan pratar karln om? Vart får han allt ifrån?
The body/mind problem får en ny dimension iochmed Generalissimus hjärnceller som bör vara som alla andras men ändå producerar en inte sinande strid ström av...nonsens som inte en enda annan individ förstår!? Felande länk? Obducted? One of a kind? Geni/dåre myntet slår runt ibland?

3 kommentarer:

  1. Ex 3 är en klassiker. Som barn trodde jag länge att det var så ordet ifråga faktiskt böjdes. Trots detta fick jag högsta betyg i svenska. Han kanske inte är så fel ute ändå som språklig nydanare? Tänk Heidegger, fast sympatisk...;)

    SvaraRadera
  2. Nja inte så värst sympatisk just nu, skrattförbudet hänger kvar^^

    SvaraRadera