nameless

Digital Gunfire

Jag konverterar Putte från man till machine.
Nu står han bredvid mig och dansar lite lagomt svängigt till EBM från fina källor. Inget gör mig gladare än att se han utvecklas helt i rätt riktning.
Igår lärde jag honom att säga "shit happens" när något som kvalificerar sig för den kategorin inträffar.
Han har potential.

Lek med liv och död.

Jag överhörde Puttes lek med sina bilar idag medan jag vaktade honom mot vargarna.
Brandbilen kom uppenbarligen till en olycksplats då dialogen mellan ansvarig polischef och brandman gick som följer:
- Bebobebobebo!!!
- Vad har hänt? Hur gick det med gubben?!
- Det gick bra.
- Är han död?
- *djup suck* Vad kan jag säga (med gråten i halsen)?
- Jag har klistermärken!
- Ja ! :D:D

Sedan körde den dekorerade brandbilen därifrån igen för att ta sig an nya olycksfall och platser.

No more CSI for Putte.

Stasi

Häromdagen, på väg hem från staden så blev vi bevakade. De som har sett the lives of others featuring the glourious Speer vet vad jag talar om.

En grå man dök upp från ingenstans då jag som bäst försökte övertala Forden att starta ( vi har en bil med det mest korkade anti-stöld system, vilket innebär att man måste låsa upp och låsa den 30 ggr innan man kan starta den- ja det vållar en del problem om man glömmer bort var i ordningen man är) på en parkering i staden.

Han sköt en barnvagn framför sig som var rosa och svart med spetsar och grejor hängandes och dinglandes inuti, men själv var han grå. Grå ögon, grått hår, grå kläder. Stålgrå.

Han gick förbi och stirrade på oss. Så lite upprörd som jag var sa jag för mig själv åt honom attt sluta stirra inne i bilen, sedan stirrade jag tillbaka. Han mötte fast mina ögon och vägrade att sluta stirra. Jag fick äntligen igång bilen, men det hindrade honom inte från att stirra lika intensivt fortfarande. Jag backade och joxade tills vi kom ut från parkeringen. Då var han borta. Puts väck.

Både Sturmis och jag slogs av hans stasi beteende ( inte lika diskret dock) och spanade efter honom när vi styrde mot E4an, och där var han bredvid stadsbiblioteket kom han med sin barnvagn. Stirrande på oss åter. Jag gasade som fasen för att komma därifrån, men hans blick ser jag fortfarande framför mig när jag ska sova.

Stasi stirrar. Beware.